Adapting a strategy concerning quality management can be an effective means for organizations striving to enhance the quality which is delivered to its customers. Especially within large infrastructure projects, which concern products with considerable production costs and long technical life spans, tending to issues regarding quality becomes important. The ISO 9000 series offers a quality management standardization framework of which a plurality of organizations have certified themselves as being practitioners. The standard encompasses quality control, quality assurance, and quality improvement as core elements in quality management. The standard also integrates management of requirements as a fundamental part, and a prerequisite, for the quality work in general. Despite the framework supplied by the ISO 9000 series there are still degrees of freedom which introduces risk. By looking at how a certified company has implemented quality management in large infrastructure projects this study is aiming to identify eventual deficiencies within the quality systems employed, and potential measures which can remediate the deficiencies. Qualitative interviews and literature studies are used to form the empirical data.  Although the study confirms substantial quality management is undertaken in such ways the delivered quality appears to be enhanced, some issues emerge. The most comprehensive issue is confirmed as the need of the company to become less dependent on its client’s ability to provide comprehensive set of requirements. Undertaken projects in general could benefit by increasing the abilities within eliciting requirements from stakeholders, which could be achieved by integrating stakeholder analysis into the processes of the company.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm.</p>

<p>Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.</p>

Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach &amp; Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm.