Urban public squares, within the context of public spaces, are essential components of cities because they provide spaces for social interaction. This helps sustain the humanization of the society through gathering, lingering and wandering through, and engaging together into various human activities and can make significant contributions to the cultural development of communities. In the last three decades, the concept of public space has been redefined within the context of urban space development leading to socio-spatial developments like social polarization and spatial fragmentation. Accordingly, new places like shopping malls, parking lots, heavy traffic roads have replaced traditional public spaces such as squares, plazas and neighborhood streets. These alternative public spaces, in many instances, are provided without taking into consideration the human aspects. The aim of this study is to extract humanistic design attributes that can be used in the production of a public square in the &Ccedil / ayyolu District in Ankara. To do that, the study explores the meaning of urban square as a public space through inhabitants&rsquo / eyes. Furthermore, it examines the socio-spatial components (regarding the behavioral, psychological, physical, visual-aesthetic, geographical and managerial aspects) of urban square and critically reflects on the design of the &Ccedil / ayyolu Urban Square Project (&Ccedil / USP), with respect to human design principles through a comparative analysis of users&rsquo / and decision makers&rsquo / perceptions.

Urban space has transformed as a result of changing dynamics in 21th century. It has started to be considered as a consumer-focused by physical interventions. At this point, the concept of liveability has become significant since it approaches urban space in a holistic approach. This thesis discusses livability of urban square as it is one of the best places where liveability of urban space can be examined. In this study, Orhangazi Urban Square is chosen as a case study area. The aim of this study is to reveal &bdquo / what makes an urban square liveable

Nowadays, the impact of technological growth‏ ‏on people’s life and our society is remarkable, ‎inevitable and also worrying. The excessive influence of technology in ‎individuals’ lives has caused our community to change towards more privatisation and ‎secluded life. At this point, the role of urban public spaces in social life has become more ‎prominent and significant. Issues of social life in public spaces and the relations with creating a ‎vibrant and dynamic city has not been given too much attention in urban planning and design. ‎This thesis raises the question of considering public spaces and how urban public spaces ‎‎(especially squares) can encourage/persuade citizens ‎to increase social interaction‎. Initially, it describes a clear definition of public spaces and urban squares. Thereafter, the study addresses ‎effectual factors from the human perspective which can help to achieve the successful design of an ‎urban public square. The aim of the work is to comprehend how it might be possible to improve ‎social life and behaviour in public spaces (squares) and consequently to attain a framework in ‎order to design. Ultimately, a design is proposed for Fisktorget (Fish Square), which is one of most important public places in the Karlskrona city in Sweden. The proposed design is based on studies and analyses that have been done throughout this thesis.

In 2008, Malmö stad, together with Svenska kyrkan,announced an invited competition for designing S:tJohannesplan and Konsthallstorget in Malmö (Malmö Stad 2008). With its central location in the city andvarious options for activities, the area has become a major attraction point. White Architects proposal “Open stage” was announced as winner for its flexible function and close connection to historically aesthetic elements (Malmö Stad 2008). By 2014, the area had gotten a severe facelift. With the citytunnel, bus stops and cycle paths S:t Johannesplanand Konsthallstorget is today easily accessible. My thesis aims to shed light on how the task, described in the competition program, was fulfilled. A case study of S:t Johannesplan and Konsthallstorget has been conducted to explore how the emotional connection between the users and the square evokes social activity. The communication between user, square and built environment has been studied using observations, mapping, interviews and readings. Parallels are drawn to phenomenology as a part of exploring the mental tasks of the built environment. Squares as a historical phenomenon have briefly been studied to discover similarities and differences with the contemporary square. The thesis was founded in experienced based research, with my own experiences and emotional connection to square environments located in the central part of Malmö as a canvas. A toolkit consisting of mapping methods has been used for physically mapping participatory observationsin a scientific stance. In cooperation with literary research, interviews and mapping the regular user`s experience, an understanding picture of how the square is generally experienced is brought forward. The outcome from the gathered data is a design proposal for developments at the site which would benefit social activity and elevated sensual presence according to described existing needs. The question of meeting criteria is discussed whereas certain circumstances historically have governed this. The proposal is supported by existing theoretical idealsand strategies for urban planning and design. / 2008 utlyste Malmö stad tillsammans med Svenska kyrkan en inbjuden tävling för utformning av S:t Johannesplan och Konsthallstorget i Malmö (Malmö Stad 2008). Med sitt centrala läge i staden och olika möjligheter till aktiviteter har området blivit en stor attraktionsplats. White Arkitekters förslag ”Öppen scen”, utsågs till vinnare för sin flexibla funktion och nära koppling till historiskt estetiska element (Malmö Stad 2008). År 2014 hade området fått ett marginellt ansiktslyft. Med citytunneln, busshållplatser och cykelvägar är S:t Johannesplan och Konsthallstorget idag lättillgängliga. Mitt examensarbete syftar till att belysa hur uppgiften, beskriven i tävlingsprogrammet, genomfördes. En fallstudie av S:t Johannesplan och Konsthallstorget har genomförts för att utforska hur den känslomässiga kopplingen mellan brukare och torget framkallar social aktivitet. Kommunikationen mellan brukare, torg och bebyggd miljö har studerats med hjälp av observationer, kartläggning, intervjuer och läsningar. Paralleller dras till fenomenologi som en del av att utforska den byggda miljöns mentala uppgifter. Torg som historiskt fenomen har kort studerats för att belysa likheter och skillnader med det samtida torget. Uppsatsen grundades i erfarenhetsbaserad forskning, med mina egna erfarenheter och känslomässig koppling till torgmiljöer belägna i centrala Malmö som en canvas. En verktygslåda bestående av kartläggningsmetoder har använts för att fysiskt kartlägga deltagande observationer i ett vetenskapligt ställningstagande. I samverkan med litteraturforskning, intervjuer och kartläggning av den regelbundna användarens upplevelse lyfts en förståelse för hur torget generellt upplevs. Resultatet från den insamlade datan är ett designförslag för utveckling på platsen som skulle gynna social aktivitet och förhöjd sensuell närvaro enligt beskrivna befintliga behov. Frågan om att uppfylla kriterier diskuteras medan vissa omständigheter historiskt har styrt detta. Förslaget stöds av befintliga teoretiska ideal

Under 1950- och 1960-talet byggdes det många stadsdelstorg och centrum i Sverige tack vare den växande ekonomin som rådde i landet. Ett flertal av dessa platser är idag folktomma och ödsliga. Agö torg som ligger i Brynäs centrum är ett exempel på ett stadsdelstorg och centrum som byggdes under denna perioden och har sedan dess i stort sett förblivit oförändrat. Torget är ingen naturlig mötesplats i Gävle och det utnyttjas idag dåligt. Torget fungerar till största del som transportsträcka för de boende i stadsdelen för att komma till den service som finns i direkt anslutning till torget. Ett bra utformat torg är en plats där möjligheten för möten mellan människor är god och där det finns en attraktion och en funktion som inspirerar till att besöka och vistas på platsen. Torg är en del av det offentliga stadsrummet och är viktiga ingredienser i en stad för att öka livskvalitén. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur torget och centrumet kan utvecklas till en levande och användbar plats för de boende i stadsdelen och besökare. Två gestaltningsförslag har tagits fram. Ett gestaltningsförslag är baserat på mina egna kunskaper och ett gestaltningsförslag togs fram med hjälp av litteratur inom ämnet samt en inventering, enkät och observationer. Observationerna utfördes enligt Gehl och Svarres metoder. Förslagen jämfördes sedan mot nollalternativet, d.v.s. hur torget ser ut idag och hur det används idag. Detta gjordes med hjälp av multikriterieanalys (MKA) i form av analytisk hierarkisk process (AHP), observationer och en enkät som delades ut till besökare till torget. Resultatet efter AHP visar att både mitt förslag och förslaget som bygger på teori och metodik är en klar förbättring mot hur platsen är idag. Viktiga faktorer för att göra torget till en attraktiv mötesplats är tillgänglighet, trygghet, grönska, attraktioner samt kontemplation. Med den teoretiska bakgrunden och den insamlade empirin som underlag till ett gestalningsförslag som enligt den gällande landskapskonvetionen tar vara på natur och kulturvärden förefaller det finnas goda möjligheter att genomföra en förändring av Agö torg till en attraktiv mötesplats med gestaltningsförslagen som utgångspunkt. En förutsättning för att lyckas är att medborgarna fortsätter att engageras i utforming och framtida användning av Agö torg. / During the 1950s and 1960s, many urban squares and centers in Sweden were built thanks to the growing economy prevailing in the country. A number of these places are today desolate. Agö Square, located in Brynäs, is an example of a district square and center built during this period and has since then largely remained unchanged. The square is not a natural meeting place in Gävle and is currently being poorly used. The square works largely as the distance of transport for the residents of the district to get to the service that is directly adjacent to the square. A well-designed square is a place where the opportunity for meetings between people is good and where there is an attraction and a function that inspires to visit and stay on site. Squares are part of the public realm and are important ingredients in a city to enhance the quality of life. The purpose of this study is, therefore, to find out how the square and the center can be developed into a vivid and useful meeting place for residents of the district and visitors. Two proposals have been produced. The first proposal is based on my own knowledge and the second proposal were made using literature and an inventory, survey and observations. Observations were conducted according to Gehl and Svarre’s methods. The proposals were compared with the zero alternative, i.e. what the square looks like today and how it is used today. This was done using the multicriteria decision analysis (MCDA) through analytic hierarchy process (AHP), observations and a questionnaire that were distributed to visitors to the square. The result of the AHP shows that both my proposal and the proposal based on theory and methodology are a clear improvement in the way the site is today. Important factors for making the square an attractive meeting place are accessibility, security, greenery, attractions and contemplation. With the theoretical background and the collected empirics as the basis for a proposal which, according to the current landscape convention, takes on nature and cultural values, there seems to be good opportunities for implementing a change of Agö square into an attractive meeting place with the design proposals as a starting point. One prerequisite for success is that citizens continue to be engaged in the design and future use of Agö Square.