Detta är en diskursanalytisk C-uppsats som hanterar det svenska biståndet under 1962 och 1978, därfokusen ligger på det kommersiella biståndets relation till det svenska solidaritetsmotivet inombiståndspolitiken. Sveriges bistånd skulle baseras på tanken om solidaritet mellan Sverige ochmottagarländerna, ett motiv som skulle förhindra svenska egenintressens inblandning ibiståndspolitiken. Uppsatsen belyser hur det kommersiella biståndet passar in med tanke på dettamotiv. Den viktigaste slutsatsen är att solidaritetsmotivet aldrig fick en tydlig definition utan kundeförändras och tolkas till det kommersiella biståndets fördel.

knyta samman gata och park.två huskroppar formade av stående vinklade skivor så att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir självklar. Parametrarna som styrt projektet är siktlinjer, flödesanalys och ett grid på 800x800mm.

<p>Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.</p><p>Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.</p><p>Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken.</p>

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation. Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer. Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kommersiell historia brukas i relation till whiskydestillerierna Bushmills, Jameson, The Dalmore och The Glenlivets marknadsföring av whisky. Målet är att även se hur kommersiellt historiebruk skiljer sig och/eller liknas vid mellan destillerierna samt om irländska respektive skotska historieskildringar spelar någon roll i marknadsföringen. Det primära källmaterialet är digitala reklamtexter från destilleriernas officiella hemsidor, med deras självpresentationer, utvalda whiskyprodukter och whiskyproduktion som riktlinjer. I genomförandet av den kvalitativ textanalysen används historiebruk som teori, varav Klas-Göran Karlssons kommersiella historiebruk som utgångspunkt för historieanvändning.Resultaten av analysen påvisar att irländsk och skotsk historia är väsentlig i aktuella destilleriers marknadsföring av whisky. Destillerierna brukar historia för skapa och befästa sin identitet, sitt ursprung, sin whiskys karaktäristika och sin långa historik. Det sker via referenser till deras upphovsmän, speciella årtal och historiekulturella fenomen. Kommersiellt historiebruk verkar således parallellt med existentiellt historiebruk, vilket betonar minnet av den egna historien. Marknadsföringens historieanknytningar negocierar även spritdryckens negativa konsekvenser, men infinner sig kontinuerligt i förhållande till kultur, tradition och autenticitet.En anmärkningsvärd skillnad mellan irländsk och skotsk whisky är att den förra, genomBushmills och Jameson, uttalar sig som klassiska, tidlösa och ikoniska samt betonar särskilda whiskytyper- och smaker för irländsk whisky. Gemensamma faktorer i Jameson och The Dalmores marknadsföring är utnyttjandet av kulturnationella drag. Det rör sig inte sällan om nationsförbundna legender, symboler eller sägner. I övrigt anspelar aktuella whiskydestilleriers historiska associationer på män och maskulinitet, vilket kan orsakas av den manlighetsnorm som existerar i samband med historieskrivning. Sammanfattningsvis varierar destilleriernas historiska framställningar rent innehållsmässigt, men de övergripande målen i marknadsföringen är tämligen likartade.

Title: Do young people perceive commercial intentions in marketing? - A study on youth awareness on social media. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Fredrik Petersson and Henrik Ylipukki Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 – January Aim: The study aims to analyze young people’s awareness of the commercial purpose of influencer marketing on the social media platform Instagram. Method: The study is based on a quantitative research method with a positivistic research view and deductive approach. Data from 121 individuals within the target group have been collected through a survey conducted at Nacka Gymnasium and Bessemerskolan. The collected data has subsequently been processed and analyzed in the IBM SPSS statistics program in the form of descriptive, correlation, factor and cluster analysis Result &amp; Conclusions: Results of the study has shown that young people are not fully aware of the commercial intention that exists when an influencer publishes sponsored posts on their social media profile, even if a cautionary instruction has been given. The study, also, shows that young people note products that are highlighted in posts regardless of whether there is a commercial intention or not. Contribution of the thesis: The completed study contributes with knowledge about awareness and perception of intentions in published posts. The study contributes to whether cautionary instructions should be given to raise awareness. Suggestions for future research: To perform a similar study to with a target group of younger children would be of interest to strengthen this research area with additional knowledge. It would also be interesting to study the awareness of consumers who are within the concept of vulnerable consumers for other reasons than age. Key words: Vulnerable consumers, commercial message, admiration, social media marketing, influencer marketing, awareness

Avtal med internationell karaktär är idag vanligt förekommande, då handel inte enbart sker inom ett lands gränser. En fråga som oftast aktualiseras när tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhållande är vilken lag som ska tillämpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrågan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmän domstol där lagvalsfrågan avgörs med tillämpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande. Vid båda dessa alternativ är principen om partsautonomi en viktig hörnsten. Principen innebär att parterna själva kan avtala om vilken lag de vill ska tillämpas på avtalet. Vid införandet av Rom I-förordningen utvidgades principen om partsautonomi, från dess tidigare utformning i Romkonventionen, till att även innebära en möjlighet för parterna att välja icke-statliga regler. Denna utvidgning motiverades bl.a. av att detta var möjligt för parter som valde internationellt skiljeförfarande som tvistlösningsalternativ. Frågan som då uppkommer är varför denna utvidgning av principen gjordes, och framförallt varför man motiverade utvidgningen genom att jämföra med principens utformning i internationellt skiljeförfarande. Dessa två tvistlösningsalternativ påvisar stora olikheter, där skiljeförfarandet karakteriseras av att parterna har den övervägande bestämmanderätten av hur förfarandet ska gå tillväga och vilken lag som ska tillämpas. Partsautonomin inom internationellt skiljeförfarande är i stort sett obegränsad, medan det i Rom I-förordningen ställs upp begränsningar som gör att parternas lagval kan frångås. Utformningen av partsautonomin i Rom I-förordningen får anses strida mot den förutsebarhet som principen och förordningen har till syfte att uppnå, och den utformning av principen som hämtades från skiljeförfarandets utformning, är därför inte ändamålsenlig. / Cross-border agreements are more common today, since it’s not unusual that a contract is entered into by parties resident in different states. A question that often occurs when a dispute arises between parties to an international contract is which law that is to be applied. In order to resolve the dispute and determine the applicable law there are various options, for example resolving the dispute before a general court where the applicable law is determined by the provisions of the Rome I Regulation, or by settling the dispute by international commercial arbitration. In both cases, the principle of party autonomy is an important cornerstone. The principle allows the parties to an international contract to determine the applicable law. The principle, which was acknowledged already in the Rome Conventionen, was widened when the Rome Convention was replaced by the Rome I Regulation. Parties were given an additional possibility to choose non-state rules to govern the contract. This was motivated by the fact that the possibility to choose non-state rules was acknowledged in international arbitration. The question that arises is why the principle was widened, and why this was justified by a comparison of the design of the principle in international arbitration. There are notable differences between these two alternatives of resolving a dispute, where the principle of party autonomy in international arbitration is basically unrestricted, while the same principle in the Rome I Regulation is subject to restrictions that might result in another applicable law than the one chosen by the parties. The design of the principle in the Rome I Regulation is in contrary to the purpose of the principle and the Regulation, since the restrictions makes it more difficult for the parties to predict the applicable law. The design of the principle, which was effected by the design of the principle in international arbitration, is therefore not considered as appropriate.

I have made a site specific project, a public walking landscape between the closed and the open.This period of 100 days of work has included research addressed to the social infrastructure and the history of the site.The result has become a landscape intervention for urban space.A public landscape formed as a walkway through an existing space, a block consisting of a shopping centre and residences where the parkway moves between the buildings and creates new space.In a critical point of view, the neighborhood has a shortage of high quality public spaces and lack the ability to pass through blocks and inner yards, different alternatives of streets and a choice between the commercial and non-commercial space .The landscape is formed as an open deck and incorporated within the neighborhood. It offers a choice for the pedestrians to choose between the commercial and the non-shopping space when moving through the block. The project also creates new public spaces in between the existing space and the proposal.This proposal is both an investigation of the city and a proposal of possibilities to this specific site. / Jag har gjort ett plats-specifikt projekt, ett publikt landskap mellan den slutna och öppna.Denna period av 100 dagar av arbete har inkluderat forskning  inom social infrastruktur och platsens historia.Resultatet har blivit ett publikt landskap för stadsrummet.En offentligt parklandskap  genom en befintlig plats, ett kvarter bestående av ett köpcentrum och bostäder där det offentliga parklandskapet rör sig mellan byggnaderna och skapar nytt utrymme.I en kritisk synvinkel, har området en brist på högkvalitativa offentliga platser och saknar förmågan att passera genom kvarter och innergårdar, olika alternativ av gator och ett val mellan det kommersiella och icke-kommersiella lokaler.Landskapet är utformad som ett öppet däck och införlivas i grannskapet. Det erbjuder ett val för de gående att välja mellan kommersiella och icke-kommersiella utrymmen när du rör dig genom kvarteret. Projektet skapar också nya offentliga utrymmen i mellan det befintliga utrymmet och förslaget.Detta förslag är både en undersökning av staden och ett förslag om möjligheter till just denna specifika plats.

This essay is comparing the different perspectives of the debate on surrogacy in two Swedish Newspapers. The purpose of this study is to contribute with knowledge about the different perspectives of the debate about surrogacy in relation to women's autonomy. The theory is defined by decisional autonomy and practical autonomy, which is written by Jonathan Pugh. Through an idea analysis, the material of the essay is analyzed through an analysis tool created with Pugh’s theory. The delimitation of material is selected from articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between 2010 and 2020. The result shows that 12 of the arguments in the articles are based on the decisional autonomy perspective, where six of them are based on both decisional and practical autonomy in their arguments. Practical autonomy is the main argument in four of them. The conclusion is that the side of the debate that is against surrogacy argues that the woman does not have enough autonomy to decide to be a surrogacy mother, without pressure or manipulation. The other side of the debate, that is for the altruistic model argues that she has enough autonomy to make her own decision. Another conclusion in this essay is that most of the arguments, even regarding practical autonomy, are based on decisional autonomy, since practical autonomy is mostly a tool for protecting women or helping them to implement their wishes. That's why decisional autonomy is most frequently used in the debate of surrogacy.

En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad. Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier. Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området. Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet.