I denna empiriska studie undersöks elevers resonemang genom vad som framkommer i samtal med elever som beskriver hur resonemang har förts i arbetet med problemlösning, både enskilt och i grupp med fokus på förmågan att: föra matematiska resonemang. Detta undersökts genom att elever får arbeta med matematisk problemlösning enskilt och i grupp. Både enskilda elever och grupper får samma lektionsintroduktion och samma uppgift. Insamling av data sker genom elevers skriftliga lösningar med uppföljning genom en intervju. Därefter görs en jämförelse mellan enskilda elevers resonemang och gruppers resonemang med utgångspunkt i imitativa resonemang och kreativa matematiska resonemang. Resultatet visar på att elever som arbetar enskilt med problemlösning till större del för ett imitativt resonemang medan elever som arbetar i grupp för ett kreativt matematiskt resonemang. För att främja matematiska resonemang är det viktigt att skapa möjligheter i undervisningen så att det blir tydligt för eleverna vad som förväntas utav dem. Om det uttryckligen framgår att elever ska förklara, lyssna och omvärdera blir det tydligare vad som fordras av eleven och det i sin tur bidrar till att matematiska resonemang förs. / <p>Matematik</p>

Resonemangsförmågan är betydelsefull för att elever ska ha en god matematisk grund. Ett av skolans uppdrag i ämnet matematik är att utveckla den förmågan hos elever. Forskning har visat att elevers svårigheter i matematik kan vara bakomliggande resonemang i deras beräkningsstrategier. Syftet med den kvalitativa studien var att utifrån Lithners (2008) teoretiska ramverk belysa hur elevers resonemangsförmåga framträder angående matematiska resonemang. Ramverket utgörs av två huvudkategorier som är imitativa och kreativa resonemang. Med imitativa resonemang innebär det att elever memorerat en strategi som de lärts sig från antingen läraren, läroboken eller liknande. Kreativa resonemang innefattar att elever reflekterar, diskuterar och få en djupare förståelse av strategin. För att undersöka elevers resonemang valdes deltagande observation som metod. Totalt bygger studiens empiri på sju genomförda observationer. I resultatet synliggjordes intressanta faktorer i elevers resonemang. Majoriteten av de faktorer som synliggjordes i elevernas resonemang var av imitativ karaktär. Vidare forskning om resonemangsförmåga bör inriktas på hur olika arbetssätt möjliggör för att kreativa resonemang ska bli mer vanligt i våra klassrum

I den nya läroplanen Lgr 11 är resonemang i fokus och betraktas som en viktig del i utvecklingen av matematiska kunskaper hos elever (Skolverket, 2019). Hur elever resonerar och lär sig att resonera kan påverkas av den undervisning elever erbjuds i skolan. Matematikuppgifter är ett viktigt undervisningsverktyg som lärare använder för att skapa lärandesituationer för elever. Vilka uppgifter läraren väljer och hur dessa används i undervisning, kan påverka elevens sätt att resonera fram sin lösning som i sin tur påverkar elevernas lärande. Studiens syfte var att få kännedom om hur elever genom kreativa resonemang kan utveckla sitt matematiklärande där vi ställde två följdfrågor om hur uppgifter och lärare kan bidra till detta. Utifrån en systematisk informationssökning och analys av relevant forskning inom detta område har det visats att traditionell undervisning som bidrar till lärande genom främst algoritmiska resonemang har vissa begränsningar och undervisning som främjar kreativa resonemang kan hjälpa elever i sitt matematiklärande. Hur lärare stöttar elever i undervisning för att främja resonemang, hur de använder sig av uppgifter och hur feedback utnyttjas har även visat sig spela en avgörande roll.

Sammanfattning   I den här rapporten har vi undersökt sex lärares uppmuntrande av resonemang under matematiken med extra fokus på algebra. Lärarna undervisar årskurserna 5-7. Syftet var att se vilka resonemang som lärarna uppmuntrar till i matematiken och hur de introducerar algebra för eleverna. Vi har i rapporten utgått från två typer av resonemang nämligen det imiterande och det kreativa. Med det imiterande resonemanget menas att eleverna plagierar en metod som visats för dem av läraren, läroboken eller liknande. Med ett kreativt resonemang menas att eleverna får reflektera, diskutera och få en djupare förståelse av metoderna. För att undersöka detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med samtliga sex lärare och dessutom observerat tre av dessa lärares matematiklektioner. Resultatet visade att fyra av de sex lärarna inleder med en genomgång följt av att eleverna får räkna i matematikboken eller annan form av enskilt arbete. Detta medför att eleverna ofta får träna imiterande resonemang. Även när läraren står och hjälper eleven vid dennes bänk syntes det imiterande resonemanget dominera. En orsak som framkom var tidspressen över att hinna hjälpa samtliga elever i klassen. Ett fåtal inslag av det kreativa resonemanget syntes dock bland annat då en av lärarna använde sig mycket av problemlösning under sina lektioner vilket gynnar kreativiteten. Vad gällde algebran så blev vi presenterade för några olika sätt att introducera och det är svårt att säga vilket sätt som är att föredra. Dock är lärarna överens om att algebra är något som eleverna uppfattar som svårt i början och därför anser vi att introduktionen är av största vikt för att fånga elevernas intresse.

Studier och granskningar har visat på en fokusering på imitativt resonemang i skolsammanhang där eleverna många gånger inte bedöms utifrån samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som ställs på elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter från en lärarhandledning analyserats och klassificerats utifrån ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jämföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har även en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter är tillräckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krävde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med någon typ av imitativt resonemang. Utifrån jämförelsen med resonemangskraven för de nationella proven drogs slutsatsen att resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter överlag inte var tillräckligt höga för att i tillräcklig utsträckning testa alla kunskapskrav. Resultatet indikerar att centrala förmågor, i första hand problemlösnings-, resonemangsförmågan och förmågan att använda matematiska begrepp, inte testas i tillräckligt hög grad.

Svenska elevers resultat i matematik sjunker i internationella undersökningar. Skolverkethävdar att en av orsakerna är att den svenska undervisningen i matematik i allt för storutsträckning domineras av elevers tysta och individuella räkning i läroböcker. Dentraditionella undervisningen innehåller många uppgifter som mäter elevers utantillkunskap,vilket motsvarar imitativt resonemang, vilket kan leda till framtida svårigheter i matematik.Forskning visar istället att elevers resultat i matematik förbättras om de får möjlighet att räknauppgifter som kräver kreativt matematiskt resonemang.Syftet med denna studie är att göra en innehållsanalys av fyra läroböcker i matematik förårskurs 5 för att undersöka vilka matematiska resonemang de ger möjlighet för elever att tränaoch visa. Dessutom analyseras läroböckerna utifrån innehåll, uppbyggnad och struktur för attse om detta kan påverka lärare och enskilda elevers användning av dem.Läroböckerna har analyserats utifrån Lithners (2008) ramverk där uppgifterna harkategoriserats utifrån kreativa och imitativa resonemang. Kreativt resonemang innebär tillexempel att elever löser uppgifter utan vägledning eller skapar nya och flexibla lösningar. Deimitativa resonemangen har delats in i underkategorierna algoritmresonemang och memoreratresonemang. Samtliga uppgifter i läroböckerna har analyserats och noterats i ett kodschemautifrån ramverk, läroböckernas struktur samt matematiska områden i gällande läroplan.Resultaten visar att det är låg andel av uppgifter som kräver kreativa resonemang av elevernabåde utifrån matematiska områden och utifrån struktur. De flesta uppgifterna kan lösas medhjälp av vägledning och är i form av upprepande rutinuppgifter. Memorerade resonemang ärdominerande i två av böckerna och algoritmresonemang i de andra två. Alla läroböckerna istudien är indelade i svårighetsgrad med basuppgifter, träna-extra-uppgifter samt fördjupandeuppgifter. Basuppgifterna innehåller i låg grad uppgifter med krav på kreativa resonemangvilket innebär att elever som enbart räknar denna typ av uppgifter inte får möjlighet att öva påförmågan att resonera utan är hänvisade till att lösa rutinuppgifter. Risken med dennafördelning av uppgifter är att elever i framtiden får svårt att utveckla sinamatematikkunskaper.Val av lärobok i matematik bör utgå från varje enskild lärares förutsättningar, som lärarensämneskunskaper och didaktiska kunskaper samt elevgrupp. Läroböcker med låg grad avvägledning och därmed hög andel uppgifter med krav på kreativt resonemang kräver godamatematiska kunskaper hos läraren. Då studien visar på snarlik struktur och innehåll jämförtmed andra länders läroböcker kan de vikande resultaten i internationella undersökningar inteenbart bero på läroboken utan även hur den används samt på lärarens ämneskunskaper.

ABSTRACT Susann   Paulsson - Sitt här och språka med mig. En studie om förskolepersonals tankar och resonemang om språkutveckling och barn med språkstörning -Sit down and talk to me. A study of preschool pedagogues beliefs about language development and children with specific language impairment Antal sidor: 46 Syftet med studien är att få en inblick och en förståelse för förskolepersonals  resonemang och tankar om språkutveckling och barn med språkstörning. Mitt syfte är också att studera om det finns tillräckligt med en förståelse på en förskola om barn med språkstörning. Jag vill fördjupa förståelsen för hur ett urval av förskolepersonal tänker och resonerar därför har jag valt att studera en förskola närmare, syftet med studien är inte att kunna dra generella slutsatser om hur all förskolepersonal tänker. Utifrån detta har följande forskningsfrågor formulerats: -   Hur resonerar förskolepersonalen om hur de utvecklar barns språk- och  kommunikation? -   Vilken syn har förskolepersonalen på språkstörning? -   Vilka tankar har förskolepersonalen i hur de möter barn med språkstörning? Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes med fem personer med olika professioner som alla arbetar inom förskolan. De intervjuade är fem stycken, tre förskollärare, en förskolechef och en specialpedagog. Resultaten visar att förskolepersonalen resonera samstämmigt om hur de utvecklar barns   språk- och kommunikation. Det viktiga är att en vuxen lyssnar på barnen samt att de ”språkar” i stor omfattning med barnen. När det gäller vilken syn förskolepersonalen har på språkstörning visar resultatet att begreppet språkstörning inte helt är ett vedertaget begrepp i förskolan och en viss osäkerhet finns bland en del förskolepersonal om vad det innebär att ha en språkstörning. När det gäller de tankar förskolepersonalen har angående bemötandet av språkstörda barn visar resultatet att det är på pedagogen ansvaret ligger att mötet med det språkstörda barnet blir kvalitativt. Resultatet visar även att de tänker att det är viktigt att vara nära barnet i leken. Slutsatsen av studien är att en förståelse finns bland   förskolepersonal om barn med språkstörning. Dock finns en viss osäkerhet angående den reviderade läroplanen (Lpfö 98, reviderad 2010) och barn med språkstörning, förskollärarna tolkar att det är deras ansvar att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Sökord: Förskolepersonal, resonemang, språkstörning och språkutveckling

Aim The aim of the study is to gain insight into how physical education teachers reflect on peerassessment in Physical Education (PE). The study was limited to investigate teachers’ conception of peer assessment. The study also examines whether teachers can describe anymethods of peer assessment that they use or have used in their teaching, and what strategic choices they talk about when they describe their methods. Method Qualitative interviews were used to collect data. The interviews can be referred to as in-depthinterviews with a particular focus on concepts. The interviews are semi-structured in nature as an interview guide was used. The study used a non-probability sample and participants were chosen based upon a subjective selection technique. Five PE teachers in Stockholm (Sweden) were interviewed and their statements were audio recorded. Their statements were transcribed to provide a valid basis for interpretation. Results The results show that the interviewed teachers associate peer assessment with feedback. Furthermore, it appears that four out of five teachers talk about methods of peer assessment. Some of the methods may serve as tools for formative peer assessment. Three out of the five teachers describe video recording when they talk about methods and two out of five teachers describe different kinds of rubric handouts. Four out of the five teachers’ response indicated that that they occupy a dualistic perspective on body and movement as they talk about peer assessment. Conclusions The study describes the diversity and complexity of the concept of peer assessment. It was possible to discern that the teachers who told that they actively use peer assessment have intended on key variables, which could be related to the diversity of peer assessment. It is clear from the teachers rubric handouts that they may have missed important variables whenthey designed their rubrics. The final conclusion is that it is important for teachers who intend to implement peer assessment to look in to the research available. This study recapitulates achecklist, a step-by-step guide and many important variables in the creation of rubric handouts. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få inblick i hur idrottslärare resonerar kring kamratbedömning inomidrott och hälsa. I Studien undersöks idrottslärares konception av begreppet kramratbedömning.Vidare undersöks också om lärarna kan beskriva någon metod för kamratbedömning som de använder eller har använt i sin undervisning, samt vilka strategiska val de resonerar kring då de beskriver sina metoder. Metod Kvalitativa intervjuer har använts för att samla in data. Intervjuerna kan kategoriseras som djupintervjuer med särskilt fokus på begrepp. Intervjuerna har semistrukturerad karaktär, då en intervjuguide har använts. I studien har ett icke sannolikhetsurval använts och respondenterna har valts utifrån en subjektiv urvalsteknik. Valet av urvalsmetod beror på att studiens kvalitet påverkas positivt om respondenterna är insatta i vad begreppet kan innebära.Fem idrottslärare verksamma i Stockholms län har intervjuats. Vid intervjutillfällena har ljudupptagning gjorts. Lärarnas utsagor har transkriberats för att ge ett giltigt underlag för tolkning. Resultat Resultaten visar att de intervjuade lärarna förknippar kamratbedömning med återkoppling. Vidare framkommer att fyra av fem lärare resonerar kring metoder för kamratbedömning, vilka kan fungera formativt i elevernas lärprocess. Tre av fem lärare beskriver videoinspelning då de resonerar kring metoder och två av fem lärare beskriver någon typ avanalysschema. Fyra av fem lärares svar indikerar att de intar ett dualistiskt perspektiv på kropp och rörelse när de resonerar kring kamratbedömning. Slutsats Studien beskriver mångfalden och komplexiteten i konceptet kamratbedömning. Det går att urskilja att de lärare som beskrev att de aktivt använder kamratbedömning har tänkt till kring viktiga variabler. Variabler som relateras till mångfalden i konceptet kamratbedömning. Det framgår av lärarnas analysscheman att de kan ha missat viktiga variabler då de utformade sina scheman. Utifrån detta dras slutsatsen att det är viktigt för lärare som tänker implementera kamratbedömning i sin undervisning att sätta sig in i den forskning som finns på området. Dekan då att ta hjälp av den checklista, steg-för-steg guide samt de råd som ges vid skapandet avanalysscheman som studien rekapitulerar. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur motivation och kreativitet tar sig uttryck i matematikundervisningen i lågstadiet. Produkten är en kokbok med recept som formulerats matematiskt. För att få en uppfattning av hur behovet av vår produkt kan se ut i verksamheten har vi intervjuat tre lärare. Utifrån detta, samt våra utgångspunkter imitativt- och kreativt resonerande och praktisk matematik har vi utformat vår produkt i form av ett läromedel med fokus på att engagera elever praktiskt.

Detta är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats vars syfte är att fördjupa kunskapen angående ett antal lärares uppfattningar om problemlösningsförmågan. Ytterligare är studiens syfte att fördjupa kunskapen hur de deltagande lärarna ger elever möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan. Lärare ska enligt Skolverket (2019) ge elever möjlighetatt utveckla sin problemlösningsförmåga i ämnet matematik. I studien har tidigare forskningoch styrdokument studerats med fokus på problemlösningsförmågan samt hur lärare kan ge elever möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan inom undervisningen. Genom fyra semistrukturerade intervjuer har datamaterialet samlats in för att sedan analyserats. Resultatet visar att lärarna uppfattar problemlösningsförmågan på liknande sätt, exempelvis att det primärt handlar om att elever ska utveckla lösningsstrategier för att kunna lösa olika typer av problem. De inkluderade lärarna i studien har olika metoder i sin undervisning för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Detta varierar från samtliga lärare i studien. Vidare visar studien att inkluderade lärare upplever att eleverna brister inom kreativa resonemang, vilket påverkar dem att uttrycka sig inom problemlösningsuppgifter. Detta är något som i sin tur påverkar elevernas problemlösningsförmåga.