Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning bedrivs avancerad sjukvård där patienten blir övervakad kontinuerligt. En intensivvårdsavdelning skiljer sig från en vårdavdelning genom att det till exempel är högre personaltäthet. Patienterna kan bli sederade och graden av sedering påverkar minnet. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för patienten, vilket gör att det kan vara svårt att minnas och att patienten kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Inklusionskriterierna var att patienten vårdats minst 24 timmar på en intensivvårdsavdelning och exklusionskriterierna var personer under 18 år. Analysering av resultatet skedde med innehållsanalys. Syfte: Att beskriva vuxna patienters minnen av intensivvård efter utskrivning från intensivvårdsavdelning. Resultat: Minnena hos patienterna varierade från ingenting till fragment av intensivvårdstiden. Patienterna kunde även minnas drömmar, mardrömmar och hallucinationer som exempelvis flyktförsök, kroppsskada och att omgivningen förändrades. Även minnen av upplevelser som ångest, rädsla, förvirring och existentiella minnen var förekommande hos patienterna. Konklusion: Patienterna kan ha ett behov av att sjuksköterskan har nödvändig kunskap om vad patienten kan minnas från intensivvårdstiden, för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten i sitt tillfrisknande på vårdavdelningen.

Bakgrund. Patienter som vårdas eller tidigare har vårdats på intensivvårdsavdelningen löper en stor risk att drabbas av svåra förvirringstillstånd, både på intensivvårdsavdelningen och i efterhand på vårdavdelningen. Tillståndet medför ofta hallucinationer, desorientering och förvirring vilket för den drabbade patienten kan upplevas som skrämmande och medföra lidande, både under sjukdomstillståndet men även i efterhand. Det är ett komplex sjukdomstillstånd där sjuksköterskan har en viktig roll genom att arbeta personcentrerat och därmed minska lidande hos patienten. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av förvirring under och efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Metod. Kvalitativ studie av offentligt skrivet material vilket bearbetades med innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att personerna med förvirringstillstånd i samband med intensivvård genomgick obehagliga upplevelser där skräck och ångest var vanligt förekommande känslor i efterhand. Resultatet delades in i fyra kategorier; Overkliga upplevelser, desorientering, känslor under förvirringstillståndet och tiden efter förvirringstillståndet. Slutsats. Personerna beskriver upplevelsen av förvirringstillstånd i samband med intensivvård som negativ och obehaglig. Vidare beskriver flera personer en förvrängd verklighetsuppfattning där de än idag har svårigheter att avgöra vilka av upplevelserna som var verkliga och inte. Genom tolkning av resultatet kan en slutsats dras; patienters upplevelse av förvirringstillstånd i samband med intensivvård är starkt förknippat med lidande. Resultatet motiverar till ytterligare studier inom området för att förbättra kunskapen och förståelsen för hur lidandet kan minskas hos personer på vårdavdelning som har eller har haft detta förvirringstillstånd.

No description available.

No description available.

Schizofreni har alltid varit ett omdebatterat ämne utifrån ett samhällsperspektiv och synen på både psykiatrin och psykisk ohälsa har en tendens att skapa både rädsla och fascination. Våra frågeställningar i uppsatsen har utgått ifrån temana: symptom, prognos och behandling. Utifrån dessa teman har vi gjort en jämförelse mellan vetenskaplig litteratur och skönlitteratur, dels för att se ifall den vetenskapliga litteraturen är samstämmig med varandra. Dels har vi även sammanställt den subjektiva upplevelsen av sjukdomen som våra utvalda författare har beskrivit om i sina självbiografiska böcker.De centrala delarna i vår frågeställning har visat på att den subjektiva upplevelsen av symptomen inte är helt samstämmig med den vetenskapliga litteraturen.Forskningen är oenig kring prognosen huruvida den är god, om sjukdomen kommer smygande eller på grund av yttre press. Det har även framkommit att forskningen beskriver sjukdomsdebuten som att omvärlden upplevs som mer färgrik. Denna upplevelse håller inte våra författare till våra utvalda självbiografier med om då de beskriver att en ”dimma” läggs över deras omvärld.I behandlingen är vetenskapen enig kring att behandling med läkemedel är av stor vikt dock fann vi en forskare som har en viktig diskussion. Han uttrycker att det finns en viss överdosering av läkemedel samt att han även tar upp vikten av att läkarkåren bör i högre utsträckning än vad som sker idag att se till andra behandlingsmöjligheter, som även de visat sig ge goda resultat. Vi har lyckats fånga författarnas subjektiva upplevelser kring schizofreni i deras självbiografier vilket har lett till en mer färgrik och djupare bild än vad endast vetenskaplig litteratur hade kunnat åstadkomma. / Schizophrenia has always been a controversial topic from a social perspective and the perception on both psychiatry and mental illness have a tendency to create both fear and fascination. Our research questions in the thesis have been based upon themes: symptoms, prognosis and treatment. Based on these themes, we have made a comparison between scientific research and autobiographies, partly to see if the scientific literature are consistent with each other. First, we have also compiled the subjective experience of the disease that our selected authors have described in their autobiographies.The central components of our research questions have shown that the subjective experience of the symptoms is not fully consistent with the scientific literature.The research is in a disagreement about whether the prognosis is good and if the disease is insidious or because of external pressure. It has also emerged that the research describes the onset of the world is seen as more colorful. This experience do not our writers of the autobiographies agree about as they describe it as a "fog" surrounding their environments.Science agrees on that treatment with drugs is of great importance, however, we have found a researcher who has had an interesting discussion. He expresses that there is a certain drug overdose and he also brings up the importance that the medical profession should see to a greater extent to look into other treatment options, which also are shown to provide good results. We have managed to catch the authors of the autobiographies 'subjective experiences of schizophrenia, which has led to a more colorful and deeper picture than just scientific literature had been able to accomplish.

This thesis looks at the percentage of hallucinations in two large language models (LLM), ChatGPT 3.5 and ChatGPT 4 output for a set of prompts. This work was motivated by two factors: the release of ChatGPT 4 and its parent company OpenAI, claiming it to be much more potent than its predecessor ChatGPT 3.5, which raised questions regarding the capabilities of the LLM. Furthermore, the other factor is that ChatGPT 3.5 showcased hallucinations (creating material that is factually wrong, deceptive, or untrue.) in response to different prompts, as shown by other studies. The intended audience was members of the computer science community, such as researchers, software developers, and policymakers. The aim was to highlight large language models' potential capabilities and provide insights into their dependability. This study used a quasi-experimental study design and a systematic literature review.Our hypothesis predicted that the percentage of hallucinations (creating factually wrong, deceptive, or untrue material) would be more prevalent in ChatGPT 3.5 compared to ChatGPT 4. We based our prediction on the fact that OpenAI trained ChatGPT 4 on more material than ChatGPT 3.5. We experimented on both LLMS, and our findings supported The hypothesis. Furthermore, we looked into the literature and found studies that also agree that ChatGPT 4 is better than ChatGPT 3.5. The research concluded with suggestions for future work, like using extensive datasets and comparing the performance of different models, not only ChatGPT 3.5 and ChatGPT 4.

No description available.