<p>Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.</p><p>Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra. Just dessa områden beskriver vi i den teoretiska referensramen. Denna är uppbyggd av teorier om företagens livscykel, för att beskriva att företag liksom produkter genomgår olika faser i sitt så kallade liv. I den teoretiska referensramen behandlar vi även hur kapitalstrukturen i små- och medelstora företag kan se ut, beroende på olika bakgrundsfaktorer, vilka kan ha inverkan på företagens val. Vidare har vi med ett avsnitt där den finansiella bootstrappingen beskrivs, där vi lyfter fram vilka olika grupper/metoder som finns samt hur användandet av dessa metoder kan påverka företaget. Dessa teorier har använts då vi velat besvara frågan om de olika stadierna i företagslivscykeln har inverkan på företagens val av boostrappingmetod.</p><p>Utgångspunkten i denna undersökning har varit en positivistisk kunskapssyn, då syftet har varit att undersöka förekomsten av olika bootstrappingmetoder bland mikro- och småföretag, samt att undersöka om dessa metoder används olika beroende på var företagen befinner sig i livscykeln.</p><p>Med ett betraktande perspektiv har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie av Sveriges småföretag, där vi med ett stickprov på 150 företag, försökt besvara vår ställda problemformulering. Vad vi kunnat se är att det främst är de relationsorienterade bootstrappingmetoderna som används, då det ligger nära till hands för företagen att använda dessa metoder. Detta beror på att det personliga nätverket används.</p>

No description available.

Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär. Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra. Just dessa områden beskriver vi i den teoretiska referensramen. Denna är uppbyggd av teorier om företagens livscykel, för att beskriva att företag liksom produkter genomgår olika faser i sitt så kallade liv. I den teoretiska referensramen behandlar vi även hur kapitalstrukturen i små- och medelstora företag kan se ut, beroende på olika bakgrundsfaktorer, vilka kan ha inverkan på företagens val. Vidare har vi med ett avsnitt där den finansiella bootstrappingen beskrivs, där vi lyfter fram vilka olika grupper/metoder som finns samt hur användandet av dessa metoder kan påverka företaget. Dessa teorier har använts då vi velat besvara frågan om de olika stadierna i företagslivscykeln har inverkan på företagens val av boostrappingmetod. Utgångspunkten i denna undersökning har varit en positivistisk kunskapssyn, då syftet har varit att undersöka förekomsten av olika bootstrappingmetoder bland mikro- och småföretag, samt att undersöka om dessa metoder används olika beroende på var företagen befinner sig i livscykeln. Med ett betraktande perspektiv har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie av Sveriges småföretag, där vi med ett stickprov på 150 företag, försökt besvara vår ställda problemformulering. Vad vi kunnat se är att det främst är de relationsorienterade bootstrappingmetoderna som används, då det ligger nära till hands för företagen att använda dessa metoder. Detta beror på att det personliga nätverket används.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.</p><p>För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk</p><p>kunskapssyn.</p><p>Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,</p><p>finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping.</p><p>Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori.</p><p>Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.</p>

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser. För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk kunskapssyn. Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring, finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping. Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori. Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.

Small and recently started-up organizations find it hard to acquire external capital from financial institutions, such as banks, venture capitalists and private investors. Information asymmetry is the main reason behind this financial gap, from both a demand-side and supply-side standpoint. However, small organizations and start-ups do not need financiers to launch themselves, and the solution to the financial shortages is not necessarily by financial means. By being creative, resources can be acquired through different means, known in research as financial bootstrapping. Previous studies have been focusing on bootstrapping application in companies, and have not included any kind of associations in their investigations. This thesis aims to enlighten the area of bootstrapping usage in associations while comparing similarities and differences with companies. The thesis will also provide a base of knowledge for the collaboration company Coompanion, who requested to increase their understanding within the area of financial bootstrapping. A survey was conducted and 44 responses were received with a mixture of companies and associations. The survey included questions regarding the organizational profile, personal profile and handling of finance. The interactive questionnaire was distributed to the managers by email and the data gathered from the respondents was inserted and analyzed using Excel, SPSS and Gretl. The results demonstrate that organizations prefer internally generated money as a first resort before using external finance, consequently following the theories of pecking order. Organizations that need more capital are inclined to use more bootstrapping techniques compared to organizations with no need for further capital. The survey indicates that some bootstrapping methods are more commonly used, such as: Same terms of payment to all customers, Best terms of payment from suppliers, Buy used equipment instead of new, Sell on credit to customers, Make customers pay through installments on ongoing work and Obtain some kind of subsidy.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. 2) Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. Avgränsningar: Av de flertalet olika finansieringsmöjligheter som står företagen till hands, har vi valt att endast behandla finansiell bootstrapping. Metod: En webbaserad enkätundersökning till 100 företag genomfördes för att undersöka användandet av finansiell bootstrapping. Insamlad data behandlades och analyserades med deskriptiv statistik och en faktoranalys.     Resultat/Slutsatser: Samtliga företag som besvarade enkäten har använt sig av finansiell bootstrapping sedan företagsstart. 95 % av företagen har använt två eller fler metoder. Faktoranalysen identifierade två grupper av bootstrappingmetoder, vilka kan åtskiljas mot bakgrund av i vilken grad ett samarbete med andra organisationer krävs för att tillämpa metoderna inom de olika faktorerna. Förslag till fortsatt forskning: I kommande forskning är det intressant att studera hur finansiell bootstrapping har utvecklats med de nya möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen erbjuder, inte minst i form av marknadsföring via sociala medier.

Purpose: The aim of this thesis is to investigate various forms of bootstrapping methods amongst small business ventures and how they come about using the various forms. Furthermore, the thesis investigates the underlying motives as to why small business ventures adhere to certain forms of financial bootstrapping methods. The result of the research provides better understanding of small business ventures behaviors’ during various stages of their venture life cycle. Methodology: The method used in this study, is a combination of both quantitative and qualitative analysis. The quantitative results are implied to better reflect the qualitative results which intend to strengthen the thesis validity. One of the limitation of the study that is solely focus on small business ventures that have used one or more bootstrapping techniques during the lifecycle of the small business venture. This study is consisted of semi structured interviews and surveys. The semi structured interviews consist of six interviews. Furthermore, surveys were sent out to 300 small business ventures. Theoretical Framework: The theoretical references used touch upon relevant theories regarding the financial gap that is created by the existing information asymmetry, the pecking order theory, financial bootstrapping as well as discussing the various phases of a small business ventures lifecycle. Lastly the thesis will discuss research that has been conducted in the area of small business ventures that have used financial bootstrapping as a method of gaining financial means. Result: The empirical findings of this thesis is in regard to the information gathered. This is closely related to the conducted semi-structured interviews as well as the survey poll conducted that received a total of 122 results of the 300 sent out to various people. Conclusion: The thesis can conclude that the choice of bootstrapping method is dependent on various aspects such as; the branch the venture is active in, current stage of a business ventures lifecycle. As well as certain aspects of a bootstrapping’s characteristic that makes it more desirable to use.