Det pedagogiska uppdraget ökar och i takt med detta ökar även barngrupperna, men personal tätheten kvarstår. Förskolepersonalens stress i förskolan är inget som går att förbise. Både äldre och nyare statistik visar attförskolepersonalens stress fortsätter att öka. Vid långvarig stress och utanåterhämtning kan det leda till negativ stress. Negativ stress hosförskolepersonal har en negativ påverkan på förskolans verksamhet, förskolepersonal kan inte uppfylla barns omsorgsbehov och ge dem rätt verktyg till utveckling och lärande. I denna studie undersöks vilka faktorer som har störst påverkan på den negativa stressen hos förskolepersonal samt hur den negativa stressen påverkar förskolans verksamhet. Studien uppmärksammar att stora barngrupper och personaltätheten har en stark koppling till varför mental trötthet, känsla av otillräcklighet och uppgivenhet uppstår hos förskolepersonal. Förskolans verksamhet påverkasnegativt av förskolepersonalens stress då kvaliteten i verksamhetenförsämras.

Syftet med studien är att analysera och diskutera broars roll i stadsplanering, som ett strategiskt verktyg för att stimulera invånarnas rörlighet och minska segregationen mellan stadsdelarna. Undersökningen fokuserar på den "kontroversiella bron” mellan stadsdelarna Rinkeby och Stora Ursvik i norra Stockholm, som har varit ämne för politisk debatt samt trafikbegränsande åtgärder. Uppsatsens syfte är att få en konkret förståelse för varför bron har varit stängt, sedan den färdigställdes år 2017. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning inom studiens fokusområde, relevanta teoretiska ramverk samt semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän som är välinformerade om broprojektet och en enkätundersökning till boende i området med frågor om brons påverkan. Majoriteten av de som har medverkat i enkätundersökningen upplever en fördelaktighet med att behålla bron, då det inte bara främjar rörligheten, utan bidrar till ett mindre gap mellan stadsdelarna och ett mer inkluderande samhälle. Enligt tjänstemän är bron mellan Ursvik och Rinkeby betydelsefull brytpunkt i förbindelse mellan stadsdelar för att bryta de befintliga psykosociala barriärerna som uppstår. Detta bidrar till ett öppet samhälle av solidaritet bland invånarna.

Uppsatsen synliggör hur matematikböcker under de senaste 50 åren erbjuder elever i åk 5–6 ett algebraiskt tänkande utifrån Kierans aktiviteter och Blantons stora algebraiska idéer. Kierans aktiviteter är en modell inom algebra där uppgifter i matematikböcker kategoriseras utifrån tre aktiviteter: skapande, transformella- och globala meta-aktiviteterna. I de skapande aktiviteterna ska elever själva skapa eller skriva ett uttryck eller ekvation. I de transformella aktiviteterna ska elever lösa en ekvation eller förenkla ett uttryck och i de globala meta-aktiviteterna ska elever möta problemlösning, generalisera och se strukturer. Aktiviteterna hjälper oss att på ett djupare plan analysera om uppgifterna erbjuder ett algebraiskt tänkande eller inte. Uppsatsen analyserar även uppgifter genom Blantons fem stora idéer för att kategorisera algebrans delar och för att de, om de framförs på ett visst sätt, erbjuder ett algebraiskt tänkande. I uppsatsen används en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av läromedel. Resultatet av de analyserade läromedlen visar att de äldre läromedlen erbjuder ett algebraiskt tänkande genom generaliserande uppgifter (GA) i kombination med globala meta-aktiviteter, samtidigt som de nyare läromedlen erbjuder ett algebraiskt tänkande genom algebraiska strukturer och variabler (EEEI + VAR) i skapande aktiviteter. Tidigare forskning förespråkar generaliserad aritmetik i uppgifter för att erbjuda ett algebraiskt tänkande, vilket enligt uppsatsens resultat inte syns i hög grad. Dessutom menar forskning att algebraiskt tänkande inte måste förutsättas genom vissa uppgifter av kombinationer av stora idéer eftersom de i vissa fall kan lösas med hjälp av aritmetiska procedurer.

In relation to last year’s introduction of Digital Archaeological Process this study is supposed to investigate the opportunities of using quantitative methods on the archaeological material. The subject of the investigation is to problematize and process the concept of ”central places”. The investigation is based on a combination of qualitative and quantitative methods executed on seven different grave- and settlement areas during the Iron Age in Skåne. The archeological material is gathered through archaeological reports and later processed in tables. The concept of central places is often based on luxury finds and places with much archaeological material. Quantitative methods on archaeological material are a possibility by many reasons. For example by getting an overview of each grave- and settlement area which is an opportunity for more interpretations. DAP is an opportunity to restore the archaeological material during excavations for future research. The introduction of DAP is a step in the right direction for future archaeology.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.

Falu Gruvas hästar har historiskt sett varit av stor betydelse för det dagliga arbetet vid gruvan. De användes ovan jord för transport av bland annat ved och malm, men även för att driva de många hästvindar som från och med 1540-talet användes för uppfordring samt för att pumpa upp grundvatten ur gruvan. Mellan 1697 och 1815 arbetade även hästar under jord med att driva hästvindar samt frakta malm. Dessa hästar hissades till en början ned i gruvan genom schakten dagligen, men fick sedan bo nere i gruvan där de kom att tillbringa merparten av sina liv. Uppsatsen ger en bred bild av flertalet aspekter av hästarnas liv, med fokus på tiden 1540 till 1815 då hästarna var som viktigast för att hålla igång gruvdriften. Trots hästarnas framstående roll i gruvans historia har de aldrig haft någon framträdande roll i historieskrivningen. Denna uppsats syftar till att skildra Falu Gruvas historia med hästen i fokus. / Falu mine horses have historically been of great importance for the daily work at the mine. They were used above ground for the transportation of for example wood and ore, but also to power the many horse capstans that were used for hoisting and for pumping groundwater out of the mine. Between 1697 and 1815 horses began to work underground as well, with running horse capstans and with transportation. At first, these horses were lowered to the bottom of the mine every day, but later they came to live below ground. This study gives a broad picture of several aspects of the horse's life, focusing on the period from 1540 to 1815, when the horses were very important to the mine. Despite the horses' prominent role in the mine's history, they have never fully been portrayed in historiography. This study aims to do that.

This qualitative study is based on interviews with ten preschool teachers. The theoretical viewpoint is based on social constructivism. It means that we all become in interaction with others. Meaning that we all are depended of each other to be able to construct ourselves as individuals. The intention was to analyze how ten preschool teachers from five different cities in Sweden describes their experience, of being a part of a large work team. We also wanted to see if there were any underlying ideas and constructions about children in the choice of organizing themselves as a large work team. The main questions in this study were: How do the preschool teachers describe the organization and structure in a large work team? What are the preschool teachers perceptions of their existence in a large work team through a preschool teachers point of view? How do the preschool teachers perceive the children´s experience in a large work team through the children´s point of view? What aware and unaware ideas about children and their abilities can we see through the preschool teachers statements? This study has shown several positive aspects as well as negative through the children´s and the preschool teachers point of view. The positive aspects is that children gets more influence and the preschools can become more flexible. The negative aspects is that everything depends on how the organization works. The organization requires a persistent structure to make everything work. The structure of a large work team is build on the idea of children as competent and independent. The result of the study also points out that the preschool teachers have different ideas about children and their abilities. They see them as dependent and fragile as well as independent and competent. The preschool teachers perspective on children effects how they treat them and they transfer unaware expectations on to the children. Our conclusion is that the idea and vision works well in reality if the preschool teachers have been involved and motivated through the whole process. The foundation must be solid enough to hold up an organization of this size otherwise it can lead to great chaos.

”Matkul” är en svensk anpassning av The Sequential-Oral-Sensory (SOS) Approach to Feeding, utvecklad av Ph.D Kay A Toomey, Colorado, USA. På ett lekfullt sätt hjälper man barnet att tolerera fler ätbara produkter samtidigt som barnen får möjlighet att utveckla de förmågor som behövs för att äta. Syftet med studien var att öka kunskapen om denna interventionsmetod för barn med stora ätsvårigheter med avseende på dess effekter och barnens och föräldrarnas upplevelser och åsikter om metoden. Vad händer och görs i ”Matkul” som leder till att barnen våga närma sig ätbara produkter? Fyra barn i åldrarna 3 år och 5 månader till 5 år och 2 månader deltog i en intensivträningsperiod med ”Matkul” under hösten 2013. Gruppen träffades 2 dagar i rad vid 3 tillfällen, utspridda under 6 veckor. För att undersöka vad som händer i ”Matkul” filmades gruppen vid alla tillfällen de träffades. Filmerna användes som observationsunderlag. Studiens resultat visade att barnen vågade närma sig ätbara produkter i ”Matkul” för att det fanns underlättande strategier, de hade roligt och upplevde inte något tvång. De fick muntlig positiv förstärkning och de kunde välja att inte härma de moment som de tyckte verkade för svåra. Det fanns alternativa sätt att delta på som de då kunde välja. Med hjälp av bilder fick barnen uttrycka sin åsikt om ”Matkul”. Alla barn uttryckte att de gillade ”Matkul”, vilket är ett starkt bidrag till studiens resultat. Det är barnens eget perspektiv. I intervjuer med barnens föräldrar, ca en månad efter ”Matkul”, sa de sig ha fått ett ”nytt verktyg” att introducera nya smaker och konsistenser. De berättade också om positiva förändringar efter ”Matkul”: barnen verkade mer intresserade av mat, de vågade närma sig mat på ett annat sätt än tidigare och de experimenterade mer med maten. Ett barn förbättrade sin oralmotorik och ett annat barn sin sensorik. Det saknas kunskap inom området och det finns behov av både kunskapsutveckling och forskning. I forskning om barn är det viktigt att lyssna på barnets åsikt – barnets eget perspektiv.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg i relation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, upplever frustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varje barns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysa pedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation av verksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans stora barngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ett arbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindre grupper. Ett annat arbetssätt är att i vardagssituationer möta barnen i samspel och dialog på den nivå de befinner sig. Den stora barngruppen kan hindra barnens språkutveckling på olika sätt som när det gäller barnens talutrymme och möjlighet till enskild tid med pedagogerna. Dokumentation och kartläggning hjälper pedagogerna att följa barnens individuella språkutveckling och att organisera verksamheten. Det är inte alltid gruppstorleken som bidrar till att pedagogerna inte kan möta alla barn utan konstellationen av gruppen kan vara minst lika betydelsefull. / Today, pre-schools are often associated with large children’s groups and the personnel are understaffed in relation to the size of the children’s groups. This results in, pedagogues feel frustrated that they do not have the time (and resources) to provide for every child’s need to support their development, which is one of the commissions of the pre-school. The purpose of our study is to illustrate a pedagogue reasoning on how to work in order to individualise 3- 5-year-old children’s language process in relation to the size of the children’s groups. The study is based on six qualitative interviews with pedagogues who work or have worked with children in the ages of 3 to 5 years old. This method is chosen in order to realise how teachers reflect on and act to notice and distinguish every child and their language process among the rest of the children. The results show that it is often easier to pay attention to every child when they are divided into several smaller groups. Another way is to interact with the child in ordinary situations in their own level of language development. The large group of children can stop their language process when it comes to their speech development and possibility of individual time with the pedagogues. Documentation helps the teachers to organise the way to work and thereby on how to follow every child’s individual language process. Something that can be of importance is that it is not always the size of the group that is the contributory cause for a pedagogue to take notice to every child and its needs but the composition of the group can also be determining.

The report is part of the university´engineer program within Industrial Organization and Economics with specialization in Logistics and Managment at Jönköping´s university. Skoghall´s mill underlies a large supply chain, which means there should be a lot of areas in need of small improvement measures. This report illustrates a small part of one of these areas and is focused on the loading distribution services in the terminal Vänern. At the moment there´s a very unequal load of the load carriers SECU box and Container at the terminal. Skoghall´s mill has the desire to equalize the high and low load levels of the 2 loading carriers named previously. One of the options to solve the problem is to set a limit of how much the carriers can load per week or per day. The mill also wants it to be investigated if the proposition would influence the customers in any way and if both the company and its customers could handle a lower level of delivery services in case the proposition was to be applied. The goal to be achieved with this thesis is to provide balance to the unequall loading of the 2 load carriers, SECU and Container, and investigate whether or not the Skoghall´s mill´s customers, could manage the lower degree of delivery service that the proposition would imply. For this goal to be achieved, random sample investigations were taken from orders of a customer that is provided with SECU load carriers and the same was made with a Container´s customer. The orders were analysed from production to consumption on the investigation. As a result of random sample investigations and customers´s evaluations, the thesis shows that it is possible to lower the resources at Vänerterminalen. This means that there is a full possibility to limitate the loadingprocess without causing any major effects on Stora Enso´s customers. Further investigation should be made by the company, such as random sample investigations of more customers, to generate a better picture of what the proposition would mean in reality. In case that investigation turn out to be not in accordance with the thesis, the authors worked on other two solution propositions. Both of them also would contribute to a more even torrent of unloading at Vänerterminalen.