Uppsatsen synliggör hur matematikböcker under de senaste 50 åren erbjuder elever i åk 5–6 ett algebraiskt tänkande utifrån Kierans aktiviteter och Blantons stora algebraiska idéer. Kierans aktiviteter är en modell inom algebra där uppgifter i matematikböcker kategoriseras utifrån tre aktiviteter: skapande, transformella- och globala meta-aktiviteterna. I de skapande aktiviteterna ska elever själva skapa eller skriva ett uttryck eller ekvation. I de transformella aktiviteterna ska elever lösa en ekvation eller förenkla ett uttryck och i de globala meta-aktiviteterna ska elever möta problemlösning, generalisera och se strukturer. Aktiviteterna hjälper oss att på ett djupare plan analysera om uppgifterna erbjuder ett algebraiskt tänkande eller inte. Uppsatsen analyserar även uppgifter genom Blantons fem stora idéer för att kategorisera algebrans delar och för att de, om de framförs på ett visst sätt, erbjuder ett algebraiskt tänkande. I uppsatsen används en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av läromedel. Resultatet av de analyserade läromedlen visar att de äldre läromedlen erbjuder ett algebraiskt tänkande genom generaliserande uppgifter (GA) i kombination med globala meta-aktiviteter, samtidigt som de nyare läromedlen erbjuder ett algebraiskt tänkande genom algebraiska strukturer och variabler (EEEI + VAR) i skapande aktiviteter. Tidigare forskning förespråkar generaliserad aritmetik i uppgifter för att erbjuda ett algebraiskt tänkande, vilket enligt uppsatsens resultat inte syns i hög grad. Dessutom menar forskning att algebraiskt tänkande inte måste förutsättas genom vissa uppgifter av kombinationer av stora idéer eftersom de i vissa fall kan lösas med hjälp av aritmetiska procedurer.