Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal. Vi har också funnit att i arbetet med abstrakta begrepp som tid, är dialogen mellan elever och lärare-elever av stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

Syftet med denna avhandling var att studera problemen relaterade till grundskolans historieundervisning på lågstadiet och som bidrar till att gymnasieelever inte har den kunskap som krävs för att konstruera stora och användbara bilder av det förflutna. Denna undersökning syftar till att skapa en förståelse för vilka arbetssätt som lärare använder på lågstadiet i deras historieundervisning som gynnar elevens utveckling gällande förståelse och kunskaper för historiska tidsbegrepp, så eleverna får med sig de förkunskaper som krävs från lågstadiet. För att synliggöra lärandet hos eleverna kommer en kvalitativ metod att användas genom att undersöka sex lågstadielärares lektionsplanering vid arbete med historiska tidsbegrepp samt en semi-strukturerad intervju med samma lärare som är kopplad till deras historieundervisning vid arbete med historiska tidsbegrepp. Genom att använda historiskt tänkande som teoretisk grund för den empiriska analysen visade undersökningen att problemet gällande lågstadielärares historieundervisning inte var enkel att förstå, utan snarare mångfacetterad och knepigare än vad tidigare forskning visat. / The purpose of this thesis was to study the problems related to elementary school history teaching in primary school and which contributes to that high school students do not have the knowledge required to construct large and useful pictures of the past. This study therefore aims to create an understanding of which working methods that teachers use in primary school in their history teaching that benefit the pupil’s development regarding understanding and knowledge of historical time concepts, so that the pupils get the prior knowledge required from primary school. Therefore, a qualitative method will then be used to examine six primary school teachers´ lesson planning when working with historical time concepts and a semi-structured interview. That is linked to their history teaching when working with historical time concepts. By using historical thinking as a theoretical basis for the empirical analysis, the study showed that the problem regarding primary school teacher´s history teaching was not easy to understand, but rather multifaceted and trickier than previous research has shown. / <p></p><p></p>

Teckenspråk kan uttrycka tid på olika sätt med hjälp av teckenrummet. Jag har i min studie fokuserat på hur rörelsen i tecken och medveten placering av flera tecken i teckenrummet kan kopplas till tidsbegrepp, så kallade tidslinjer. Linjerna och rörelserna kopplas metaforiskt till den konceptuella uppfattningen om TIME AS SPACE (tid är rum), vilken här används i form av tidsorienteringsmetafor. En studie av tidslinjer i det finska teckenspråket används som utgångsläge för min egen undersökning av finlandssvenskt teckenspråk och vilka typer av rörelser i tecknade tidsuttryck som återfinns där. Jag granskade totalt 8 video- och eaf-filer från den finlandssvenska teckenspråkskorpusen och fann flera lexikala och avbildande tecken med rörelser som hade en temporal innebörd och kunde kopplas till tidsuttryck. Jag annoterade totalt 319 rörelser enligt tidslinjer. I tecknet eller teckensatsen ingick de flesta rörelser kopplat till tidsuttryck i ett lexikalt tecken med en rörelsemodifiering (244) jämfört med i avbildande tecken där tecken kan placeras på och förflyttas mellan olika platser i teckenrummet (75). Avbildande tecken och flera tecken efter varandra längs en linje förekommer ofta längs horisontell och sagittal rörelseaxel. En gruppering av olika slags rörelsemönster visade på rörelsemodifikationer som kan tillföra en tidsaspekt eller betydelse. Tidsorienteringsmetaforen anser jag tydligt kan kopplas till tecknade tidsuttryck i finlandssvenskt teckenspråk. / Sign language can express time using the sign space. I have studied sign movements and the placement of several signs in the signing space linked to time concepts, so-called timelines. The lines and movements are metaphorically connected to the conceptual metaphor of TIME AS SPACE, which is used here as a time orientation metaphor. A study of timelines in the Finnish sign language is used as starting point for my study of Finnish-Swedish sign language and the types of movements according to timelines that are found there. I reviewed 8 video and eaf-files from the Finland-Swedish sign language corpus and found several lexical and depicting signs including movements linked to time expressions. I annotated 319 movements according to timelines. In the sign or a set of signs, most movements were included in a  lexical sign (244) compared to depicting signs which can be placed or moved in the sign space (75). Depicting signs and set of signs in a row along a line often occur along the horizontal and sagittal axis of motion. An analyze of movement patterns pointed out some movement modifications and how they can add a time aspect or meaning. The time orientation metaphor can clearly be linked to signed time expressions in Finland-Swedish sign language.