Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna. Dessa två metoder kallas för negativ och positiv screening. Även fondbolagen som ingick i denna uppsats använde sig av positiv respektive-negativ-screening.I den här uppsatsen undersöks de moraliska aspekter som finns kring etiskt fondsparande. Det sker även en gransking av hur fondförvaltarna väljer ut de bolag som skall ingå en etisk fond, samt vilka konsekvenser detta får för fonden ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Denna uppsats beskriver dessa två principiellt olika tillvägagångssätt, där båda dessa påvisas vara problematiska. Detta gör att det går att det starkt går att ifrågasätta deras legitimitet.Uppsatsen har bidragit till att undersöka och beskriva huruvida dessa screeningsmetoder är etiskt hållbara genom att använda två olika moralfilosofiska infallsvinklar.Positiv screening är en allt för godtycklig metod som ger upphov till allt för många subjektiva bedömningar för fondförvaltarna. Dessutom bortser positiv screening från om företag har dåliga sidor, utan den fokuserar endast på styrkorna hos ett bolag. Detta gör att icke ansvarstagande bolag kan följa med.Negativ screening är en allt för motsägelsefull metod eftersom att den inte helt tar avstånd från de branscher som den försöker att stänga ute. Bland annat så stänger den inte ute underleverantörer till företag som exkluderas med denna metod. Fondbolagen tillåter också att vissa procent av omsättningen får komma från de branscher man försöker att stänga ute vilket gör att negativ screening förlorar sitt syfte. Dessutom är det tveksamt om fondbolagen överhuvudtaget bör utesluta spelbranschen, alkoholbranschen, eller pornografibranschen på enbart moralfilosofiska grunder.Vidare har även uppsatsen kommit fram till att det är de institutionella kunderna som driver utvecklingen framåt och att de har en stark påverkan på vilka branscher som väljs bort genom negativ screening.