<p>Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare.</p><p>I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar.</p><p>Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet.</p><p>Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet.</p><p>Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning.</p>

Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare. I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar. Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet. Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet. Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning.

Frågeställningar: Hur uppfattar konsumenter Limited edition ur ett kognitivt dissonansperspektiv? Hur uppfattar konsumenter Limited edition ur ett Knapphetsperspektiv? Hur uppfattar konsumenter Limited edition ur ett Unikhetsperspektiv? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur artificiellt skapad brist påverkar konsumenters upplevelser. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts i form av fokusgrupper. Undersökningen utgjordes av 6 respondenter uppdelade i 2 gruppen. Den yngsta respondenten var 20 år och den äldsta 40 år. Både kvinnor och män inkluderades i fokusgrupperna. Slutsatser: Respondenterna är väl medvetna om konceptet Limited edition och dess påverkan, de agerar utifrån det basalt mänskliga beteendet inom knapphetsprincipen, att vilja ha något som är svårt att få. Unikhetsteorin är central, vilket beror på att gruppen av respondenter tillhör samma sociala grupp. Det finns ett behov av att kunna differentiera sig mot övriga sociala grupper i samhället genom konsumtion av varor eller produkter med begränsad tillgång. Det framkom tydligt att den kognitiva dissonansen spelar en stor roll i upplevelsen av Limited edition hos respondenterna. Studien påvisar också att den kognitiva dissonansen framkommer extra tydligt vid missade köp. Att Limited editon stärker, differentiera och positionerar varumärken är också tydligt i studien

Bakgrund: Marknadsföring är i en ständigt föränderlig kontext. Influencer marketing är idag en effektiv strategi, där företag samarbetar med influencers för att marknadsföra sina produkter och bygga förtroende hos följare. Användning av begränsade produkter som framgångsrik influencer marketing betonas. Samarbeten för att skapa begränsade kollektioner har bland annat setts hos NA-KD och Nelly.com, vilket bekräftar hög efterfrågan och snabb försäljning.  Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters uppfattning av deras köpbeteende när varumärken skapar tillfälliga kollektioner tillsammans med influencers.  Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och deduktiv ansats där empirisk information samlats in via semistrukturerade intervjuer med kvinnliga konsumenter.  Slutdiskussion: Uppsatsen identifierar viktiga aspekter där det bekräftas att sociala bevis, virala trender och recensioner har en påverkan på köpbeslut positivt. Dessutom konstateras det att influencer, framför allt på TikTok, också har en stark påverkan på köpintentioner. Tilliten för influencern har också en stark påverkan. Ytterligare framkommer det att knapphetsprincipen ökar köpintentionerna då det skapar en känsla av brådska och konkurrens. Härvid blir det tydligt att tillfälliga kollektioner som företag för tillsammans med influencers har en stark påverkan på konsumenterna. Å andra sidan är det av betydande vikt för företagen att välja influencers som människor har förtroende till eftersom det verkar vara en bidragande faktor till mer positiva köpbeslut. Såväl stil och estetik som personliga värderingar och åsikter. / Background: Marketing is in a constantly changing context. Influencer marketing is an effective strategy today, where companies partner with influencers to promote their products and build trust with followers. Use of limited products as successful influencer marketing is emphasized. Collaborations to create limited collections have been seen with NA-KD and Nelly.com, among others, confirming high demand and fast sales. Purpose: The aim is to investigate consumers' perception of their purchasing behavior when brands create temporary collections together with influencers.  Methodology: The study is based on a qualitative method and deductive approach where empirical information has been collected via semi-structured interviews with female consumers.  Conclusion: The study identifies important aspects where it is confirmed that social proof, viral trends, and reviews positively influence purchase decisions. Additionally, it is found that influencers, especially on TikTok, also have a strong influence on purchase intentions among the respondents. Trust for the influencer also has a strong impact. Furthermore, it appears that the scarcity principle increases purchase intentions as it creates a sense of urgency and competition. Here it becomes clear that temporary collections that companies bring together with influencers have a strong impact on consumers. On the other hand, it is of significant importance for the companies to choose influencers that people have a preference for because it seems to be a contributing factor to more positive purchase decisions. Both style and aesthetics as well as personal values and opinions.  Keywords: Authority, limited edition, Cialdini, influencer marketing, scarcity, consumer behavior, purchase decision, social proof, social media, sympathy principle, temporary collections.