Många företag på Sveriges modemarknad idag erbjuder en variation av försäljningskanaler. Detta har inneburit att kunder blivit bortskämda med att kunna shoppa var, när och hur de vill, vilket i sin tur lett till att förväntningar på företag blivit högre. Företag söker därför nya sätt att nå ut till och tillfredsställa sina kunder på i den hårdnande konkurrensen företag emellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska modeföretags resonemang gällande användningen av försäljningskanaler. Vidare är syftet att titta på hur företagen ser på utvecklingen och kombinationsmöjligheterna av kanalerna. De försäljningskanaler som studien kommer beröra är fysiska butiker, showrooms, pop-up stores, webbutiker och mobilapplikationer. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med respondenter från fem utvalda svenska modeföretag. Företagen som kontaktades för studien var små till medelstora företag som alla verkar på den svenska modemarknaden. I uppsatsen är alla företag och respondenter anonyma. Den insamlade empirin och slutsatser i studien visar att alla de medverkande företagen arbetar medvetet med sina försäljningskanaler vid implementering och användning av dessa. Likheter mellan företagen har hittats när det gäller vilka motiv som driver företagens arbete med kanalerna. Dessa motiv innefattar bland annat varumärkeskännedom, relationsbyggande och arbete med konsumenternas köpupplevelse. Dock hittades även skillnader gällande vilka försäljningskanaler och vilken kombination av dessa som företagen använde för att uppnå sin helhetsvision. Oavsett om företagen använde sig av en eller flera försäljningskanaler såg de att flera kanaler kunde komplettera och dra nytta av varandra.

Digitaliseringen blir en större roll av vår vardag för varje år som går och syns mer och mer i verksamheters servicelandskap. Servicelandskap i sig är något som påverkar kundens upplevelse och välmående i samband med en köpprocess. I och med teknologins snabba framväxt har det nästintill tvingat företag att överväga möjligheterna med digitalisering i servicelandskapet för att ta reda på om det ger dem mer konkurrenskraft eller inte. Cafébranschen växer också i en snabb takt och konsumtionen i caféer har ökat kraftigt de senaste åren.  Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur lokala caféer i Umeå kommun använder sig av digitalisering för att utveckla deras servicelandskap. Det leder oss fram till studiens frågeställning:  Hur utvecklar caféer servicelandskapet utifrån ett digitaliseringsperspektiv? I studien har ett teoretiskt gap identifierats angående brist på forskning kring hur lokala caféverksamheter i Sverige faktiskt utvecklar servicelandskapet med hjälp av digitaliseringen. I och med att tidigare forskning kring det valda ämnet framför allt har gjorts utifrån konsumentens perspektiv och då fokuserat på stora cafékedjor genomförs den här studien utifrån företagens perspektiv.  För att kunna besvara det formulerade syftet och frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts. Studien är baserad på både vetenskapliga artiklar samt på genomförandet av åtta intervjuer med ägare av och ansvariga för lokala caféer i Umeå kommun. De intervjuer som har genomförts var semi-strukturerade, detta för att få svar i linje med studiens syfte, samtidigt som det möjliggör för respondenten att vara med och forma intervjun och delge ytterligare information.   Det som studien visar är framförallt att samtliga medverkande caféer i studien på något vis har arbetat med att digitalisera sitt servicelandskap, dock i olika utsträckning. Det går att se att det finns en önskan och efterfrågan av att lansera en app, hemsida och bättre betalningsmöjligheter, samt lansera Click & Collect för majoriteten av de medverkande caféerna. Detta för att fortsätta utveckla servicelandskapet. Vad som även visat sig ha varit en av grundpelarna av uppbyggnaden av servicelandskapet och som de flesta caféer utgått ifrån, är vilken känsla som de önskar förmedla till sina kunder. Utifrån den känslan samt vad för typ av lokal som caféet är lokaliserat i, har identifierats som en stor del i huruvida den caféansvariga varit för eller emot ett mer digitaliserat servicelandskap. Till sist har resurser visat sig vara en stor del i caféers inställning till digitaliseringen och dess potential i servicelandskapet.

Frågeställningar: Hur uppfattar konsumenter Limited edition ur ett kognitivt dissonansperspektiv? Hur uppfattar konsumenter Limited edition ur ett Knapphetsperspektiv? Hur uppfattar konsumenter Limited edition ur ett Unikhetsperspektiv? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur artificiellt skapad brist påverkar konsumenters upplevelser. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts i form av fokusgrupper. Undersökningen utgjordes av 6 respondenter uppdelade i 2 gruppen. Den yngsta respondenten var 20 år och den äldsta 40 år. Både kvinnor och män inkluderades i fokusgrupperna. Slutsatser: Respondenterna är väl medvetna om konceptet Limited edition och dess påverkan, de agerar utifrån det basalt mänskliga beteendet inom knapphetsprincipen, att vilja ha något som är svårt att få. Unikhetsteorin är central, vilket beror på att gruppen av respondenter tillhör samma sociala grupp. Det finns ett behov av att kunna differentiera sig mot övriga sociala grupper i samhället genom konsumtion av varor eller produkter med begränsad tillgång. Det framkom tydligt att den kognitiva dissonansen spelar en stor roll i upplevelsen av Limited edition hos respondenterna. Studien påvisar också att den kognitiva dissonansen framkommer extra tydligt vid missade köp. Att Limited editon stärker, differentiera och positionerar varumärken är också tydligt i studien

Syfte: Studiens syfte är att förstå hur sinnesmarknadsföring påverkar konsumentens köpupplevelse i klädbutikers kassaområde. Metod: Studien bygger på fyra fokusgrupper av ostrukturerad intervjuform. Den är av kvalitativ karaktär och har ett induktivt synsätt med inslag av det deduktiva synsättet. Slutsats: Efter genomförd studie kan det konstateras att sinnenas samspel i olika kombinationer skapar olika köpupplevelser i kassaområdet. Konsumentens köpupplevelse påverkas av över- och understimulering av sinnena.

I vårt allt mer digitaliserade samhälle har internet fått en central roll, och har förändrat många aspekter i vårt vardagsliv. Ett av de områden som påverkats starkt av denna utveckling, är den svenska detaljhandelns e-handelsmarknad. De senaste 10 åren har dess omsättning sexdubblats, och prognoser tyder på att denna expansiva trend kommer att hålla i sig. Detta innebär helt nya förutsättningar för de svenska detaljhandelsföretag som tidigare bara bedrivit försäljning i fysiska butiker, eller bedrivit e-handelsverksamhet i liten skala. Ämnet för denna studie föreslogs av den svenska detaljhandelskedjan Företag X[1], som har beslutat att lansera en e-handel i början av år 2016. Företag X föreslog att författaren skulle kartlägga vad som krävs för att gå från en liten nyetablerad e-handel, till en stor och framgångsrik e-handel som bidrar till företagets lönsamhet och fortsatta välmående. Studiens syfte är således att kartlägga praxis och metoder som möjliggör framgångsrik expansion av e-handeln för medelstora, svenska detaljhandelsföretag. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ multifallstudie-design. Information till den teoretiska referensramen samlades in från vetenskapliga artiklar och böcker, och kompletterades med sekundärempiri i form av rapporter från företag. Kvalitativ primärdata samlades sedan in från intervjuer med tre fallföretag, som hittades genom en mindre tvärsnittsstudie av 20 konkurrenter till Företag X där företagens EBITDA-marginal de senaste fem åren studerades.   Studiens resultat visade att den svenska detaljhandelns e-handelsmarknad har sett en mycket expansiv trend de senaste åren, och att denna ser ut att hålla i sig under det kommande decenniet. Detta innebär att marknadsklimatet håller på att förändras och går mot att bli allt mer digitalt, vilket kräver att företagen ser över sina försäljningsorganisationer. Den största trenden på marknaden kallas ”omnikanalhandel”, och innebär i korthet att företaget integrerar sin butiks- och e-handelsförsäljning för att möjliggöra en sömlös köpupplevelse för kunden. Denna trend har framträtt som ett svar på ett nytt köpmönster som noterats bland kunderna, där dessa rör sig mellan företagens digitala och fysiska försäljningskanaler under köpresan. Studien pekar på att de e-handelsrelaterade frågor som är viktigast att adressera och arbeta med finns inom följande områden: KundfokusIT Kundrelationer Lyhördhet mot kund KostnadseffektivitetSupply chain och logistik Strategi och styrning MotståndshanteringUtbildning Samspel med butiker Studien utgör författarens examensarbete i utbildningen Industriell Ekonomi vid Linköpings Tekniska Högskola.   [1] Företag X heter egentligen något annat, men har bett att få vara anonyma i denna studie. / The Internet has become a central part of the modern society and has change our everyday life in many ways. An area that’s been strongly affected by this development is the Swedish retail e-commerce market. E-commerce sales have increased six-fold over the course of the past decade and forecasts indicate that this expansive trend will continue. This trend places significant challenges on Swedish retail companies who have a legacy of exclusively carrying out their sales in the traditional brick and mortar format. The subject of this study was originally proposed by the Swedish retail company Företag X[1], who have decided to embark on their e-commerce initiative in early 2016. Företag X asked the author of this report to help with finding out what it takes to develop a small e-commerce store, in such a way that it becomes a successful part of the company, contributing to the company’s overall profitability. The purpose of this study is therefore to identify practices and methods that enable successful expansion of e-commerce for medium-sized, Swedish retail companies. In order to achieve the purpose, a qualitative multi-case study design was chosen for the study. Information for the theoretical framework was collected from articles in scientific journals and books, and supplemented with secondary empirical data in the form of reports from companies. Qualitative primary data were then collected from interviews with three chosen companies, which were found with through a small cross-sectional study of 20 competitors to Företag X where their EBITDA margins over the past five years were studied. The study results showed an expansive trend on the Swedish retail e-commerce market, and it seems that this trend is set to continue over the next decade. As a consequence, market climate is changing and shifting towards becoming more digitalized, which requires companies to review their sales organizations. The main trend in the market is called “omni-channel retailing" and means that a company is integrating its brick and mortar and e-commerce sales to enable a seamless shopping experience for the customer. This trend has emerged as a response to a new buying patterns observed among customers, who move between their digital and physical sales channels during the purchase. The study indicates that the e-commerce-related issues that are most important to address and work with are in the following areas: Customer FocusIT Customer relations Responsiveness to customers Cost effectiveness Supply chain and logistics Strategy and governance Resistance ManagementEducation Synchronization between brick and mortar stores and e-commerce store This study represents the author’s master’s thesis in the Industrial Engineering and Management program at Linköping University, Sweden. [1] Företag X are known by a different name, but have asked to remain anonymous in this study