Syftet med studien är att fokusera på hur lärare använder sig av det genetiska och genealogiska perspektivet i valet av olika läromedel i sin historieundervisning. Studiens tyngd ligger på den didaktiska frågan hur. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i historia har intervjuats, deras svar har sedan transkriberats och därefter har resultatet presenterats. Resultatet visar att lärare till viss del använder sig av det läromedel som de föredrar, men att lärare också väljer det läromedel som bäst lämpar eleven kunskapsmässigt. Majoriteten av lärarna valde att använda sig av ett genetiskt perspektiv om elevernas kunskapsnivå var låg. Resultatet visar att lärarna föredrog att använda sig av läroboken för att kunna bruka det genetiska perspektivet. Resultatet visar att det inte är optimalt att förhålla sig enbart till det ena eller det andra perspektivet, utan att båda perspektiven bidrar med olika aspekter som är väsentliga för undervisningen i historia.

Historia ska i gymnasieskolan utveckla elevers förmåga att använda historien som en referensram för att bättre kunna förstå sin samtid och därmed även sin framtid. Detta kallas även för historiemedvetande. I detta sammanhang utgör en grund att förstå att vi människor är och har en historia. Nutidens människa är ett resultat av tidigare skeenden i historien. Samtidigt har nutidens människor olika behov och syften när vi vänder oss till historien för att finna referenspunkter där vi selektivt väljer relevant historia. Vi gör eller brukar historia. Vi är alltså både skapade och skapare av historien. Två sätt att arbeta med historia på härstammar utifrån denna insikt. Det ena sättet är genetiskt, vilket tar hänsyn till historiens utvecklingslinjer med fokus på historiska samhällen och människors utveckling. Perspektivet har sitt fokus i de historiska rötterna och förklarar sedan utveckling och kronologin framåt. Det andra sättet är genealogiskt, vilket vänder sig till historien med avstamp från nutiden. Här rör sig perspektivet baklänges från betraktarens tidshorisont för att svara mot specifika behov och intressen där historien kan ge svar och riktlinjer. Dessa två perspektiv har bägge sina egna fördelar och kan därmed komplettera varandra. Historiedidaktisk forskning menar att bägge dessa perspektiv behöver sammanföras i en då kallad dubbel tankeoperation Denna uppsats grundar sig på dessa två perspektiv och försöker genom elevsvar på skriftliga prov ta reda på i vilka sammanhang dessa två perspektiv synliggörs.   Provfrågan som eleverna skulle svara på handlade om varför Adolf Hitler och nazismen blev populär i Tyskland samt vilka orsaker som föranledde själva maktövertagandet.  Vad resultatet har kunnat visa på var att det genetiska perspektivet synliggjordes genom orsaksförklaringar och historiska strukturella sammanhang. Här lyfte eleverna bland annat den ekonomiska situationen i Tyskland, Versaillesfredens villkor och utpekandet av en syndabock. Den historiska framställningen var sällan fördömande eller moraliserande utifrån ett genetiskt perspektiv utan snarare förstående. Flera elever pekade på Hitlers kompetenser som bidragande orsak till hans framgångar. Det genealogiska perspektivet synliggjordes istället genom att eleverna ofta utgick ifrån sig själva och sin uppfattning om världen (livsvärlden) och sin samtid när de skulle förklara historien. Ofta blev en sådan framställning fördömande. Dessutom var det svårt utifrån en genealogisk horisont att kunna se hur historien skulle kunna upprepa sig idag då nutiden målades upp som tillräckligt utvecklad för att kunna stå emot liknande krafter. Den dubbla tankeoperationen gick att spåra i ett par elevsvar genom att genetiska och genealogiska perspektiv kombinerades i svarsframställningen. Även om dessa svar var sällsynta kunde de visa på hur två tidshorisonter kunde mötas i en och samma tankeoperation.

Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts. Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet. Vad gäller styrdokumenten är begreppet historiemedvetande svårdefinierat även där och den nuvarande Gy11 är mer inriktat på kronologi än den tidigare.

The development of students’ historical consciousness is a key aspect in Swedish history education. Therefore, this study aims to investigate if, and how, a Swedish upper-secondary school history textbook provides students with tools to develop their historical consciousnesses. A qualitative text-analysis comparing the chapters on the Medieval era and the cold war provides the empirical data for a thematical analysis. The results indicate that the textbook, Samband Historia, provides few opportunities for activating the historical consciousness amongst the students. This could become an issue in relation to the syllabus for history since development of the historical consciousness is defined as the main target for learners. However, situations in which the learners are required to engage in critical thinking are numerous and provide sufficient opportunities to develop their critical abilities, which also are included in a well-developed historical consciousness. The study provides an analysis of the textbook’s possibilities and shortcomings regarding historical consciousness that could provide teachers and teachers-to-be with insights on the matter in their own teaching.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt föräldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade ägg eller spermier, samt att jämföra attityder till genetiskt föräldraskap mellan kvinnor och män samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt föräldraskap. Denna delstudie ingår i ett större projekt som heter Långtidsuppföljning av IVF, ägg- och spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie är par som genomgått behandling med donerade ägg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkäter. Resultatet visade tydligt att nästan alla deltagare instämmer i att föräldrar är de som lever med och tar hand om ett barn oavsett genetiskt släktskap. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i attityder till genetiskt föräldraskap oavsett om deltagarna hade möjlighet till genetiskt föräldraskap eller inte.</p> / <p>The aim with this study was to find out how important it is with genetic parenthood for couples undergoing infertility treatment in Sweden with donated eggs or sperms, and to compare attitudes to genetic parenthood between women and men and between persons with or without possibility to genetic parenthood. The present study is included in a larger project called Long-term follow-up of IVF, oocyte - and sperm donation in Sweden. The group that has been examined in the present study are couples who underwent infertility treatment with donated eggs or sperms during 2005-2006. A total of 277 persons participated in the study. Information has been gathered with questionnaires. The results clearly showed that almost all participants agree that parents are those who live with and take care of a child independent of genetic relationship. The result did not show any significant differences in attitudes to genetic parenthood irrespective of whether the participants had possibility to genetic parenthood or not.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt föräldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade ägg eller spermier, samt att jämföra attityder till genetiskt föräldraskap mellan kvinnor och män samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt föräldraskap. Denna delstudie ingår i ett större projekt som heter Långtidsuppföljning av IVF, ägg- och spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie är par som genomgått behandling med donerade ägg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkäter. Resultatet visade tydligt att nästan alla deltagare instämmer i att föräldrar är de som lever med och tar hand om ett barn oavsett genetiskt släktskap. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i attityder till genetiskt föräldraskap oavsett om deltagarna hade möjlighet till genetiskt föräldraskap eller inte. / The aim with this study was to find out how important it is with genetic parenthood for couples undergoing infertility treatment in Sweden with donated eggs or sperms, and to compare attitudes to genetic parenthood between women and men and between persons with or without possibility to genetic parenthood. The present study is included in a larger project called Long-term follow-up of IVF, oocyte - and sperm donation in Sweden. The group that has been examined in the present study are couples who underwent infertility treatment with donated eggs or sperms during 2005-2006. A total of 277 persons participated in the study. Information has been gathered with questionnaires. The results clearly showed that almost all participants agree that parents are those who live with and take care of a child independent of genetic relationship. The result did not show any significant differences in attitudes to genetic parenthood irrespective of whether the participants had possibility to genetic parenthood or not.

Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av människans beteende görs även gällande.

Human rights are a relatively modern term that has a key role in our globalized society. Before human rights were developed, European colonialism was dominating the world arena and the rights that came with it. However, when human rights were established after World War 2 and it’s atrocities, decolonization began through social movements demanding independence and the rights they sought after. Throughout the twentieth century, human rights have been implemented in most countries and laws that protect human life against discrimination of ethnicity, culture, religion and gender, which also pervades the school's activities. In schools human rights have become an increasingly dependent resource to protect the rights for children but also adults. One subject that is highly affected by human rights is history when reflecting upon the treatment of indigenous people historically. When reading history it is important to source and corroborate sources in order to understand historical views and policies in order to connect them to the present. At the same time, empathy and judgment have become an increasing way of viewing history. According to a study made by Thomas Nygren, some students in Sweden tend to ignore historical views and place their own views of what's right and wrong historically connected to empathy and judgment. The consequence of viewing history through personal opinions or only referring to modern standards, may decrease historical consciousness and exclude critical thinking. To understand the school's foundation of values ​​and governing documents, colonialism is an essential historical area to make sense of the past, present and future. It may change the perception of what today's students think of how human rights has grown throughout history, and in turn affected our school system and society.

What has happened affects our lives as well as our actions; the past is inseparably connected to the present and to the future. Although this relation exists, it is not that simple to bring it up when teaching history. However, if that is never done, the subject might be considered irrelevant. This study aims therefore to research in what way history teachers create a relation between past, present and future in their teaching, and how they look upon this issue. To make these dimensions in time visible in an empiricist analysis, the theory starts from the concept of historical consciousness. Historical consciousness is a mental process within each person, where reflections of the past create an understanding of the contemporary, thus creating conceptions of the future. The empirics have been gathered through semi structural interviews with three teachers at upper secondary school, that all are interested in – as well as working with – historical consciousness. The tools of analysis are Klas-Göran Karlsson’s historical mental operation “historiska tankeoperation” and the critical narrative of Jörn Rüsen’s typology of historical narrations.   The result suggests four different strategies of teaching that can be utilized to create a relation between the three dimensions of time. (1) Future scenarios may be discussed from historical courses of events and lines of development. (2) History may be used to draw conclusions and to learn from. (3) Historical consciousness may be made visible through reflections of how our individual experiences affect our lives today, and how they affect our future actions. (4) Alternative interpretations and narratives about the past may be used to affect, or to change, the students’ conception of something today or/and in the future. / Det förflutna påverkar våra liv och våra handlingar, dåtiden står i en oupplöslig förbindelse med nutiden och framtid. Trots att denna relation existerar så är det inte så enkelt att belysa den i historieundervisning och om detta inte görs så riskerar historieämnet att uppfattas som irrelevant. Denna studie undersöker därmed hur historielärare ser på och skapar en relation mellan dåtid, nutid och framtid i historieundervisningen. För att få syn på dessa tidsdimensioner i en empirisk analys så utgår teorin ifrån begreppet historiemedvetande. Historiemedvetande är en mental process hos varje människa där reflektioner av det förflutna ger en förståelse för den egna samtiden och där igenom skapar uppfattningar om framtiden. Empirin har samlats utifrån semistrukturella intervjuer med tre gymnasielärare som är intresserade av och arbetar med historiemedvetande. Analysverktygen består av Klas-Göran Karlssons historiska tankeoperation och den kritiska berättelsen ifrån Jörn Rüsens berättelsetypologi.    Resultatet visar på fyra undervisningsstrategier som kan användas för att skapa en relation mellan de tre tidsdimensionerna. (1) Framtida scenarion kan diskuteras utifrån historiska skeende och utvecklingslinjer. (2) Historien kan användas för att dra slutsatser och lärdom av. (3) Historiemedvetande kan synliggöras genom reflektioner av hur våra individuella erfarenheter påverkar våra liv idag och våra framtida handlingar. (4) Alternativa tolkningar och berättelser om det förflutna kan användas för att påverka eller förändra elevernas uppfattning om någonting idag och/eller i framtiden.

Surrogacy arrangements have become an option for many involuntarily childless couples. Although surrogacy arrangements are not regulated in Sweden, there is an implied prohibition contained in the Genetic Integrity Act which makes it impossible to facilitate such arrangements under the Swedish health care system. However, many couples go abroad to fulfill their dream of having a child. The paper discusses whether surrogate arrangements can change the view of biological / genetic motherhood. The unwritten maternity presumption makes it difficult to determine the legal parenting of children born through surrogacy arrangements, which puts the child in a lawless position. Why have surrogate arrangements become controversial? The motherhood presumption has been used as a way to mark ethical resistance to surrogate arrangements. This is evident partly from preliminary work on the presumption and the presumption and it´s definition. Arguments that are weighted heavily for the legislation are that surrogate arrangements can be harmful to women and children and that it is considered a violation of the human dignity principle. The legislator believes that a woman's body is used in such cases as a means of achieving someone else's goals. The legislator also states that it can be difficult for the birth woman to give up the child during the exchange. There are different ways to implement a surrogate arrangement and one is considered better than the other. The debate that has been made in Sweden has been that; either both forms, altruistic and commercial surrogate arrangements should be banned, or that they should only allow altruistic surrogate arrangements. Altruistic for some is considered more accepted because this form of surrogate arrangement is about a woman carrying the child without agreeing on money in exchange. In commercial surrogate arrangements, the woman carries the child in exchange for compensation, which is not considered acceptable in society. One problem that is highlighted in the paper is that there are clear differences between commissioning father and commissioning father with genetic linkage to the child in surrogate arrangements. The differences arise when the parties are to be determined as legal parents. Based on practice it appears that men's genetics are recognized to a greater extent than women by the legislature. The genetic mother becomes powerless without the consent of the genetic father. As a result of our investigation, we believe that surrogacy arrangements need regulation in Sweden. What is considered most ethically justifiable is to legalize altruistic surrogacy. When egg donation was legalized in Sweden the same discussion took place as it is today with surrogacy arrangements, whether it is ethically justifiable or not. Today egg donation is not unusual when a woman´s eggs are unusable, and we believe the future will be the same for surrogacy arrangements. Surrogacy arrangements will be normalized in society and therefore the legislation should also keep up. The view of who the child´s mother is will be expanded, and more people will be involved, if surrogacy arrangements are legalized. The child will have the opportunity for a larger network of parents and in altruistic contexts, the woman who carries the child will have a close connection without being a legal parent and guardian. / Surrogatarrangemang har blivit ett alternativ för många ofrivilligt barnlösa par när de vill bilda familj. Det är inte reglerat i Sverige och det är heller inte lagligt att utföra sådana behandlingar inom den svenska hälso-sjukvården pga. ett implicit förbud enligt genlagen. Detta medför att många par åker utomlands för att uppfylla drömmen om ett barn. Det som diskuteras i uppsatsen är huruvida surrogatarrangemang bör legaliseras i Sverige och om surrogatarrangemang kan ändra synen på biologiskt/genetiskt moderskap. Den oskrivna moderskapspresumtionen gör det svårt att fastställa det rättsliga föräldraskapet till barn födda genom surrogatarrangemang vilket sätter barnet i en rättsosäker position. Varför har surrogatarrangemang blivit kontroversiellt? Moderskapspresumtionen har använts som ett sätt att markera etiskt motstånd mot surrogatarrangemang. Detta framgår dels av förarbeten till presumtionen och den utformning som den fick år 2003. Argument som vägt tungt för lagstiftningen är att surrogatarrangemang kan vara skadligt för kvinnor och barn samt att det anses vara en kränkning mot människovärdesprincipen. Lagstiftaren menar att en kvinnokropp används i sådana fall som medel för att åstadkomma någon annans mål. Lagstiftaren framför även att det kan vara svårt för den födande kvinnan att ge upp barnet efter födseln. Det finns olika vägar att genomföra ett surrogatarrangemang och det ena anses bättre än det andra. Debatten som framförts i Sverige har handlat om att antingen bör båda formerna, altruistiskt och kommersiellt surrogatarrangemang, förbjudas eller endast tillåta altruistiskt surrogatarrangemang. Altruistiskt anses för vissa mer accepterad eftersom denna form av surrogatarrangemang handlar om att en kvinna bär barnet utan att avtala om pengar i utbyte. I kommersiella surrogatarrangemang bär kvinnan barnet i utbyte mot ersättning vilket inte är lika accepterat av samhället.  Ett problem som belyses i uppsatsen är att det uppstår tydliga skillnader mellan beställande män och beställande kvinnor med genetisk koppling till barnet i surrogatarrangemang. Skillnaderna uppstår när parterna ska fastställas som rättsliga föräldrar. Med utgång i praxis framgår det att män genetiskt erkänns i större utsträckning än kvinnor av rättstillämparen. Den genetiska modern blir maktlös utan den genetiska faderns samtycke. Resultatet av denna undersökning blev att surrogatarrangemang är i behov av reglering i Sverige. Det som anses mest etiskt försvarbart är att legalisera altruistiska surrogatarrangemang. När äggdonationer legaliserades i Sverige pågick ungefär en likadan diskussion som det idag gör kring surrogatarrangemang, huruvida det är etiskt försvarbart eller inte. Idag är äggdonationer inget ovanligt när en kvinnas ägg är obrukbara och vi anser att framtiden kommer se likadan ut för surrogatarrangemang. Surrogatarrangemang kommer normaliseras i samhället och därför bör även lagstiftningen utvecklas i takt med samhället. Synen på vem som är barnets moder kommer att utvidgas och fler personer involveras, om surrogatarrangemang legaliseras. Barnet kommer få möjlighet till ett större nätverk av föräldrar och i altruistiska sammanhang kommer kvinnan som bär barnet ha en nära anknytning utan att vara rättslig förälder och vårdnadshavare.