<p>Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag. Syftet med undersökningen var att utforska och analysera vilka kostnader som uppstår under en innovationsprocess olika faser samt att skapa förståelse kring innovationsprocessens ingående aktiviteter och deras påverkan på kapitalbehov. Undersökningens metodik har varit att utifrån ett hermeneutiskt synsätt utforska kapitalbehovet under en innovationsprocess. Organisationer som stödjer innovationer har beskrivit processen generellt, kvalitativa fallstudier av tre innovationsprocesser har genomförts genom djupintervjuer. Slutligen har en kvantitativ positionering av fallstudierna utförts genom en enkätundersökning till företag som erhållit innovationslån under 2000-talet. Resultatet av studierna visar att en innovationsprocess varierar i fråga om tid och kapitalbehov. Vi har funnit ett tidsintervall på mellan två år och elva år, och ett kapitalbehov på mellan en miljon kronor och nio miljoner kronor. För flertalet av de studerade processerna finns ett relativt blygsamt kapitalbehov i de inledande faserna, vilket följs av ett accelererande kapitalbehov under den del av processen då produkten kommersialiseras.</p>

Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag. Syftet med undersökningen var att utforska och analysera vilka kostnader som uppstår under en innovationsprocess olika faser samt att skapa förståelse kring innovationsprocessens ingående aktiviteter och deras påverkan på kapitalbehov. Undersökningens metodik har varit att utifrån ett hermeneutiskt synsätt utforska kapitalbehovet under en innovationsprocess. Organisationer som stödjer innovationer har beskrivit processen generellt, kvalitativa fallstudier av tre innovationsprocesser har genomförts genom djupintervjuer. Slutligen har en kvantitativ positionering av fallstudierna utförts genom en enkätundersökning till företag som erhållit innovationslån under 2000-talet. Resultatet av studierna visar att en innovationsprocess varierar i fråga om tid och kapitalbehov. Vi har funnit ett tidsintervall på mellan två år och elva år, och ett kapitalbehov på mellan en miljon kronor och nio miljoner kronor. För flertalet av de studerade processerna finns ett relativt blygsamt kapitalbehov i de inledande faserna, vilket följs av ett accelererande kapitalbehov under den del av processen då produkten kommersialiseras.

Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS. Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan analytikernas prognoser och kvartalsutfall. Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring. Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen. Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via telefonintervjuer samt e-mail med 8 analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen. Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet.

Bakgrund: För företag är logistikverksamheten ett område som är av stor betydelse för lönsamheten. Lönsamheten förbättras genom att öka antingen vinstmarginalen eller kapitalomsättningshastigheten, där det senare kan erhållas genom att minska lager-nivåerna. Lager leder till ett antal kostnader, bland annat kapitalbindning. En viktig faktor inom lagerstyrningen är prognoser. Företag använder prognoser för att uppskatta produkternas framtida efterfråga i syfte att planera sin verksamhet. Då prognoser sällan stämmer mot verkligt utfall uppstår en osäkerhet. I lagerstyrningen täcks osäkerheten upp genom användning av säkerhetslager, som baseras på prognosmodellers avvikelser samt efterfrågevariationen. Därmed kan en förbättring av prognosarbetet minska kapitalbindningen, eftersom säkerhetslagernivån kan sänkas vid en reducering av osäkerheten. Syfte: Som ett led i fallföretagets eget arbete mot minskad kapitalbindning i säkerhets-lagret är syftet med studien att testa vilka prognosavvikelser olika prognosmodeller ger för Getinges komponenter i produktfamilj 46. Vidare är syftet att analysera vad som ligger till grund för prognosmodellernas utfall utifrån komponenternas olika efterfråge-strukturer. Slutsats: Studiens resultat visar vilka prognosavvikelser de utvalda prognosmodellerna genererar för komponenterna i Getinges produktfamilj 46. Författarna konstaterar att exponentiell utjämning är den prognosmodell som ger lägst prognosavvikelser gentemot verklig efterfråga. Anledningen beror på prognosmodellens utformning där närliggande och färskare information viktas högre än äldre data. Vidare visar studiens resultat att komponenternas efterfrågestruktur påverkar prognosmodellernas avvikelser. Komponenter med hög efterfrågad kvantitet, hög efterfrågefrekvens samt låg variation i efterfrågan bidrar till minskade prognosavvikelser. Detta gör att författarna kan bekräfta befintlig teori rörande hur produkters efterfrågestruktur påverkar prognosmodellers träffsäkerhet.

Det saknas i dagsläget en samlad redovisning av erfarenheter rörande påverkan pågrundvattennivåer samt ytvattennivåer och flöden vid grundvattenbortledning från Svenskaberganläggningar. Det saknas även en utvärdering av olika prognosmetoders tillämpbarhetbaserad på prognoser kontra utfall.Det finns ett brett spektrum av metoder för att prognostisera effekterna, från relativt enklabedömningar baserat på vattenbalanser, analytiska lösningar, till avancerade numeriskamodelleringsverktyg. Vilken eller vilka metoder som används i det enskilda fallet styrs idealtav faktorer som exempelvis anläggningstyp, hydrogeologiska förhållanden och dekonsekvenser som grundvattenbortledning potentiellt kan ge upphov till i omgivningen. Ensamling av branscherfarenheter skulle således kunna leda till en effektivisering samt enkostnadssänkning vid framtida bergbyggen.Det saknas även en kartläggning av befintliga berganläggningar i norden. Det finns mängdermed bergrum, tunnlar och gruvor i norden men i dagsläget finns ingen sammanställning avdessa. En sammanställning som redovisar relevant information om området somberganläggningen ligger i som t.ex. berggrund, jordtyp och potentiell grundvattenbildningskulle även det kunna effektivisera arbetet och minska framtida kostnader då en jämförelsesnabbt kan göras med befintliga anläggningar.En analys av ett enklare prognosverktyg som uppskattar uppfyllnadstiden för olikaberganläggningar endast baserat läckvattenmängd och berganläggningens totala volym visadeatt dessa enklare metoder ofta underskattar uppfyllnadstiden.En metod för teoretisk beräkning av påverkansavståd och kvot mellan grundvattenbildning tilljord och berg undersöktes och påvisades gå att använda i områden med tätt berg, dock medstor osäkerhet.

Budgeten har länge kritiserats från olika håll för att budgetprocessen är tid- ochresurskrävande och för att den medför lite mervärde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hänsyn till dagens snabba omvärldsförändringar.Trots detta används den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mångaföretag runt om i världen. På grund av att budgeten har ifrågasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmärksammats mycket. Rullande prognoser ärfördelaktiga när det råder betydande osäkerhet i företagets omgivning och budgetendärför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg. Vissa tycker att rullande prognoser helt borde ersätta budgeten medanandra hävdar att rullande prognoser istället kan fungera som ett komplement till den.Parker Hannifin är ett företag som har gått mot en kombination av budget och rullandeprognoser. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kombinationen rullandeprognoser och budget används i Parker Hannifin idag. Förståelsen används för attanalysera om rullande prognoser är ett alternativ eller kompletterande verktyg till budgetför Parker.Vi tillämpar följande metoder i vår uppsats: hermeneutisk förhållningssätt, kvalitativmetod, abduktiv ansats och som undersökningsmetod har vi använt oss av en fallstudie.Det empiriska materialet baseras på intervjuer.Slutsatserna av studien visar att både budget och rullande prognoser är nödvändiga ochkompletterande verktyg för företagets styrning. Budget och rullande prognoser var ochen för sig ger inte tillräckligt med information men båda tillsammans bildar ett godtagbartstyrsystem för hela verksamheten. Kombinationen av budget och rullande prognos kanförbättras hos Parker genom att koncentrera budgetprocessen till de mest betydelsefullaposterna, utveckla prognosverktyget samt skapa bättre kommunikation med säljbolagen. / Uppsatsnivå: D

Balansering av tillgång och efterfrågan har alltid varit ett aktuellt ämne och för att klara av denna balansering krävs information om kommande efterfrågan. Denna information måste ligga så långt fram i tiden som det tar för att med säkerhet få hem exempelvis material. För att lyckas med detta använder sig företag i olika utsträckning av uppskattad framtida efterfrågan, så kallade prognoser. Prognoser kan definieras som systematiska metoder för att förutsäga framtida händelser. Problemet är att oavsett hur prognoser görs stämmer det prognostiserade värdet nästan aldrig överens med det verkliga utfallet. Många företag vet att deras prognoser inte är exakta utan att veta vad de ska göra åt saken. Många gånger ignorerar de bara problemet och hoppas att det ska lösa sig självt. För att kunna förbättra sina prognoser bör därför dokumentation och uppföljning ske av det arbete som görs. Med hjälp av uppföljning kan prognosfel beräknas, ett prognosfel är avvikelsen mellan det prognostiserade värdet och det verkliga utfallet. I de fall då prognosfelen är små kan företag genom dokumentation identifiera vad som urskilde dessa perioder från de med högre prognosfel. Författarna har i denna uppsats försökt beskriva hur företag kan uppnå en förbättrad prognosprocess med en lägre prognosavvikelse. Uppsatsen syftar också till att väcka intresset för samarbete över företagsgränser. Collaborative forecasting är en av metoderna som författarna har använt sig av för att överkomma problemen med traditionell prognostisering och som samtidigt är i linje med supply chain management. Denna metod samlar ihop och sammanställer information från både interna och externa källor för att sedan sammanställa en prognos som stöds av hela organisationen. Uppsatsen är en fallstudie hos vitvaruföretaget Asko Cylinda AB. För att få ytterligare idéer om hur prognosprocessen kan se ut i praktiken har författarna också tittat på prognosprocessen hos Volvo Penta AB. Båda företagens prognosprocesser har sedan analyserats och jämförts med hjälp av teori från litteratur och artiklar. Genom denna analys har författarna kommit fram till förslag på arbetssätt som Asko Cylinda AB och företag med liknande företagsmiljö kan använda sig av för att förbättra sin prognosprocess. Analyskapitlet är uppbyggt enligt tre scenarier, en nulägesbeskrivning, ett förslag på en enkel prognosprocess och ett förslag på en mer avancerad prognosprocess. I analysen har olika mätetal används för att åskådliggöra hur prognosavvikelsen varierar då till exempel olika prognosberäkningsmetoder används. Utifrån scenarierna som analyserats har författarna kommit fram till att det finns många fördelar med Asko Cylinda AB:s nuvarande arbetssätt och att flera av dessa stöds av teorin. En fördel med en enklare prognosprocess är att den allokerar betydligt mindre resurser än vad som görs i dagsläget. Detta är enligt författarna inte tillräckligt skäl att använda sig av den enkla varianten då framtiden går mot mer samarbete över företagsgränserna för att gemensamt öka konkurrenskraften. Arbetssättet som analyseras i scenario 3 ses av författarna som det bästa alternativet. Detta scenario har hämtat mycket inspiration från teorierna om collaborative forecasting, vilket bidrar till en process som arbetar mer enligt supply chain management. Även delar från både den nuvarande prognosprocessen och Volvo Penta AB:s prognosprocess har använts för att för att uppnå detta arbetssättsförslag som baserats på både teori och praktik och utformats för att vara slagkraftigt i framtiden.

No description available.

<p>En mängd slutprodukter kan fås med hjälp av olika ihopsättningar av olika komponenter, vilket görs för att tillfredställa kunders unika behov. Det är väldigt riskabelt och kostsamt för företagen att lagerföra alla dessa olika varianter av produkter i ett färdigvarulager eftersom det kanske inte blir någon större efterfrågan på alla dessa olika varianter. Det är därför många företag väljer att montera mot kundorder.</p><p>I detta examensarbete sammanställs vad litteraturen tar upp om montering mot kundorder och utifrån detta presenteras de riktlinjer företag kan använda sig av när de vill montera mot kundorder. Utifrån litteraturstudierna, som har används som en referensmodell, har en undersökning gjorts på företaget Forbo Forshaga för att se hur de ligger till utifrån modellen. I nuläget tillverkar företaget mot lager men funderar på att börja montera mot kundorder i stället vilket de verkar ligga bra till för att kunna göra inom den närmsta framtiden.</p>

No description available.