Spelling suggestions: "subject:"redaktionella innehåll"" "subject:"redaktionen innehåll""
1 |
Mindre, snyggare, bättre? : En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet från broadsheetformat till tabloidformatNordangård, Olof January 2007 (has links)
<p>Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare.</p><p>I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar.</p><p>Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet.</p><p>Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet.</p><p>Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning.</p>
|
2 |
Mindre, snyggare, bättre? : En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet från broadsheetformat till tabloidformatNordangård, Olof January 2007 (has links)
Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare. I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar. Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet. Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet. Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning.
|
3 |
Marknadsföring på sociala medier : Det kommersiella budskapet och marknadsföringslagens konsumentskydd / Marketing on social media : The commercial message and The Marketing Act´s consumer protectionFauli, Linn, Thyrén, Filippa January 2019 (has links)
En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad. Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier. Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området. Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet.
|
Page generated in 0.1114 seconds