The purpose of this study is to investigate how customers' senses can be influenced by the experience of a visit to a tourist company and how six tourism businesses today utilize this phenomenon. The problem is that the phenomenon of sensory impact is a relatively newly discovered substance and not sufficiently established in the market. This essay is about how six selected tourism businesses use the human’s five senses during a visit by the companies. The information from each company is gathered by interviews that took place at each company with responsible employees. We have also met with experts in different sensory areas to best find out how companies can make best use of sensory experiences to influence their customers. Additionally from the information obtained from the interviews, we have used Internet sites and literature to supplement the information companies have given us. The thesis is based on four different theories, sensory marketing, service – scape, the five aspect meal model and Word of Mouth The results of the essay shows that all tourism business effects the five senses during a visit except from the restaurants that did not use any specific smell. Another difference was that in some tourism business the customers had to participate in the activities to reach the experience. According to the experts in each sensory area the companies can affect the visitor’s five senses to create a stronger bond to the visitors and affect their behavior.

<p>Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till. Entré ses av de flesta kunder ge en upplevelse som de flesta andra köpcentrum, dock i en lite nyare och modernare förpackning.</p>

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till. Entré ses av de flesta kunder ge en upplevelse som de flesta andra köpcentrum, dock i en lite nyare och modernare förpackning.

Inledning – efter tre års studier vid Grythytte Akademi fick författaren erbjudande om att vara med och starta en cateringverksamhet som en del i ett eventföretag i Karlskrona. För att kunna genomföra detta arbete på bästa möjliga sätt ville författaren undersöka möjligheterna till att skapa ett cateringföretag som kunde skilja sig ifrån övriga på marknaden. Detta gjordes genom att studera sinnesupplevelser och sinnesmarknadsföring för att sedan kunna applicera och använda metoderna i verksamheten. Syfte – syftet är att belysa användningen av sinnemarknadsföring i ett cateringföretag och hur sinnesupplevelser kan användas som redskap för att erbjuda kunden något unikt. Metod/ material – uppsatsen bygger på halvstrukturerad intervjuinformation och analyser av den information som gavs av informanterna. De intervjuade är tio personer med olika yrken, åldern varierar mellan 22- 61 år där fyra av dem var män och sex var kvinnor. Resultat – genom urval ur intervjuer visar resultatet på positiva effekter av sinnesupplevelse och sinnesmarknadsföring vid en cateringsituation. Slutsats – visar på att sinnesmarknadsupplevelse och sinnesmarknadsföring är begrepp som skulle kunna vara av stor nytta för cateringföretagaren. / C-uppsatser

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp.

I denna uppsats tar vi upp frågan om besökarens upplevelse och hur detta mäts på olika museer. Vi har avgränsat oss till Stockholms läns museer. Syftet är att se vilka undersökningsmetoder som finns för att mäta besökarens upplevelse och hur dessa metoder används. Vi har även tagit reda på vad som behövs för att besökaren ska bli tillfredsställd med ett besök. För att uppnå tillfredsställelse hos besökaren tar vi upp aspekterna lojalitet, sinnen och förväntningar.   Vid insamlingen av det empiriska materialet för denna uppsats har vi använt oss av e-postintervjuer och tre djupgående intervjuer med personer som har goda kunskaper inom undersökningsmetoder. Med hjälp av våra respondenter och den teoretiska information som insamlats har vi sammanställt ett resultat. Resultatet som framkommit påvisar att enkäter och personlig kontakt är det som främst används för att mäta en besökares upplevelse. Personlig kontakt, interaktion och förväntningar hjälper besökaren att uppnå tillfredsställelse och på så sätt skapas en lojalitet mellan besökaren och museet. / In this essay we have raised the question of visitor experience and how this is measured at various museums. We have delimited our purpose by observing the Stockholm county museums. This is to make sure which inquiry methods the museums are using to measure the visitor experience and how these methods are being used. Also we wanted to find out what is needed for the visitor to be satisfied with the visit. In order to achieve the satisfaction of the visitor we have taken loyalty, senses and expectations into consideration.   To collect the empirical material for this paper we have used e-mail interviews and three profound interviews with people who have good knowledge of inquiry methods. With the help of our respondents and the theoretical information collected, we have compiled the results. The result that has emerged is demonstrating that surveys and personal contact are mainly used to measure a visitor's experience. Personal contact, interaction and expectations will help the visitor achieve satisfaction, and thus created a loyalty between the visitor and the museum.

My work is about using industrial saltrock to create furniture that speak to both humans and animals. The result is a communicative furniture shaped though the interaction of man, animal and nature. I believe that this subtle interaction, which makes us feel the presence of animals, can help us reconnect with our senses and thereby create empathy for the non-human existence of life.   In my work, I want to create conditions for an animal-inclusive design process where the salt’s ability to change is used for the purpose of design, in this case modular pieces of furniture. The location of these objects is intended to capture the attention of people. They stand out from the organic environment, white cubes surrounded by nature. The crystal from the salt reflects light, creating a piece of furniture that gives the illusion of a floating refulgent island. With time, the saltrock object will change, and during this transformation I cast off the different shapes of stages that the salt cube takes before it dissolves.  In the urban environment, they are reinterpreted and shaped into new materials. Now still with traces of animal imprints to remind us of their distant presence. The module is assembled in shapes according to the tectonic possibilities, which is reminiscent of how the game “Tetris” form is designed. With this project, I hope to increase the volume of wilderness and nature in modern urban architecture.  With my method of allowing animals to be involved in the design process, I have taken a step back as a designer based on a traditional design process. My intention was never to make a piece of furniture in the traditional sense, but to capture a moment of the missing connection between city and nature.  A big challenge for me was to dare to let go of control of the expected end result, to dare to leave room for the actual imprints that the animals created without post-constructions. At the same time, there was a great excitement in letting the forms take their own expression, the uncertainty became an inspiration to dare to believe in the inherent strength of the abstract form.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera varför och på vilka sätt ett detaljhandelsföretag bör erbjuda kunden en multisensorisk varumärkesupplevelse. Uppsatsen kommer att ge företag ökad förståelse för Sinnesmarknadsföring och vad det får för konsekvenser vid utformandet av servicelandskapet.</p><p>Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar ett experiment där vi undersökte doft- och ljudets påverkan på kundbeteendet. Experimentet utfördes på en utvald yta på EM Kalmar Severins i samband med den specifika produktgruppen soffa. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med observationer, 15 kundintervjuer samt en intervju med varuhuschefen.</p> / <p>This paper aims to analyze and discuss why and how a retail company should create a multisensory brand experience. The paper will give a greater understanding regarding sensory marketing and which the consequences may be considering the design of the servicescape.</p><p>We have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative research consists of an examination of the olfactory and the auditory influence on customer behavior. The experiment was performed in a selected area at EM Kalmar Severins focusing on the specific product group sofas. The qualitative survey consists of observations, 15 customer interviews and an interview with the store manager.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera varför och på vilka sätt ett detaljhandelsföretag bör erbjuda kunden en multisensorisk varumärkesupplevelse. Uppsatsen kommer att ge företag ökad förståelse för Sinnesmarknadsföring och vad det får för konsekvenser vid utformandet av servicelandskapet. Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar ett experiment där vi undersökte doft- och ljudets påverkan på kundbeteendet. Experimentet utfördes på en utvald yta på EM Kalmar Severins i samband med den specifika produktgruppen soffa. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med observationer, 15 kundintervjuer samt en intervju med varuhuschefen. / This paper aims to analyze and discuss why and how a retail company should create a multisensory brand experience. The paper will give a greater understanding regarding sensory marketing and which the consequences may be considering the design of the servicescape. We have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative research consists of an examination of the olfactory and the auditory influence on customer behavior. The experiment was performed in a selected area at EM Kalmar Severins focusing on the specific product group sofas. The qualitative survey consists of observations, 15 customer interviews and an interview with the store manager.

Syfte: Studiens syfte är att förstå hur sinnesmarknadsföring påverkar konsumentens köpupplevelse i klädbutikers kassaområde. Metod: Studien bygger på fyra fokusgrupper av ostrukturerad intervjuform. Den är av kvalitativ karaktär och har ett induktivt synsätt med inslag av det deduktiva synsättet. Slutsats: Efter genomförd studie kan det konstateras att sinnenas samspel i olika kombinationer skapar olika köpupplevelser i kassaområdet. Konsumentens köpupplevelse påverkas av över- och understimulering av sinnena.