Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i etiska fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll. Syftet är att skapa en förståelse avseende vad etiska fonder är och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och etiska fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt. Fondbolagen försöker komma ifrån begreppet etik för att tydliggöra deras informationsansvar.

<p>Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.</p><p>Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?</p><p>I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.</p><p>Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet. Värdeförändringen hos de etiska fonderna har också varit sämre än de traditionella Sverigefonder, samtidigt som de har en högre avgift, vilket i sin tur påverkade värdeökningen över tiden. I det här området så har de etiska fonderna haft en dubbelt så hög avgift som Sverigefonderna.</p><p> </p>

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger. Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder? I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida. Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet. Värdeförändringen hos de etiska fonderna har också varit sämre än de traditionella Sverigefonder, samtidigt som de har en högre avgift, vilket i sin tur påverkade värdeökningen över tiden. I det här området så har de etiska fonderna haft en dubbelt så hög avgift som Sverigefonderna.

Aim: The aim of this study is to do a comparative study between Swedish Ethical equity Funds with Swedish traditional equity funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. Theory: Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani. Method: The essay will be based on a quantitative research method in which secondary data is the basis for the calculations. A statistical analysis was applied. Conclusion: The study concludes that there is no significant difference between the ethical fund group and the traditional fund group in terms of return, risk and risk-adjusted returns. The traditional fund group was those who had the best returns but only by small margins.

<p>This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.</p>

This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som menas med etisk fond. Uppsatsen kommer att genomföras utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av utvalda fondbolag på den svenska fondmarknaden.  En ökad transparens är önskvärt för att se hur fondbolagen arbetar. Sammanfattningsvis har konsumenterna ett relativt stort ansvar att undersöka vad som faktiskt gömmer sig bakom respektive fondnamn om de vill ha kontroll över sina sparpengar.

Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined. / Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.

Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity. Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market. Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory. Method: Quantitative survey method, a statistical study. Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds.

Aim: Based on portfolio theory, which highlights diversification, and CSR, which describes the value of social and ethical responsibility of corporations, this study examines whether there is a difference in risk-adjusted performance between ethical and traditional mutual funds. Ethical funds are limited in their opportunities of diversification and should therefore be limited in their potential perfomance. On the other hand, a focus on social and ethical responsibility can be profitable. Method: The study uses a quantitative approach where we used 25 mutual fund in each category, ethical and conventional mutual funds. The mutual funds and their data has been obtained from www.morningstar.se and www.pensionmyndigheten.se. Historical performance between 2009-2013 were processed to obtain the Sharpe ratio and M2. For comparison a independent t-test is used. Result &amp; Conclusions: Although ethical and traditional mutual funds have different diversification opportunities, the results indicate no significant difference in risk-adjusted performance between ethical and conventional funds.