En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten. Jag vill också se vad konsten i sig kan ha för inflytande i samanhanget.För att genomföra denna undersökning kommer jag att börja med att titta på hur stadsbilden har förändrats sedan sjuttiotalet och framåt och vad detta har medfört i hur vi använder oss av det offentliga utrymmet i staden. Jag vill se till de bakomliggande samhällsstrukturella faktorerna för att se om det finns ett samband till hur vi betraktar och behandlar spontankonst i stadsrummet idag. Jag kommer också att titta på de politiska strömningarna som på olika vis påverkar debatten och som ligger till grund för den officiella hållningen till spontankonst i stadsrummet.Jag kommer vidare att undersöka skillnaden mellan offentlig konst, som tar en legal plats i det offentliga utrymmet, och inofficiell offentlig konst, såsom spontankonst, för att se var skillnaden ligger i förhållningssättet till de båda.Detta arbete är till största delen en litteraturstudie. Jag anser det viktigt att den litteratur och det material som jag läser är nutida, då jag har en uppfattning att frågan kring spontankonst i stadsrummet ändras i samma takt som samhällsklimatet ändras. Jag vill också veta vad som ligger till grund för det förhållningssätt vi har till spontankonst idag.Min frågeställning kommer att vara: Hur kan man förstå gatukonstens och spontankonstens roll, och debatten om den?

I mitt examensarbete undersöker jag den fristående kiosken som byggnad, kioskens historia i Stockholm och hur den ser ut i Stockholms innerstad idag. Kiosken är en byggnad som besitter en stor potential både som plats i staden och som fristående byggnad med ofta väl exponerade fasader i alla väderstreck och placerade så att många människor passerar dem. I mitt arbete  undersöker jag denna viktiga plats och tittar på hur byggnaden kan ta tillvara  den potential som den besitter. Genom att kartlägga stadens kiosker, dess material, utformningar och påfrestningar så har jag skapat mig en bild av det som är en kiosk i Stockholm idag. Stockholms stad har höga tankar om stadens kiosker och anser bland annat att dom bör främja innovation, något som inte speglas i verkligheten.   Genom mitt undersökande så har jag kommit fram till att framtidens kiosk behöver en ny typ av arkitektur, en som klarar av snabba omställningar, ombyggnader, nya menyer samtidigt som den bör visa på nytänkande. Stora krav på en liten byggnad. Det har lett mig till att undersöka 3d-printerns teknik i stor skala. En teknik som möjliggör de ovannämnda kraven som jag anser att vi kan ställa på en kiosk. Genom att designa moduler som kan bytas ut och malas ner igen så kan kiosken skapa sitt eget kretslopp av arkitektur.  I mitt designförslag så har jag formgivit en kiosk med arkitektoniska element som känns bekanta och lätta att ta till sig. Genom att ta tillvara på möjligheten som kiosken ger med sitt fria uttryck så har jag laborerat med 3d-print i stor skala. Genom att designa med nya, hållbara material, applicerat på en design som man lätt kan ta till sig, så hoppas jag kunna vända blickarna mot kiosken som byggnadskategori och dess möjlighet som plattform för nya ideér.

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt från tio kvinnors erfarenheter av stadsrummet analysera hur coronapandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendationer införlivas i den levande erfarenheten av stadsrummet. Detta för att nå kunskap om hur viruset och Folkhälsomyndighetens rekommendationer införlivas, blir förstådda, hanteras och eventuellt ger upphov till ett delvis nytt meningsskapande i människors livsvärld. Studien visar hur pandemin och rekommendationerna införlivas i erfarenheten som känslor vilka har förmåga att ladda om de vardagliga miljöerna i stadsrummet och såldes påverka hur kvinnorna orienterar sig i och hanterar det.

Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av fenomenologiska och posthumanistiska perspektiv, undersöka hur hundpromenaden som kulturell praktik uppstår genom samspelet mellan människa och hund, samt hur denna praktik villkoras av stadsrummet och materialiteter. Studiens huvudsakliga empiriska material har samlats in genom promenadintervjuer med tio kvinnor och deras hundar. Uppsatsen visar hur hunden är ett promenadsällskap som har förmåga att forma kvinnornas erfarenhet av gåendet och stadsrummet, och hur hundpromenaden således kan förstås som en gåendepraktik som är mer- än-mänsklig genom vilken rådande föreställningar om stadsrummet kan komma att utmanas. Samtidigt ställer stadsrummet särskilda krav på hundens domesticering och genom att kvinnorna förhåller sig till dessa normer i sitt samspel med hunden kan stadsrummets ordning i sfärer av natur och kultur reproduceras. Kopplet och stadsrummets fysiska utformning påverkar hur kvinnorna bemöter hunden, och det gör även den tid på dygnet som hundpromenaden genomförs. Sammantaget visar uppsatsen hur människans relation till djur har en tidslig och rumslig dimension samt hur djur har förmåga att forma hur människan relaterar till stadsrummet.

This study was conduct as a candidate thesis at Jönköping’s School of Engineering. The purpose of the study was to examine how the light zone of façade lighting on a historical building is perceived in correlation to the cityscape. Historical buildings are an important part of the cityscape and connect the identity of the city, the cultural heritage, and the history of the building to the inhabitants. However, currently there is little published research within the area perception of façade lighting. The study is conducted as three case studies on the buildings: Rådhuset (the townhall) in Jönköping, Grand Hotel in Stockholm, and the Stadshuset (City hall) in Gothenburg.  The case studies used qualitative observational methods (Lynch /Branzell, PERCIFAL & FOG). To be able to compare the different objects a new method was developed by the authors, named “FOG”. FOG stands for the English word fog.  The new method is based on methods established by Lynch, Branzell, Cullen, and the optical scale. Our results indicate that the new method FOG is suitable to use when planning for façade lighting on existing facades, historical or not. FOG also have the potential to be used on other objects than facades when evaluating or working with the cityscape. Historical buildings façade suitability for façade lighting is based on its ornamentation and correlation with the urban space. Lighting on historical building façades increases the accessibility of the area and the perception of exclusiveness of the area. / Studien genomfördes som ett examensarbete vid Jönköpings Tekniska högskola. Syftet med studien är att undersöka hur ljusrum upplevs i samband med historiska fasader och stadsrummet.  Historiska byggnader är en viktig del av stadsrummet samt stadens identitet, kulturarv och historia. I dagsläget finns nästintill ingen tidigare forskning publicerad på upplevelsen av fasadbelysning. Studien genomfördes som tre fallstudier på platserna: rådhuset i Jönköping, Grand hotell i Stockholm och stadshuset i Göteborg med kvalitativa observationsmodeller (Lynch / Branzell, PERCIFAL & FOG). För att kunna jämföra de olika objekten har författarna tagit fram en egen metod kallad ”FOG”. FOG kommer från det engelska ordet dimma. FOG grundar sig i metoderna Lynch, Branzell, Cullen och optisk skala. Studien visar att FOG kan användas vid planering och som observations metod av fasadbelysning av en befintlig byggnad. FOG har även potential att kunna användas på andra objekt och för att stödja arbete med stadsgestaltning. En historisk fasads lämplighet för belysning påverkas av fasadens ornamentering och relation till stadsrummet. Resultaten från studien visar att belysning på historiska fasader ökar tillgängligheten av platsen, samt ökar upplevelsen av exklusivitet.

Detta kandidatarbete avser en kombination av utredande arbete och gestaltande förslag. Det utredande arbetet syftar till att analysera stadsrummets strukturella samt lokala förutsättningar för framgångsrika lokaler i gatuplan. Den analyserande delen utgår från kvalitativ platsanalys och kvantitativ analys av empiriskt material (Chalmers ARK 325) från fyra utvalda områden i Göteborg. Analyserna sammanställs i form av strategier för att vägleda framtida planering genom stadsrummets förutsättningar för lokaler i gatuplan. Utifrån den sammantagna analysen tas ett antal strategier fram som visar på nödvändiga förutsättningar och föredömliga lösningar för hur lokaler i gatuplan kan bli framgångsrika, som slutligen appliceras i två gestaltningsförslag. Arbetet har utgångspunkt i place studies som utgör den teoretiska nivån där metoder och teorier analyseras inom ramen för urbanmorfologi och Space Syntax-metod

I have made a site specific project, a public walking landscape between the closed and the open.This period of 100 days of work has included research addressed to the social infrastructure and the history of the site.The result has become a landscape intervention for urban space.A public landscape formed as a walkway through an existing space, a block consisting of a shopping centre and residences where the parkway moves between the buildings and creates new space.In a critical point of view, the neighborhood has a shortage of high quality public spaces and lack the ability to pass through blocks and inner yards, different alternatives of streets and a choice between the commercial and non-commercial space .The landscape is formed as an open deck and incorporated within the neighborhood. It offers a choice for the pedestrians to choose between the commercial and the non-shopping space when moving through the block. The project also creates new public spaces in between the existing space and the proposal.This proposal is both an investigation of the city and a proposal of possibilities to this specific site. / Jag har gjort ett plats-specifikt projekt, ett publikt landskap mellan den slutna och öppna.Denna period av 100 dagar av arbete har inkluderat forskning  inom social infrastruktur och platsens historia.Resultatet har blivit ett publikt landskap för stadsrummet.En offentligt parklandskap  genom en befintlig plats, ett kvarter bestående av ett köpcentrum och bostäder där det offentliga parklandskapet rör sig mellan byggnaderna och skapar nytt utrymme.I en kritisk synvinkel, har området en brist på högkvalitativa offentliga platser och saknar förmågan att passera genom kvarter och innergårdar, olika alternativ av gator och ett val mellan det kommersiella och icke-kommersiella lokaler.Landskapet är utformad som ett öppet däck och införlivas i grannskapet. Det erbjuder ett val för de gående att välja mellan kommersiella och icke-kommersiella utrymmen när du rör dig genom kvarteret. Projektet skapar också nya offentliga utrymmen i mellan det befintliga utrymmet och förslaget.Detta förslag är både en undersökning av staden och ett förslag om möjligheter till just denna specifika plats.

Under 1950- och 1960-talet byggdes det många stadsdelstorg och centrum i Sverige tack vare den växande ekonomin som rådde i landet. Ett flertal av dessa platser är idag folktomma och ödsliga. Agö torg som ligger i Brynäs centrum är ett exempel på ett stadsdelstorg och centrum som byggdes under denna perioden och har sedan dess i stort sett förblivit oförändrat. Torget är ingen naturlig mötesplats i Gävle och det utnyttjas idag dåligt. Torget fungerar till största del som transportsträcka för de boende i stadsdelen för att komma till den service som finns i direkt anslutning till torget. Ett bra utformat torg är en plats där möjligheten för möten mellan människor är god och där det finns en attraktion och en funktion som inspirerar till att besöka och vistas på platsen. Torg är en del av det offentliga stadsrummet och är viktiga ingredienser i en stad för att öka livskvalitén. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur torget och centrumet kan utvecklas till en levande och användbar plats för de boende i stadsdelen och besökare. Två gestaltningsförslag har tagits fram. Ett gestaltningsförslag är baserat på mina egna kunskaper och ett gestaltningsförslag togs fram med hjälp av litteratur inom ämnet samt en inventering, enkät och observationer. Observationerna utfördes enligt Gehl och Svarres metoder. Förslagen jämfördes sedan mot nollalternativet, d.v.s. hur torget ser ut idag och hur det används idag. Detta gjordes med hjälp av multikriterieanalys (MKA) i form av analytisk hierarkisk process (AHP), observationer och en enkät som delades ut till besökare till torget. Resultatet efter AHP visar att både mitt förslag och förslaget som bygger på teori och metodik är en klar förbättring mot hur platsen är idag. Viktiga faktorer för att göra torget till en attraktiv mötesplats är tillgänglighet, trygghet, grönska, attraktioner samt kontemplation. Med den teoretiska bakgrunden och den insamlade empirin som underlag till ett gestalningsförslag som enligt den gällande landskapskonvetionen tar vara på natur och kulturvärden förefaller det finnas goda möjligheter att genomföra en förändring av Agö torg till en attraktiv mötesplats med gestaltningsförslagen som utgångspunkt. En förutsättning för att lyckas är att medborgarna fortsätter att engageras i utforming och framtida användning av Agö torg. / During the 1950s and 1960s, many urban squares and centers in Sweden were built thanks to the growing economy prevailing in the country. A number of these places are today desolate. Agö Square, located in Brynäs, is an example of a district square and center built during this period and has since then largely remained unchanged. The square is not a natural meeting place in Gävle and is currently being poorly used. The square works largely as the distance of transport for the residents of the district to get to the service that is directly adjacent to the square. A well-designed square is a place where the opportunity for meetings between people is good and where there is an attraction and a function that inspires to visit and stay on site. Squares are part of the public realm and are important ingredients in a city to enhance the quality of life. The purpose of this study is, therefore, to find out how the square and the center can be developed into a vivid and useful meeting place for residents of the district and visitors. Two proposals have been produced. The first proposal is based on my own knowledge and the second proposal were made using literature and an inventory, survey and observations. Observations were conducted according to Gehl and Svarre’s methods. The proposals were compared with the zero alternative, i.e. what the square looks like today and how it is used today. This was done using the multicriteria decision analysis (MCDA) through analytic hierarchy process (AHP), observations and a questionnaire that were distributed to visitors to the square. The result of the AHP shows that both my proposal and the proposal based on theory and methodology are a clear improvement in the way the site is today. Important factors for making the square an attractive meeting place are accessibility, security, greenery, attractions and contemplation. With the theoretical background and the collected empirics as the basis for a proposal which, according to the current landscape convention, takes on nature and cultural values, there seems to be good opportunities for implementing a change of Agö square into an attractive meeting place with the design proposals as a starting point. One prerequisite for success is that citizens continue to be engaged in the design and future use of Agö Square.