<p><strong>Bakgrund och problemformulering:</strong> Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond.</p><p><strong>Undersökningens resultat och slutsatser:</strong> Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.</p>

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder. Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning. Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond. Undersökningens resultat och slutsatser: Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.

This thesis aims to investigate different types of optimization methods that can be used when optimizing fund of fund portfolios. Moreover, the thesis investigates which funds that should be included and what their respective portfolio weights should be, in order to outperform the Swedish SIX Portfolio Return Index. The funds considered for the particular fund of funds in this thesis are all managed by a particular company. The optimization frameworks applied include traditional mean variance optimization, min conditional value at risk optimization, as well as optimization methods studying alpha in combination with the risk measures tracking error and maximum drawdown, respectively. All four optimization methods were applied on a ten years data period as well as on a five years data period. It was found that while the funds have different strengths and weaknesses, four of the funds were considered most appropriate for the fund of funds. Geography and sector constraints were also taken into account and it was found that, in this particular case, the healthcare sector constraint affected the allocated portfolio weights the most. / Syftet med detta masterexamensarbete är att undersöka olika typer av optimeringsmetoder som kan användas vid optimering av en fond i fond. Vidare är syftet med optimeringen att utvärdera vilka fonder som bör inkluderas och vilka deras respektive portföljvikter bör vara för att prestera bättre än det svenska SIX Portfolio Return Indexet. Optimeringsmetoderna inkluderar traditionell modern portföljteori, minimering av conditional Value at Risk och optimeringsmetoder som studerar alpha i kombination med riskmåtten tracking error respektive maximum drawdown. Alla fyra optimeringsmetoder applicerades på en tio år lång respektive fem år lång dataperiod. Det visade sig att även om fonderna har olika styrkor och svagheter kunde fyra av fonderna anses vara mest lämpliga att inkluderas i fond i fonden. Geografiska och sektoriella begränsningar beaktades och det konstaterades att sektorbegränsningen för hälsovårdssektorn hade störst påverkan på resultatet.