<p>Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag. Syftet med undersökningen var att utforska och analysera vilka kostnader som uppstår under en innovationsprocess olika faser samt att skapa förståelse kring innovationsprocessens ingående aktiviteter och deras påverkan på kapitalbehov. Undersökningens metodik har varit att utifrån ett hermeneutiskt synsätt utforska kapitalbehovet under en innovationsprocess. Organisationer som stödjer innovationer har beskrivit processen generellt, kvalitativa fallstudier av tre innovationsprocesser har genomförts genom djupintervjuer. Slutligen har en kvantitativ positionering av fallstudierna utförts genom en enkätundersökning till företag som erhållit innovationslån under 2000-talet. Resultatet av studierna visar att en innovationsprocess varierar i fråga om tid och kapitalbehov. Vi har funnit ett tidsintervall på mellan två år och elva år, och ett kapitalbehov på mellan en miljon kronor och nio miljoner kronor. För flertalet av de studerade processerna finns ett relativt blygsamt kapitalbehov i de inledande faserna, vilket följs av ett accelererande kapitalbehov under den del av processen då produkten kommersialiseras.</p>

Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag. Syftet med undersökningen var att utforska och analysera vilka kostnader som uppstår under en innovationsprocess olika faser samt att skapa förståelse kring innovationsprocessens ingående aktiviteter och deras påverkan på kapitalbehov. Undersökningens metodik har varit att utifrån ett hermeneutiskt synsätt utforska kapitalbehovet under en innovationsprocess. Organisationer som stödjer innovationer har beskrivit processen generellt, kvalitativa fallstudier av tre innovationsprocesser har genomförts genom djupintervjuer. Slutligen har en kvantitativ positionering av fallstudierna utförts genom en enkätundersökning till företag som erhållit innovationslån under 2000-talet. Resultatet av studierna visar att en innovationsprocess varierar i fråga om tid och kapitalbehov. Vi har funnit ett tidsintervall på mellan två år och elva år, och ett kapitalbehov på mellan en miljon kronor och nio miljoner kronor. För flertalet av de studerade processerna finns ett relativt blygsamt kapitalbehov i de inledande faserna, vilket följs av ett accelererande kapitalbehov under den del av processen då produkten kommersialiseras.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. 2) Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. Avgränsningar: Av de flertalet olika finansieringsmöjligheter som står företagen till hands, har vi valt att endast behandla finansiell bootstrapping. Metod: En webbaserad enkätundersökning till 100 företag genomfördes för att undersöka användandet av finansiell bootstrapping. Insamlad data behandlades och analyserades med deskriptiv statistik och en faktoranalys.     Resultat/Slutsatser: Samtliga företag som besvarade enkäten har använt sig av finansiell bootstrapping sedan företagsstart. 95 % av företagen har använt två eller fler metoder. Faktoranalysen identifierade två grupper av bootstrappingmetoder, vilka kan åtskiljas mot bakgrund av i vilken grad ett samarbete med andra organisationer krävs för att tillämpa metoderna inom de olika faktorerna. Förslag till fortsatt forskning: I kommande forskning är det intressant att studera hur finansiell bootstrapping har utvecklats med de nya möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen erbjuder, inte minst i form av marknadsföring via sociala medier.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska småföretag tillämpar samt hur dessa tillämpas. Dessutom ämnar studien att kartlägga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva på att tillfredsställa behovet av kapital. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfördelning. Vidare behandlas entreprenörens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder. Metod: Studien utgår från ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats. Undersökningen utgörs av en surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet i denna studie består utav ägare av små företag som uppfyller EU kommissionens krav på ett litet företag. Primärdata i undersökningen genereras av intervjuer genomförda på dessa småföretag. Empiri: Empirin består av en presentation av den data som samlades in från de tio personliga intervjuerna genomförda på tio ägare från olika verksamheter. Slutsats: Studien visar att de sex mest tillämpade bootstrappingsmetoderna är inte tagit ut någon lön, delat utrustning med andra företag, använt eget konto för att finansiera verksamheten, samarbetat med andra företag, använt leasad utrustning samt förhandlat bästa villkor med leverantörer. Vidare har det visat sig att relationsorienterade- samt ägarfinansierade bootstrappingsmetoder anses vara mest effektiva på att minska verksamhetens kapitalbehov. / Purpose: The purpose of this study is to identify what financial bootstrapping methods small Swedish enterprises exercise and also how they exercise these methods. Furthermore, this study will seek to map which of the identified bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.  Theoretical Framework: The theoretical framework in this study compiles theories of The Financial Gap and asymmetrical information. Furthermore, it consists of theories about entrepreneurs and their preferences of capital in The Pecking Order Theory, as well as theories about Financial Bootstrapping and its different methods. Methodology: This thesis has a positivistic and an iterative approach. Furthermore,    this thesis consists of a survey research and applies semi-structured interviews as a method to generate data. The sample in this study consists of owners of small enterprises that meet the criteria for a small business according to the EU. The primary data used in this thesis has been generated through interviews with the selected business owners.  Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data generated from the interviews with ten different business owners from various enterprises. Conclusion: The most frequently-used bootstrapping methods are: Withhold managers salary, share equipment with other businesses, use own credit cards to finance the enterprise, cooperate with other businesses, lease equipment and seek out best conditions with suppliers. Furthermore the findings in this thesis show that relationship-oriented and private owner-financed financial bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur småföretags strategiorientering påverkar det val av alternativa finansiella bootstrappingmetoder, som småföretag väljer att tillämpa. Småföretagare motsvarar 96 procent av samtliga svenska verksamma företag och utgör därmed en betydande roll i samhället. Detta för att de ses som samhällsbärare, då fyra av fem arbetstillfällen skapas av svenska småföretag och bidrar vidare till välfärd. Trots deras betydande roll i samhället möts de av finansiella barriärer som leder till att småföretag hamnar i ett så kallat finansiellt gap. För att ta sig ur det finansiella gapet, tvingas småföretagare finna alternativa finansieringsmetoder. De alternativa finansieringsmetoderna benämns finansiella bootstrappingmetoder, vilka har kommit att bli avgörande för småföretags överlevnad. Småföretags strategiorientering anses påverka valet av finansiella boostrappingmetoder. Således omfattas studien av småföretags strategiorientering, vilka har identifierats utifrån Miles och Snows typologi. En kvantitativ forskningsansats med en positivistisk forskningsfilosofi har legat till grund för studien vilket möjliggör att resultatet ska kunna generaliseras. Studiens enkätundersökning omfattar 84 svenska småföretag som bidragit till studiens resultat. Slutligen är studiens resultat att prospektörer är positivt relaterade till användningen av de ägarrelaterade- och minimerande bootstrappingmetoderna. Medan försvarare är positivt relaterade till användningen av den relationsorienterade bootstrappingmetoden. / This bachelor thesis aims to explore how strategy orientations influence the choice of financial bootstrapping methods among small firms. Small firms represent 96 percent of all Swedish operating companies and thus represent a significant role in the society. This because they contribute to welfare, since four out of five jobs are created by Swedish small firms. Despite their significant role in the society, they are faced with financial barriers that lead to small firms ending up in a so called financial gap. To get out of the financial gap, small firms are forced to find alternative financing methods. The alternative financing methods are called financial bootstrapping methods, which have become crucial for the survival of small firms. The strategy orientation in small firms is considered to affect the choise of financial bootstrapping methods. Thus, the study covers small business strategy orientation which has been identified based on Miles and Snow’s typology. A quantitative research approach with a positivist research philosophy has been the bases of the study which enables the result to be generalized. The survey included 84 Swedish small firms that contributed to the results of this study. Finally, the results of this study are that prospectors are positively related to the use of the owner-related and minimizing bootstrapping methods. While defenders are positively related to the use of the relationship-oriented bootstrapping method.