The aim of the thesis is to observe how causal explanations are expressed in different textbooks written for various curriculums for upper secondary school, and to determine whether the causal explanations in the narrative has been made clearer depending on if the textbook was written for Lpf 94 or GY11. The focus of this analysis is the historical thinking’s aspect Cause and Consequence. The applied method is a qualitative analysis of the both curriculums and two textbooks. The theoretical concepts that have been used are the Anglo-Saxon’s historical thinking and causal explanations. The qualitative analysis has been applied to the chapter Antiquity and the subchapters about the French revolution and Napoleon’s glory days and the First World War from both textbooks. From the curriculums the analysis is based on the course History A from Lpf 94’s add on SKOLFS 2000:60 and the course History 1b from GY11. The result showed a difference in how the causal explanations were expressed in the different textbooks. This result also applied on the two curriculums. Keywords: Causal explanations, textbooks, historical thinking. / Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Samt om de kausala sambanden i den narrativa texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11. Det är tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ur den anglosaxiska historiedidaktiken som undersökningen har fokuserat på. Metoden som har använts är en kvalitativ analys av både läroplanerna och två läromedel. Teorin är den anglosaxiska historiedidaktikens historiskt tänkande samt teoretiska begreppet kausalitet. Den kvalitativa analysen appliceras på kapitlet Antiken och delkapitlen om den franska revolutionen och Napoleons storhetstid samt första världskriget i båda läromedlen. I läroplanerna så är det kurserna Historia A ifrån Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt Historia 1b ur GY11. Resultatet visade att det är en skillnad i hur kausala samband uttrycks i de olika läromedlen. Detta resultat stämmer även överens med skillnaden mellan de båda läroplanerna. Nyckelord: Kausala samband, kausalitet, läromedel, historiskt tänkande.

The purpose of this study is to illustrate how history teaching with the intention of developing pupils historical consciousness can be designed, based on the structure of teachers' teaching strategies. In order to empirically access history consciousness, historical perspectives (procedural concepts) are being used to show how perspectives of time are structured and linked together. The historical perspectives are understood in the context of “multichronology”, which describes how time perspectives past, present, and future and how they appear simultaneously in a context. This is conducted in order to be able to discern how history consciousness can emerge in the context of history teaching more clearly. The empirical data was gathered with semi-structured interviews from four history teachers who state that they work and build teaching on developing history consciousness as a theme. The result shows that teaching strategies where time perspectives past, present and future is made concurrent and linked with each other through structures based on historical perspectives. The historical perspectives are managed to some extent from one another, but always based on historical significance. Historical significance is what links the historical perspectives together and enables the possibility of developing a history consciousness. In most cases multicronology occur when future as a perspective of time is handled. The future perspective is used to access and link past, present and future simultaneously, creating an opportunity to develop historical awareness through a multichronology. Furthermore, this happens implicitly / explicitly, as well as directly or as in sequences in the teaching.

I denna undersökning besvaras frågorna om elevers och lärares attityder och åsikter omanvändningen av historiska datorspel i historieundervisningen samt om elever som spelarhistoriska datorspel i grupp ger uttryck för historiskt tänkande. De teoretiska perspektivenär grundade i såväl historiedidaktisk forskning om huruvida historiska datorspel kan varahjälpsamma verktyg i historieundervisningen som historiedidaktik enligt den Anglo-Amerikanska traditionen. Metoden följer en kvalitativ ådra med observationer ochintervjuer. Undersökningen är genomförd med hjälp av sex elever och två lärare från enIT-inriktad gymnasieskola i nordvästra Skåne. Resultaten visar att både elever och lärareär positivt inställda till användningen av historiska datorspel i historieundervisningensamtidigt som de ser och är medvetna om de potentiella nackdelarna. Dessutom visarresultaten att elever i större utsträckning visar en grundläggande antydan på historiskttänkande när de spelar historiska datorspel tillsammans i grupp.

Enligt kursplanen för historia i årskurs 7-9 ska eleven kunna uppvisa ett tiotal förmågor utöver det historiska innehållet för att uppnå den lägst godkända kunskapsnivån E. Forskning visar att elever har svårt att konstruera historisk kunskap, samt att ämnesinnehållet ofta är tunt beskrivet. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med forskning och litteratur utifrån en historiedidaktisk kontext. Empirin är inventerad genom en hermeneutisk metod och har analyserats med historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Enligt historiskt-tänkande teorin är tankebegrepp redskap för att organisera och hantera det historiska tänkandet och framställandet. Exempel på ett begrepp som studien behandlar är orsak-konsekvens. Totalt studeras sex olika tankebegrepp. Studien syftar till att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som kan användas i historieundervisningen utifrån historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Studiens resultat visar bland annat att undervisningsmetoder och strategier som skildrar innehållet ur flera perspektiv, ställer frågor som öppnar upp för analys istället för fakta, samt undervisar dem explicit i undervisningen är faktorer som skapar förutsättningar för att stärka elevers förmågor att framställa och organisera sina historiska kunskaper.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur elevernas progression ser ut gällande begreppskunskap i historieundervisningen, samt ifall deras tolkningar skiljer sig åt av begreppen mellan olika årskurser. För att genomföra denna undersökning har jag använt mig av kvalitativ metod, då med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten genomfördes med hjälp av elever i årskurs 7 och årskurs 9. Elevernas tolkningar av begrepp i ämnet historia skiljer sig åt mellan årskurserna 7 och 9, framförallt gällande förstahandsbegrepp. Eleverna i årskurs 9 har en genomgående bredare begreppsförståelse och kan använda sin historiska referensram på ett mer allomfattande sätt än eleverna i årskurs 7 för att tolka begrepp i historieundervisningen. Det är viktigt att läraren arbetar aktivt med begrepp i sin undervisning för att elevernas kunskapsinhämtning ska bli så stor som möjligt och för att de ska kunna tänka historiskt ur ett mer vetenskapligt perspektiv. / The purpose of this study was to examine how student’s progression about conceptual knowledge is in history teaching, and if their interpretation differs about concepts between the grade 7 to 9. To carry out this study I used qualitative method, using a survey. The poll was made by students in the seventh grade and the ninth grade. The student’s interpretations of the concepts in history teaching differ between the grades, especially first order concepts. The students in the ninth grade have a wider conceptual knowledge and can use their historical frame of reference in a more inclusive way than the students in the seventh grade to interpret concepts in history teaching. It is important that the teacher works actively with concept in teaching in order to the student’s knowledge acquisition should be as wide as possible and for them to think historic from one more scientifically perspective.

Ämnesplanen för historia i gymnasiet beskriver att elever ska ges förutsättningar till att utveckla förmågan att ”söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder”. De källkritiska kriterierna är en viktig del av denna metod men bör inte utgöra navet i undervisning. I stället bör förmågan ses som sammansatt av två moment: att utifrån en frågeställning först värdera källans användbarhet, och sedan tolka källans innehåll för att svara på frågeställningen. Forskning inom historiskt tänkande med fokus på källhantering har dock visat att elever verkar ha svårt för detta. I stället används de källkritiska kriterierna ofta på ett mekaniskt vis där fokus ligger på att bedöma källornas trovärdighet. Då tidigare forskning inom ämnet främst fokuserat på elevers förståelse så ämnar denna studie undersöka lärares uppfattningar av förmågans syfte i historieundervisningen. Detta för att bidra med förståelse för vilka faktorer som påverkar lärares uppfattningar och därmed deras undervisning och i längden elevers förståelse.  Studien har genomförts genom en enkätstudie med öppna frågor och kvalitativ ansats. Det empiriska materialet består av svar från 36 lärare från skolor runt om i Sverige. Resultatet tyder på att lärare i stort sett har liknande uppfattningar men vissa lärares uppfattningar skiljer sig på kritiska punkter. Till exempel i fråga om källkritikens syfte i historieundervisningen eller som ämnesspecifikt för historia. Vidare visar resultatet att det verkar finnas faktorer så som tidsbrist eller elevers läsförmåga som lärare uppfattar försvårar arbetet med källkritik och historiska källor i historieundervisningen.

Syftet med denna undersökning är att urskilja hur en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel. Den vetenskapliga grunden representeras i undersökningen av två historiedidaktiska traditioner: en empirisk tradition, samt en historiefilosofisk tradition. Frågeställningarna behandlar hur uttryck för en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel utifrån en empirisk respektive historiefilosofisk tradition. Undersökningen realiseras genom att tre läromedel undersöks, samtliga publicerade efter implementeringen av att den nuvarande läroplanen, LGR11 (Skolverket, 2019a) samt Kapitel 1, 5 § i Skollagen (SFS 2010:800).   Analysen har genomförts genom en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys. I resultaten och analysen framgår det att det i läromedlen kan synas och tolkas en vetenskaplig grund utifrån båda traditionerna. Bland annat kan det i läromedlen urskiljas exempel på när det skapas möjligheter att både utveckla ett historiskt tänkande, vilket kan kopplas till empirismen, och utvidga ett historiemedvetande, något som kan kopplas till historiefilosofin. Fortsättningsvis visar undersökningen att ett kronologiskt perspektiv på historia kan tolkas som betonat i läromedlen. Det genealogiska perspektivet syns främst i periferin, subtilt eller i textsjok avskilda från brödtexten.   I undersökningens diskussion lyfts det bland annat att det kan uppfattas som problematiskt att det kronologiska perspektivet betonas över det genealogiska i läromedlen. Detta har kunnat kopplas till att läromedlen ofta styr undervisningen och hur historieämnet uppfattas samtidigt som de ofta kan förmedla en traditionell och statisk bild av historien (Hammarlund & Lindahl, 2009; Ammert, 2013). En annan slutsats är att de olika traditionerna verkar kunna samexistera, något som de även kan synas göra i LGR11 (Skolverket, 2019a).

This study focuses on change and continuity with the interwar period as the era to examine in the textbooks. The purpose of this study as such, is to see if the textbooks Levande Historia and Capensis on the chapter of the interwar period balance change and continuity. The theory that underlines the examination of these textbooks is the historical-thinking tradition, which highlights the importance of the students from an early age should learn to think more scientifically and to even think like a historian. Furthermore, a content analysis has been carried out on the interwar period in these textbooks to answer the questions that has been posed in the study. The content analysis highlights change above all, but it also shows that the balance between change and continuity is not even. The results show in relation toward the questions asked that the textbooks’ chapters in the interwar period does not have the balance between change and continuity, as it should. It also must be pointed out that the result of this study is focused on one chapter from both textbooks and that it does not necessarily will apply on the entire textbook. It is also highlighted in this study that there are difficulties in how students’ perspective can be affected by one-sided descriptions. The conclusion of this study shows that it is possible for further development when it comes to the content in textbooks, and that further research for improvement perhaps is what is needed forfuture students

Denna uppsats syftar till att undersöka hur historielärare på högstadiet utformar undervisningen för att stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Undersökningen tar sin utgångspunkt i lärarnas förståelse av de centrala begreppen historiska resonemang, kontinuitet och förändring samt historiemedvetande. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv för att undersöka hur lärarnas förståelse av det aktuella undervisningsuppdraget påverkar deras undervisningsstrategier. Studien vilar på en bred historiedidaktisk bas. Analysen av lärarnas förståelse av historiska resonemang om kontinuitet och förändring tar sin teoretiska utgångspunkt inom ramen för den anglosaxiska historiedidaktiska forskartraditionen som fokuserar på historiskt tänkande. Lärarnas förståelse av historiemedvetande analyseras med utgångspunkt i den tyska historiefilosofiska traditionen. Analysen av lärarnas undervisningsstrategier relateras till den mer praktiknära ämnesdidaktiska forskartraditionen i Sverige. Undersökningens empiri utgår ifrån fyra semistrukturerade intervjuer med högstadielärare. Samtliga lärare som deltagit i studien har lång undervisningserfarenhet och är legitimerade lärare med behörighet att undervisa i historia. Studiens resultat bidrar till den historie-didaktiska kunskapsuppbyggnaden genom att belysa en väl utarbetad undervisningsstrategi för hur lärare kan stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang utifrån tankebegreppen kontinuitet och förändring. Resultatet är emellertid begränsat eftersom det endast vilar på en lärares historiedidaktiska förståelse. Tre av fyra lärare i studien har förbisett hur kontinuitet och förändring kan användas som tankebegrepp för historisk analys. Med detta ger min studie en indikation på högstadielärares bristande förståelse för historiskt resonerande med utgångspunkt i tankebegreppen kontinuitet och förändring.

Syftet med denna avhandling var att studera problemen relaterade till grundskolans historieundervisning på lågstadiet och som bidrar till att gymnasieelever inte har den kunskap som krävs för att konstruera stora och användbara bilder av det förflutna. Denna undersökning syftar till att skapa en förståelse för vilka arbetssätt som lärare använder på lågstadiet i deras historieundervisning som gynnar elevens utveckling gällande förståelse och kunskaper för historiska tidsbegrepp, så eleverna får med sig de förkunskaper som krävs från lågstadiet. För att synliggöra lärandet hos eleverna kommer en kvalitativ metod att användas genom att undersöka sex lågstadielärares lektionsplanering vid arbete med historiska tidsbegrepp samt en semi-strukturerad intervju med samma lärare som är kopplad till deras historieundervisning vid arbete med historiska tidsbegrepp. Genom att använda historiskt tänkande som teoretisk grund för den empiriska analysen visade undersökningen att problemet gällande lågstadielärares historieundervisning inte var enkel att förstå, utan snarare mångfacetterad och knepigare än vad tidigare forskning visat. / The purpose of this thesis was to study the problems related to elementary school history teaching in primary school and which contributes to that high school students do not have the knowledge required to construct large and useful pictures of the past. This study therefore aims to create an understanding of which working methods that teachers use in primary school in their history teaching that benefit the pupil’s development regarding understanding and knowledge of historical time concepts, so that the pupils get the prior knowledge required from primary school. Therefore, a qualitative method will then be used to examine six primary school teachers´ lesson planning when working with historical time concepts and a semi-structured interview. That is linked to their history teaching when working with historical time concepts. By using historical thinking as a theoretical basis for the empirical analysis, the study showed that the problem regarding primary school teacher´s history teaching was not easy to understand, but rather multifaceted and trickier than previous research has shown. / <p></p><p></p>