Syftet med denna studie är att beskriva förskollärares uppfattningar om kvalitet i förskolan. I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två olikalän där vi sedan använt oss av en teoristyrd tematisk analys för att få fram resultatet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika uppfattningar angående kvalitet i förskolan ochvad det innebär. Uppfattningarna berörde bland annat vad en stor barngrupp innebär samt dess betydelse för förskolans kvalitet. Begreppet kvalitet definieras olika av förskollärarna som exempelvis pedagogers kompetens och utbildning, kollegialt lärande samt att bedriva undervisning både planerat och genomtänkt men också i rutiner i vardagen. I resultatet framkom det även att förskollärarna uppfattar utmaningar i arbetet med förskolans kvalitet som exempelvis att utföra förskolans uppdrag med kvalitet, att hinna se alla barn, att arbeta med Lpfö 18s mål samt att dokumentera. Det framkom också att förskollärarnas uppfattningarom det formulerade styrdokumentet Lpfö 18 skilde sig olika på grund av den tolkningsprocesssom sker av enskilda individer. Sammanfattningsvis uppfattas förskolans kvalitet innefatta många olika aspekter och uppfattas bland annat bli påverkad av barngruppens storlek och sammansättning. Kvalitet i förskolan definieras av förskollärarna på olika sätt och kan kopplas till pedagogernas arbete med barnen, omgivande faktorer som personaltäthet och politisk nivå. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Det är ofta nödvändigt att göra håltagningar i bärande konstruktionsdelar för exempelvis fönster, dörrar eller installationer. Om håltagningen är tillräckligt liten, behöver hålen nödvändigtvis inte beaktas vid dimensioneringen av konstruktionen. Däremot om hålet blir för stort kan kraftspelet i konstruktionen förändras och innebära rejäla reduktioner av bärförmågan. Om så är fallet måste hänsyn tas till det i dimensioneringen av konstruktionen. Syftet med detta arbete var att redovisa en dimensioneringsmetod för betongbalkar påverkade av stora hål. Detta gjordes genom att upprätta en dimensioneringsanvisning som beskriver beräkningsprocessen. Syftet var vidare att illustrera beräkningsmetoden och ge en bättre förståelse av teorin. Detta gjordes genom att tillämpa beräkningsmetoden i ett konkret beräkningsexempel. Resultatet av arbetet utgörs av en lathund (lättöverskådlig manual), som utvecklades utifrån befintligt underlag, samt ett reellt problem som löstes med hjälp av utvecklad dimensioneringsmetod. Lathunden redogör en lämplig beräkningsgång för dimensionering av betongbalkar med stort hål. Lösningen till problemet omfattar armeringsdimensionering för att möjliggöra kraftöverföring i en väggbalk med hänsyn till ett stort dörrhål. Efter genomfört arbete dras slutsatsen att arbetet uppfyller syftet att redovisa och illustrera en dimensioneringsmetod för betongbalkar påverkade av stora hål. Huruvida den dimensioneringsmetod som presenteras är den mest optimala är dock diskutabelt. / It is often required to make holes in load-bearing structures for various reasons. Such reasons could be to make room for installations, entries or windows. Holes can lead to major changes in how forces act in the construction and involve substantial reductions in bearing capacity. This must be taken into account when dimensioning and there are methods for this. The purpose of this project was to present the required steps to perform the dimensioning of concrete beams affected by large holes. This was done by establishing a step by step instruction that describes the calculation process. To illustrate the dimensioning method and give a better understanding of the information that is presented in this report, the theory was applied in an example. The result of the project consists of a dimensioning instruction that was developed on the basis of existing data. The result also includes an example that was solved using the developed instruction. The dimensioning instruction describes an appropriate calculation procedure for dimensioning concrete beams with large holes. The example goes through the dimensioning of reinforcements to enable force transmission in a concrete beam with a door opening. After completed work, it is concluded that the developed dimensioning instruction and the example, fulfill the purpose of presenting and illustrating a dimensioning method for concrete beams affected by large holes. However, whether the dimensioning method that is presented is the most optimal is debatable.

<p>inspelningen startar efter några minuter.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidslärare ser på stora elevgrupper och vilka eventuella problem respektive möjligheter som kommer med dessa, samt hur fritidslärare förhåller sig till de stora elevgrupperna för att få eleverna att känna sig delaktiga i verksamheten. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar finns det med stora elevgrupper? och Hur arbetar fritidslärarna för att inkludera eleverna i gruppen?. Studien utgick från semistrukturerade intervjuer där åtta fritidslärare från tre olika skolor i två olika kommuner intervjuades. Resultatet visade att det fanns fler utmaningar än möjligheter med stora elevgrupper, bland annat menade fritidslärarna att det var svårt att hinna med alla elever när elevgrupperna var stora. Däremot hade eleverna större möjligheter att hitta en kompis som de kände att de hörde ihop med. Resultatet visade även att stora elevgrupper bidrog till en mer styrd och planerad verksamhet vilket fritidslärarna menade var positivt för arbetet med att inkludera alla elever. Studiens resultat analyserades sedan utifrån ramfaktorteorin för att se hur de olika faktorerna påverkar verksamheten. Studiens slutsats blev att stora elevgrupper innebar fler negativa aspekter än positiva, samt att det fanns tydliga strukturer för det inkluderande arbetet.

No description available.

Uppgiften var att gestalta en offentlig hybridbyggnad i Nynäshamn kommun. Mitt förslag "Båthuset" ligger i Stora Vika, ett vattennära samhälle tio kilometer nordväst om Nynäshamn. Där bor knappt 750 invånare men både Södertäljebor och Stockholmare är flitiga besökare tack vare områdets unika natur. Idag ser vi en trend där allt fler flyttar från innerstaden till naturnära tätorter. En av de främsta önskemålen vid en sådan flytt är just närhet till vatten och båtliv. Stora Vikas placering längs med Fållnässviken ger alla förutsättningar för att bli en attraktiv båtort. Idag är båtklubben en viktig samhällsaktör som arbetar för att främja gemenskapen i området. Mitt förslag "Båthuset" kombinerar ett hus för folket med båtlivet. Ambitionen är att det ska bli en samlingsplats för såväl lokalinvånare som sommargäster och båtturister. De som inte är de minsta intresserade av båtliv är självklart också välkomna då tanken är att den här byggnaden kan erbjuda en rad olika aktiviteter under ett och samma tak. Byggnadens placering längs med Fållnäsviken, precis i mötet mellan skog och hav, blir symbolisk för samhället Stora Vika som befinner sig i mötet mellan skog och hav. / The task was to design a public  hybrid building in Nynäshamn municipality, Sweden. My architecture proposal “The Boathouse” is located in Stora Vika, a community ten kilometers northwest of Nynäshamn. Stora Vika is a small community of 750 people but is a popular attraction for Stockholmers thanks to the unique nature in the area. Today we can see a trend where people move from the city to smaller towns close to nature. One of the main attractions when moving is the close proximity to water and boatlife. Stora Vika’s placement along the bay Fållnäsviken creates the perfect conditions for an attractive boating town. The current boat club already plays an important role in bringing the community together. My proposal combines a community center with boatlife. The ambition is that "The Boathouse" will become a meeting point for both locals, summer guests and boat tourists. Those who are not at all interested in boats are also welcomed as this building can offer a variety of activities under the same roof. The building's placement alongside the bay, between forest and sea, is representative for the whole community that prides itself in its closeness to both forest and sea.

Inledning Denna studie handlar om stress i förskolan utifrån förskollärarens yrkesroll, detta kommer att belysas genom förskollärarnas beskrivningar och tankar om vad som är stressrelaterat. Det blir allt vanligare att pedagoger upplever stress i förskolan, detta utifrån flera olika orsaker som påverkar detta. Några utav dem är stora barngrupper, personalbrist, barn i behov av stöd, att arbeta utifrån läroplanen samt hur stressen hanteras i och utanför arbetet.  Syfte Studiens syfte är att undersöka pedagogers beskrivningar av stress i förskolan. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår studie, vilket är relevant utifrån vårt syfte och våra två frågeställningar. Vi använder oss av intervju som metod där vi intervjuat 7 förskollärare från två olika förskolor. Utifrån respondenternas svar har vi sedan analyserat och kommit fram till ett resultat. Resultat Resultatet som framkom i vår studie var att samtliga respondenter någon gång känt sig stressade i sitt arbete som förskollärare. Detta framkom på olika sätt, vid olika tillfällen men stora barngrupper var den största bidragande faktorn till stress och detta återkom hos samtliga respondenter.

Studiens syfte är att visa på hur simuleringsbaserade aktiviteter kan användas för att lära ut stora talens lag till elever på mellanstadiet. Studiens kan förhoppningsvis vidare kunna bidra till en ökad kunskap om hur elever kan lära sig om sannolikhet. För att uppnå syftet användes två olika frågeställningar. Frågeställningarna var följande: Hur kan elever på mellanstadiet utveckla sina kunskaper om de stora talens lag med hjälp av simuleringar? Vilka kritiska aspekter om sannolikhet är möjliga för eleverna att urskilja med hjälp av simuleringsaktiviteter? Vilka övriga aspekter av matematikundervisningen synliggörs under studiens gång?  Studien utgår ifrån variationsteorins syn på lärande och därav valdes metoden Learning study till studien. Variationsteorin belyser variationens betydelse för att möjliggöra ett lärande. Learning study syftar till att nå ett lärande vilket är i linje med det den här studien vill uppnå.  Resultatet i studien visar både att det både finns för- och nackdelar med arbete genom simulering. En fördel var att växande stickprov visade sig vara ett bra sätt för elever att urskilja olika kritiska aspekter. En nackdel var att vissa kritiska aspekter var svåra för eleverna att urskilja. Exempelvis var den kritiska aspekten om begreppen tur och skicklighet fortsatt en svårighet för många elever även efter studien.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: • Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? • Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys. Den teoretiska utgångspunkten i vårt arbete är Maslows behovshierarki samt tidigare forskning som behandlar begreppen trygghet och struktur. En av våra slutsatser i vår uppsats är att förskollärare som arbetar i stora barngrupper måste använda sig av två verktyg, struktur och uppdelning, för att ha möjlighet att ge barnen en trygg och god pedagogisk verksamhet. Med hjälp av den teori vi vilar på samt tidigare forskning, visar vi att uppdelning och struktur både kan vara en möjlighet och ett hinder i arbetet med att skapa trygghet hos barn som vistas i stora barngrupper i förskolan.

I takt med att fler barn börjar förskolan i Sverige och att inte fler förskolor öppnas stiger antalet barn i barngrupperna på de förskolor som redan finns. Detta bidrar ofta till en miljö med för många barn per barngrupp sett till Skolverkets rekommendationer för hur många barn det bör vara per barngrupp och vuxen. Hur påverkar detta barnens trygghet i förskolan? Blir barnen sedda, hörda och får de den uppmärksamhet och närhet de behöver?Syftet med det här arbetet är att se hur tre personer ur personalstyrkan på en av Malmös förskolor ser på påverkan av barnens trygghet under de omständigheter som en stor barngrupp producerar, informanternas syn innan och efter att de tagit del av den senaste svenska forskningen om barngruppens storlek i förskolan, den som pekar på att bland annat personalens kompetens är ett mera relevant problem än vad barngruppens storlek är. Empirin är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi intervjuat tre personer ur personalstyrkan, innan och efter de tagit del av den senaste svenska forskningen - alltså två gånger vardera.Studien behandlar trygghetsspektrat hos de yngsta barnen på småbarnsavdelningen i förskolan, och vi har valt anknytningsteorin som teori för denna studie eftersom den behandlar känslomässiga och nära relationer mellan de yngsta barnen och förskolans vuxna.Resultaten efter intervjuerna har visat att de tre informanterna är ense om att något positivt med stora barngrupper inte kan åstadkommas när det gäller barnens trygghet i förskolan, och att barnens trygghet i förskolan i mångt och mycket inte har med kvalité på verksamheten eller personalens utbildning att göra, utan hur en är som person och den tid en har möjlighet att lägga på varje enskilt barn.