Tyngdpunkten i mitt pågående arbete ligger i det vi kallar ”nutid”.Det är inte nutid som samtid, utan det är nuet som fenomen jag intresserar mig för, gestaltar och undersöker.Jag är nyfiken på om det ens är möjligt att fysiskt eller materiellt synligöra ett pågående nu. Hur kan förflyttningar, förändringar och rörelser i ett ”nu” gestaltas? Är det möjligt att fånga, greppa och begripa nuet? Dessa frågor har blivit mer och mer betydelsefulla och centrala under det pågående arbetet.Ett flertal olika spår och ingångar till ämnet har fallit undan och sållats bort under arbetsprocessen. Det återstående, aktuella arbetet har vuxit och breddats och hittat nya riktningar.Mitt tillvägagångssätt i det praktiska har främst varit att teckna och filma i stop-motion-teknik. Jag har sökt efter motiv och företeelser där nuet blir så påtagligt som möjligt.Förutom olika filmexperiment har jag skriftligt formulerat tankar och reflektioner under det att arbetet pågått. Jag har också samlat på mig texter som inspirerat och breddat mitt arbete. Några utsnitt av dem finns med i denna skriftliga redovisning.Det blev min metod att använda mig av så olika arbetssätt och hitta så olikartade infallsvinklar på temat som möjligt.Jag började ringa in och från olika håll beskriva det svårfångade fenomenet NUET.Genom mitt konstnärliga undersökande har jag inom andra områden hittat paralleller till det jag utforskat. Jag såg släktskap och likheter både i innehåll och i tekniskt utförande.Det är min ambition att lyfta upp och visa några av dessa sammanhang i denna rapport, men framför allt kommer jag att beskriva och berätta om det filmprojekt som kom att stå i fokus.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun. Resultatet av undersökningen är att innehav och drift av fäbodbruk framför allt innebär per¬sonlig glädje men också arbete och svårigheter för fäbodbrukarna. Fäbodbrukets historiebruk är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna eftersom de delar av historiekultu¬ren som fäbodbrukarna reproducerar i det nutida fäbodbruket skapar en kontext till nutiden och en länk till historien.

<p>The purpose of this essay is to analyze marketing in the sector of banking. The following purpose is also to make an attempt to predict how marketing of banks will be structured in the future. Banks have a central role in today’s society which is constantly changing and that is why we are curious in how banks use different marketing channels today and how and if it will change in the future. The essay is based on a qualitative method. We have performed nine interviews with different individuals that were selected because of their knowledge about banking and marketing. The interviews generated in material that we were able to analyze and which is presented in chapter four in our essay. It is difficult for us to come up with conclusions due to our choice to use a qualitative method which makes it difficult to make any generalizations. We have however seen patterns through our process which we are presenting in the two last chapters. Therefore we want to direct readers to these chapters in our essay for further reading.</p>

The purpose of this essay is to analyze marketing in the sector of banking. The following purpose is also to make an attempt to predict how marketing of banks will be structured in the future. Banks have a central role in today’s society which is constantly changing and that is why we are curious in how banks use different marketing channels today and how and if it will change in the future. The essay is based on a qualitative method. We have performed nine interviews with different individuals that were selected because of their knowledge about banking and marketing. The interviews generated in material that we were able to analyze and which is presented in chapter four in our essay. It is difficult for us to come up with conclusions due to our choice to use a qualitative method which makes it difficult to make any generalizations. We have however seen patterns through our process which we are presenting in the two last chapters. Therefore we want to direct readers to these chapters in our essay for further reading.

Samhället utvecklas i en rask takt och det kan ses även i organisationerna. Ledarskapet har förändrats idag jämfört med hur det var förr i tiden. En gång i tiden hade vi i Sverige auktoritära ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tänker på sina anställda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat råder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, där de auktoritära dragen börjat synas mer de senaste åren. Kulturen påverkar också ledarna i en organisation och deras arbetssätt samt anställdas beteenden. Vi har mer eller mindre förutfattade meningar om hur en dåtidens - samt hur en nutidens ledare skall bete sig, och vi har likaså en bild av hur det är i olika kulturer. Svenskar ses som tillbakadraget folkslag som inte gärna skapar konflikter, medan sydeuropéer använder armarna vilt när de skall beskriva en händelse. Att undersöka hur dåtidens - och nutidens ledarskap är samt om de påverkas av nationalkulturen blev därför ett intressant ämne för oss.För att vårt syfte skall uppnås, valde vi att studera fyra ledare, två som arbetat under längre tid som ledare och två som arbetat under en kortare period. Genom intervjuer med samtliga ledare, kunde vi ställa frågor om dåtidens – och nutidens ledarskap, samt om nationalkulturen som möjligen kan påverka ledarskapet. Med hjälp av relevanta teorier för vår studie, samt fyra intervjuer, har vi fått ny kunskap om det ämne vi valde att studera. Insamlade materialet analyserades och empirin jämfördes sedan med teorin. Vi kunde därefter se huruvida teorierna stämde överens med våra ledares utsagor.Vår undersökning visar att en ledare påverkas av många interna och externa faktorer. Några av dem är ledarens personlighet, tidigare erfarenheter, organisationskulturen, den kultur som råder utanför organisationen och vilka anställda de arbetar med. Vi ser även i vår undersökning att ledarskapet har ändrats under alla dessa år, de auktoritära dragen försvinner sakta men säkert, men är och kommer förmodligen aldrig att försvinna helt och hållet.

Introduktion: Hjärtinsufficiens, även kallat hjärtsvikt, är ett tillstånd där hjärtats pumpfunktion är nedsatt på grund av bakomliggande hjärtsjukdom. Förr i tiden kallades tillståndet för vattusot och senare hydrops. Vanligtvis är det hypertoni eller hjärtinfarkt med förlust av hjärtmuskelvävnad som kan orsaka hjärtsvikt. Hjärtsvikt delas in i systolisk- och diastolisk hjärtsvikt. Vid systolisk svikt har hjärtat svårt att pumpa ut allt blod från vänster kammare. Vid diastolisk hjärtsvikt har hjärtat istället svårt att fyllas med blod. Utredning för att ta reda på om en patient lider av hjärtsvikt består av EKG och mätning av natriuretisk peptid. För att bekräfta diagnosen görs ett ultraljud av hjärtat där det även framkommer om hjärtsvikten är systolisk eller diastolisk. Vanliga symptom som uppkommer vid hjärtsvikt är andfåddhet och ödem. Vid behandling av hjärtsvikt är syftet att minska symptomen och förbättra allmäntillståndet hos patienten samt minska behovet av sjukvård. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur behandlingen av hjärtsvikt har utvecklats i Sverige sedan renässansen fram till modern tid. Metod: Sökningar gjordes på bibliotek efter böcker som beskrev hur sjukdomar förr i tiden behandlades. Därefter hittades böcker som passade sökningen, vilket resulterade i främst äldre farmakopéer och recepthandböcker. Nutida behandlingsrekommendationer utlästes bland annat från läkemedelsboken.se och janusinfo.se. Resultat: Behandlingen av vattusot på 1500-talet bestod främst av olika kryddor och växter som ofta skulle sjudas i vin eller blandas med annan vätska för att sedan intas. Digitoxin och digoxin från digitalis samt diuretika var en stor del av behandlingen av vattusot/hydrops under 1800- och 1900-talet. Flera olika substanser hade diuretisk effekt och rekommenderades vid hydrops och ödem. Digitalis fanns i flera beredningsformer och användes flitigt. Numera används digoxin som behandling endast vid svårare fall av hjärtsvikt, när standardbehandling med ACE-hämmare, betablockerare, diuretika och aldosteronantagonister inte gett tillräcklig effekt. Diskussion och slutsats: Behandlingen av hjärtsvikt i Sverige har ändrats mycket sedan renässansen, vilket även diagnostiseringen och benämnandet av tillståndet har gjort. På renässansen och 1800-talet benämndes det vattusot, tidigt 1900-tal kallades det hydrops och vid mitten av 1900-talet började det istället benämnas som hjärtinsufficiens. Digoxin är det enda preparatet som fortfarande används men framställs numera syntetiskt. Modern behandling består annars av ACE-hämmare, betablockerare, aldosteronantagonister och diuretika. Utifrån de böcker som granskats till detta arbete märks en stor utveckling av behandlingen av hjärtsvikt. / Introduction: Heart failure is a condition where the heart’s pumping mechanism is reduced due to other heart diseases. Back in the days it was called dropsy (vattusot) and later it was called hydrops. The main reason for heart failure is often hypertension or a myocardial infarction with loss of heart muscle tissue. Heart failure can be divided into systolic- and diastolic heart failure. Systolic heart failure means that the heart is having trouble to pump out the blood in the left ventricle. In the case of diastolic heart failure, the heart is having trouble to fill with blood. Screening for heart failure is done by electrocardiography and measuring of natriuretic peptide. An ultrasound of the heart, so called echocardiography, is made to confirm the diagnosis. The echocardiography shows if the heart failure is systolic or diastolic. Symptoms of heart failure is shortness of breath, breathlessness and edema. Treatment of heart failure reduces the symptoms and the need for hospitalizing. Aim: The aim of this study was to explore if and how the treatment of heart failure has progressed in Sweden since the renaissance up to modern days. Method: Searches were made at libraries for books containing information about diseases in the old days and what the treatment looked like then. Suitable books where chosen to part the study. Information on current treatment was found at web pages such like läkemedelsboken.se and janusinfo.se. Results: The treatment of dropsy (vattusot) in the 1500s consisted mainly of various spices and plants that often were recommended to be sown in wine or other liquid before consumption. Digitoxin and digoxin, substances from digitalis, and diuretics were a big part of the treatment of heart failure in the 1800s and 1900s. There were multiple substances with diuretic effects which were recommended to use at hydrops and edema. Digitalis was found in many different formulations. Nowadays the use of digoxin as treatment for heart failure only occurs in more severe cases where todays standard treatment hasn’t given enough effect. Discussion and conclusion: The treatment of heart failure in Sweden has progressed since the renaissance as has the screening and naming of the condition. In the renaissance and 1800s the condition was called dropsy (vattusot), in the early 1900s it was called hydrops and it was called so until the middle of the 1900s, when it started to be called heart failure. From the premodern treatment, digoxin is the only substance used today only now its synthesized. Today’s standard treatment consists of ACE-inhibitors, beta blockers, diuretics and aldosterone antagonists. The books used in this study shows a progress in the treatment of heart failure.

The purpose of this study is to illustrate how history teaching with the intention of developing pupils historical consciousness can be designed, based on the structure of teachers' teaching strategies. In order to empirically access history consciousness, historical perspectives (procedural concepts) are being used to show how perspectives of time are structured and linked together. The historical perspectives are understood in the context of “multichronology”, which describes how time perspectives past, present, and future and how they appear simultaneously in a context. This is conducted in order to be able to discern how history consciousness can emerge in the context of history teaching more clearly. The empirical data was gathered with semi-structured interviews from four history teachers who state that they work and build teaching on developing history consciousness as a theme. The result shows that teaching strategies where time perspectives past, present and future is made concurrent and linked with each other through structures based on historical perspectives. The historical perspectives are managed to some extent from one another, but always based on historical significance. Historical significance is what links the historical perspectives together and enables the possibility of developing a history consciousness. In most cases multicronology occur when future as a perspective of time is handled. The future perspective is used to access and link past, present and future simultaneously, creating an opportunity to develop historical awareness through a multichronology. Furthermore, this happens implicitly / explicitly, as well as directly or as in sequences in the teaching.

What has happened affects our lives as well as our actions; the past is inseparably connected to the present and to the future. Although this relation exists, it is not that simple to bring it up when teaching history. However, if that is never done, the subject might be considered irrelevant. This study aims therefore to research in what way history teachers create a relation between past, present and future in their teaching, and how they look upon this issue. To make these dimensions in time visible in an empiricist analysis, the theory starts from the concept of historical consciousness. Historical consciousness is a mental process within each person, where reflections of the past create an understanding of the contemporary, thus creating conceptions of the future. The empirics have been gathered through semi structural interviews with three teachers at upper secondary school, that all are interested in – as well as working with – historical consciousness. The tools of analysis are Klas-Göran Karlsson’s historical mental operation “historiska tankeoperation” and the critical narrative of Jörn Rüsen’s typology of historical narrations.   The result suggests four different strategies of teaching that can be utilized to create a relation between the three dimensions of time. (1) Future scenarios may be discussed from historical courses of events and lines of development. (2) History may be used to draw conclusions and to learn from. (3) Historical consciousness may be made visible through reflections of how our individual experiences affect our lives today, and how they affect our future actions. (4) Alternative interpretations and narratives about the past may be used to affect, or to change, the students’ conception of something today or/and in the future. / Det förflutna påverkar våra liv och våra handlingar, dåtiden står i en oupplöslig förbindelse med nutiden och framtid. Trots att denna relation existerar så är det inte så enkelt att belysa den i historieundervisning och om detta inte görs så riskerar historieämnet att uppfattas som irrelevant. Denna studie undersöker därmed hur historielärare ser på och skapar en relation mellan dåtid, nutid och framtid i historieundervisningen. För att få syn på dessa tidsdimensioner i en empirisk analys så utgår teorin ifrån begreppet historiemedvetande. Historiemedvetande är en mental process hos varje människa där reflektioner av det förflutna ger en förståelse för den egna samtiden och där igenom skapar uppfattningar om framtiden. Empirin har samlats utifrån semistrukturella intervjuer med tre gymnasielärare som är intresserade av och arbetar med historiemedvetande. Analysverktygen består av Klas-Göran Karlssons historiska tankeoperation och den kritiska berättelsen ifrån Jörn Rüsens berättelsetypologi.    Resultatet visar på fyra undervisningsstrategier som kan användas för att skapa en relation mellan de tre tidsdimensionerna. (1) Framtida scenarion kan diskuteras utifrån historiska skeende och utvecklingslinjer. (2) Historien kan användas för att dra slutsatser och lärdom av. (3) Historiemedvetande kan synliggöras genom reflektioner av hur våra individuella erfarenheter påverkar våra liv idag och våra framtida handlingar. (4) Alternativa tolkningar och berättelser om det förflutna kan användas för att påverka eller förändra elevernas uppfattning om någonting idag och/eller i framtiden.