<p>Validerat; 20140116 (global_studentproject_submitter)</p>

Denna studie undersöker hur olika graderingssätt jämförs mot företagets graderade grundliv. Undersökningen görs på uppdrag från ett svenskt modeföretag. Tidigare hade företaget en avdelning för sig med de största storlekarna, vilket togs bort för att istället slå ihop hela graderingsintervallen av storlekar till ett. Företaget har jobbat med att hitta de rätta intervallerna kring de största storlekarna och tyckte därför det vore intressant att jämföra sin gradering mot andra graderingssätt med deras grundliv som utgångspunkt. Metoder som har använts i denna studie har varit gradering, jämförelse av mönster och 3D simulering i Lectras programvaror Modaris, 3D prototyping och KaledoStyle. Uppsydda prover har även provats av på docka, person och avatar i storlek 50 samt analyserats och utvärderats efter ett avprovningsprotokoll. Studiens resultat visar att graderingen från företagets grund är jämförbar med det andra graderingssättet i övervägande koordinater. Det som skiljer dem markant åt är axelns längdgradering i de största storlekarna. Där har företaget valt att stanna av sin gradering, vilket de andra graderingssätten inte gör. De andra graderingssätten följer den data som finns tillgänglig kring kroppsmått och axelns ökning i de olika storlekarna. / This study examine how a grading system are compared to the company’s graded base pattern. The study is an assignment on a Swedish fashion company. The company used to have a section for plus-sizes in their clothing line, but decided to remove it. Instead, they merge the whole grading system into one. They have tried to find the right intervals of grading in the biggest sizes, which makes it interesting to compare their grading to other grading systems. The methods used in this study are grading, comparison of patterns and 3D prototyping in Lectra Softweares Modaris, 3D prototyping and KaledoStyle. Sewn samples have been fitted in size 50 and analyzed by a test protocol. The result of the study shows that the grading system from the company is comparable with the other grading system. The most distinct part that separates the grading systems is the shoulder length in the bigger sizes. The company has chosen to stop their grading, which the other grading system does not. The other grading system follows dada where body measurements are established.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm.</p>

<p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit ett stort problem och om ingen förbättring sker, väntas situationen bli ohållbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som är en sex kilometer lång pendeltågstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen är stora planeringsprojekt, där utgångspunkten är överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sätt att undvika detta är att göra tillförlitliga prognoser. För att åskådliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillämpas en narrativ metod, där kronologi används för att förtydliga händelseförloppet runt Citybanan. Politisk oenighet och den tröga byråkratiska administrationen är bidragande orsaker till att kostnaderna för Citybanan ökat och att tidsramarna spräckts. Maktskiftet vid valet hösten 2006 har spelat en central roll i processen runt Citybanan. Citybanan anses vara ett projekt av riksintresse, som inte bara gagnar Stockholm, utan hela Sverige.</p>

<p>Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.</p>

Background International trade has dramatically increased during the last half of the 20th century and it is now of significant importance to most eco-nomies. International trade is especially crucial to countries such as Sweden, with a small domestic market. It has been said that a com-pany needs to have a committed management, as well as a strategy for it’s export and it’s marketing to reach long-term success. Never-theless, companies sometimes use a “strategy of least involvement”, leaving the international marketing strategy decisions in the hands of foreign agents and distributors. Purpose The purpose with this thesis is to investigate how the export and marketing strategies have been developed and implemented by suc-cessful Swedish export companies. Method Winners of the Export-Hermes Prize and Stora Exportpriset have been used as a sample of successful export companies. Qualitative semi-structured interviews with four of them were conducted to col-lect the empirical data. Conclusion The export companies in this study showed great differences con-cerning their original export ambitions, the methods they used to se-lect foreign markets, the modes that they used to enter new markets and the pace in which the international expansions were carried out. There were however strong similarities between the successful ex-port companies in other areas. All four companies had owners and top management who had been, and in most cases still were, highly involved and driving forces in the export activities. The companies also shared a belief in working with clear goals and having a strict control over subsidiaries and intermediaries. The authors are of the opinion that this control and monitoring are crucial for the success of the implementation of the export and marketing strategies.

KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit ett stort problem och om ingen förbättring sker, väntas situationen bli ohållbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som är en sex kilometer lång pendeltågstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen är stora planeringsprojekt, där utgångspunkten är överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sätt att undvika detta är att göra tillförlitliga prognoser. För att åskådliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillämpas en narrativ metod, där kronologi används för att förtydliga händelseförloppet runt Citybanan. Politisk oenighet och den tröga byråkratiska administrationen är bidragande orsaker till att kostnaderna för Citybanan ökat och att tidsramarna spräckts. Maktskiftet vid valet hösten 2006 har spelat en central roll i processen runt Citybanan. Citybanan anses vara ett projekt av riksintresse, som inte bara gagnar Stockholm, utan hela Sverige.

Tal är det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett språkligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion är en grundläggande förutsättning för talkommunikation (Sjögreen &amp; Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstår kan en tal- eller oralmotorisk diagnos ställs utifrån en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) är ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen &amp; Åsten, 2007). Materialet består av en intervju- och en undersökningsdel som är uppdelade i sex domäner vardera. En av domänerna i undersökningsdelen är tal och består av tre uppgifter A. Talar inte, B. Räkna högt till tio och C. Säg ”pataka pataka pataka”. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den information som erhålls i prövning med taldelen i NOT-S överensstämmer med den information som en bedömning med ett fonologiskt test ger. I studien analyserades inspelningar av 61 ljudfiler där barn i åldern 6:0-8:0 år testas med taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet. Resultatet av fonemtestet transkriberades fonetiskt och utifrån dessa beräknades Percentage of Phonemes Correct. Ett gränsvärde sattes upp för att avgöra vilka som befann sig inom normalvariationen. Dessa resultat jämfördes sedan med barnens resultat på taldelen i NOT-S. Det visade sig att åtta (13,1 %) barn hamnade under gränsvärdet för normalvariation på fonemtestet vilket står i kontrast till 22 (36 %) barn som bedömdes som avvikande på NOT-S taldel enligt de fastställda kriterierna för testet. De båda delarna i NOT-S taldel fångade tillsammans upp 100 % av de som identifierades som avvikande i fonemtestet. Därutöver fångade NOT-S upp 23 % (14 barn) som inte bedömdes som avvikande i fonemtestet. Vid beräkning av taldelen i NOT-S utan den diadochokinetiska uppgiften fångades 62,5 % upp av dem som identifierades av fonemtestet. Alla de barn som fick felfria resultat på fonemtestet fick även det på NOT-S taldel. Utifrån dessa resultat bedöms NOT-S taldel och kortversionen av Stora fonemtestet inte fullt ut ge samma information om barns talavvikelser.

The purpose of this essay is to analyse and compare pneumatology in Eftertanke in Kyrkans Tidning, in a Swedish evangelical Lutheran context, with pneumatology in Luthers Small Catechism and Luther's Large Catechism. Through a descriptive, inductive and hermenutical approach the essay intends to answer two main questions regarding how these sources 1) describe the character features and 2) the function of the Spirit.  The conclusions of this essay show that the character features of the Spirit in Eftertanke differ from the catechisms in describing the Spirit with words connected to nature and life, while the catechisms only describe the Spirit as holy. The discussion that follows implies that the Spirit in the catechisms is depicted as more personal whereas Eftertanke depicts the Spirit more as an impersonal force. There are similarities in how both the catechisms and Eftertanke depict a dialectic relationship between human beings and the Spirit. However, they differ in function: in Eftertanke the Spirit is foremost a giver of life and a creator of positive emotions as well as a giver of guidance, while in the catechisms the Spirit is foremost a sanctifier. There are also dissimilarities in how the catechisms emphasize that the Spirit works through the word, the church and the sacraments, while this is barely mentioned in Eftertanke. Eftertanke on the other hand emphasizes a more panentheistic function of the Spirit in the world.

Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.