Malmö stad har en tendens att bygga större men färre förskolor, skriver Förskoleförvaltningen (2021) i sin lägesbedömning. Efter att vi tagit del av lägesbedömningen av Malmö stads förskolor (Förskoleförvaltningen, 2021) funderade vi på vem som gynnas av uppbyggnadenav större men färre förskolor, barnen eller staten? Hur påverkas förskollärarna som jobbar på förskolorna? Därför är vårt syfte med studien att undersöka förskollärarnas möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i en stor kontra liten förskola i relation till barnets bästa, barnets utveckling, lärande och välbefinnande. Vi skall också undersöka syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor i Malmö stad. I avsnittet “Teoretisk referensram” skall en genomgång av vår valda teoretiska utgångspunktvid analysen presenteras, men också väsentliga begrepp kommer att beskrivas såsomgruppstorlek, stress och pedagogiska relationer och John Bowlbys teori om Anknytning är passande som vår teoretiska utgångspunkt. För att besvara vår frågeställning utfördes, genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med totalt nio förskollärare på stora och småförskolor för att undersöka hur förskollärare anser att deras möjligheter att utföra sina uppdrag påverkas i större kontra små förskolor. Intervjufrågorna, som formulerades för att besvara syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor, sändes skriftligt till en pressansvarig på Förskoleförvaltningen. Vi fick tillbaka en skriftlig sammanställning som innehöll svar från olika avdelningar inom Förskoleförvaltningen. Resultatet visar att Förskoleförvaltningen och förskollärarna på förskolorna har markant skilda aspekter hur större men färre förskolor berör barnens bästa och barnets utveckling. Majoriteten av förskollärare som har intervjuats ansåg att uppbyggnaden av större förskolor inte gynnar barnen i anknytningsprocessen.

Syftet är att få en insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande pedagoger. Frågeställningar-Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger på barn i behov av särskilt stöd?-Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer.Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos. Behoven hos dem kan därför se olika ut, men alla pedagoger i undersökningen är överrens om att en god relation är viktig i mötet med dessa barn.En god relation menas med att man som pedagog är engagerad och intresserad av varje enskilt barn.Pedagogerna i undersökningen har ofta mött barn som har koncentrationssvårigheter som anses enligt dem både kan vara bestående eller temporärt. Oavsett om man arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd eller inte är det viktigt att våga ställa krav. Vid arbetet med barn i behov av särskilt stöd anser pedagogerna att det uppstår problem då barngrupperna blir större och det blir nedskärningar av personal. De använder sig av resursteam i form av bland annat specialpedagog eller annan experthjälp i så stor utsträckning som möjligt.

This thesis looks at the percentage of hallucinations in two large language models (LLM), ChatGPT 3.5 and ChatGPT 4 output for a set of prompts. This work was motivated by two factors: the release of ChatGPT 4 and its parent company OpenAI, claiming it to be much more potent than its predecessor ChatGPT 3.5, which raised questions regarding the capabilities of the LLM. Furthermore, the other factor is that ChatGPT 3.5 showcased hallucinations (creating material that is factually wrong, deceptive, or untrue.) in response to different prompts, as shown by other studies. The intended audience was members of the computer science community, such as researchers, software developers, and policymakers. The aim was to highlight large language models' potential capabilities and provide insights into their dependability. This study used a quasi-experimental study design and a systematic literature review.Our hypothesis predicted that the percentage of hallucinations (creating factually wrong, deceptive, or untrue material) would be more prevalent in ChatGPT 3.5 compared to ChatGPT 4. We based our prediction on the fact that OpenAI trained ChatGPT 4 on more material than ChatGPT 3.5. We experimented on both LLMS, and our findings supported The hypothesis. Furthermore, we looked into the literature and found studies that also agree that ChatGPT 4 is better than ChatGPT 3.5. The research concluded with suggestions for future work, like using extensive datasets and comparing the performance of different models, not only ChatGPT 3.5 and ChatGPT 4.

I denna studie undersöks hur intern Business Intelligence påverkar beslutsprocessen i stora svenska bolag. Business Intelligence används mer och mer i beslutsprocessen och anses nu vara essentiellt för organisationer som vill vara konkurrenskraftiga. Organisationer vill också bli alltmer datadrivna i sin beslutsprocess och då basera beslut på data och inte intuition. Genom en kvalitativ undersökning visar studien att BI-analytiker och beslutsfattare som använder sig av Business Intelligence är överens om att ett BI-system påverkar beslutsfattandeprocessen främst positivt. Den största nackdelen som tas upp i studien är kostanden som en implementering av ett BI-system medför, men att de positiva följderna av implementeringen väger tyngre. De främsta positiva följderna som tas upp i studien är att beslutsfattandeprocessen går fortare samt att beslutskvalitén ökar då ett BI-system tillhandahåller beslutsfattarna relevant, smart och riktad information snabbare än det tidigare var möjligt. / This study examines how internal Business Intelligence effects the decision-making process in large Swedish companies. Business Intelligence is used more and more in the decision-making process and is now considered essential for organizations if they want to be competitive. Organizations strive to become more data-driven in their decision-making and thus wants their decision-makers to primarily base their decisions on data and not intuition. Through a qualitative study, it highlights that both BI-analysts and decision-makers who use Business Intelligence agrees that a BI system affects the decision-making process mainly positively. The biggest disadvantage that is addressed in the study is the cost that the implementation of a BI system entails, but that the positive consequences of the implementation of a BI system are bigger. The main positive consequences that are addressed in the study are that the decision-making process becomes faster and that the quality of decisions increases. This is because a BI system provides the decision-makers with relevant, smart and targeted information faster than was previously possible.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning. Bland annat framkommer en önskan om mindre barngrupper och högre personaltäthet samt bättre tilldelning av resurser utan krav på diagnos. Detta skulle gynna barn i behov av särskilt stöd eftersom förskollärarna på så vis får bättre förutsättningar att bemöta alla barn. Stressen, bland såväl personal som barn, tros kunna minska vilket ger en bättre arbetsmiljö. Koncentration, ljudvolym och kvalité kan förbättras. Fokus kan flyttas från problem till möjligheter och barnens förmågor kan stärkas.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde). Det generella vi kan se av vårt resultat är att historieämnets karaktär förändrats med tiden men dock inte upplägget av historieundervisningen. Även om man uppmärksammat de elever med annan etnicitet och kommit att kalla Sverige för ett mångkulturellt samhälle integreras inte de mångkulturella elevernas historiekulturella arv med den svenska historieundervisningen.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal. Vi har också funnit att i arbetet med abstrakta begrepp som tid, är dialogen mellan elever och lärare-elever av stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

Det har aldrig gått så många barn i förskolan som nu enligt Skolverket (2014).Syftet med denna studie var att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. I arbetet används en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor för att försöka ta reda på detta. Enkäten vände sig till pedagoger ute på tre förskolor i Skåne län. Enkätens syfte var att få ta del av pedagogernas syn på de stora åldersblandade barngrupperna de arbetar i. Studien riktar in sig på pedagogernas syn eftersom de är aktiva i verksamheten och dagligen tampas med att skapa en bra verksamhet för barnen och ser hur stora barngrupper påverkar deras arbete. Resultatet analyseras ur sociokulturell teori samt anknytnings teori. I resultatet kan man se att pedagogerna anser att samlärande är något som är både är viktigt och tillfredsställs i åldersblandade barngrupper. De anser att det finns få saker som är positivt med stora barngrupper, förutom att det alltid finns någon som barnen kan leka med. Resultatet visar att pedagogernas syn på kombinationen av åldersblandad och stor barngrupp är negativ för små barns lärande och utveckling. Detta främst ur ett anknytningsperspektiv då pedagogerna känner att det är svårt att tillgodose alla barns behov och ge dem den trygghet som dem behöver. Slutsatsen blir att pedagogernas syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling är negativ.

The vakstugor were informal and armed reunions organised by the parents of Stockholm during thewitch craze that reached the city around the year 1674. They were designed to defend the children from the witches’ assaults, and included both men and women, who could carry weapons. By comparing both the ordinary violence found in ordinary court records and the violence found in the Witchcraft Commission records, this study intends to understand the phenomenon of the vakstugor, in the light of the relationship between violence and gender. The study first reassessed women’s ordinary spectrum of violence, to understand what violence looked like during the period spanning from 1667 to 1686. It then found that the experience of the vakstugor exhibits a significant widening of this spectrum. Followingly, the thesis found that, despite the fact that women were usually excluded from collective violent organisations, such as armies, militias and the like, their participation in the vakstugor was not considered illegitimate by the authorities because of theirgender. Finally, an important underlying aim of this thesis is to draw the attention on the yet unstudied phenomenon of the vakstugor, which existed not only in Stockholm, but also in northern Sweden and Norway.

Abstrakt Genom en erfarenhet inom barnomsorg har vi observerat och ökad diskussion bland pedagoger om stressrelaterade långtidssjukskrivningar. Detta fenomen kan härledas till olika faktorer såsom stora barngrupper, brist på personliga, krav som ställs på individer och därmed sammanhängande samvetsstressen. Mot bakgrund av detta beslut vi att fördjupa oss i ämnet för att analysera vilka specifika faktorer som bidrar till denna utveckling.  Studiens primära mål är att systematiskt granska och belysa förskollärares subjektiva upplevelser av stress inom förskolemiljön samt identifiera strukturella faktorer som bidrar till denna stressupplevelse.  I vår forskning kommer vi att integrera och analysera tidigare studier från både nationella och internationella sammanhang för att jämföra forskningen från olika länder. Vår teoretiska grund hämtar vi från ramfaktorsteorin, vilken vi använder för att fördjupa oss i vår undersökning genom att identifiera och analysera olika ramfaktorer. Forskningsmetoden vi valt är en kvalitativ karaktär, och genom användning av intervjuer som vi efter att erhålla insikter och resultat som relaterar till förskollärares upplevelser av stress. Nyckelord: Stress, ramfaktorer, personalbrist, stora barngrupper, krav, tid