Svenska elevers resultat i matematik sjunker i internationella undersökningar. Skolverkethävdar att en av orsakerna är att den svenska undervisningen i matematik i allt för storutsträckning domineras av elevers tysta och individuella räkning i läroböcker. Dentraditionella undervisningen innehåller många uppgifter som mäter elevers utantillkunskap,vilket motsvarar imitativt resonemang, vilket kan leda till framtida svårigheter i matematik.Forskning visar istället att elevers resultat i matematik förbättras om de får möjlighet att räknauppgifter som kräver kreativt matematiskt resonemang.Syftet med denna studie är att göra en innehållsanalys av fyra läroböcker i matematik förårskurs 5 för att undersöka vilka matematiska resonemang de ger möjlighet för elever att tränaoch visa. Dessutom analyseras läroböckerna utifrån innehåll, uppbyggnad och struktur för attse om detta kan påverka lärare och enskilda elevers användning av dem.Läroböckerna har analyserats utifrån Lithners (2008) ramverk där uppgifterna harkategoriserats utifrån kreativa och imitativa resonemang. Kreativt resonemang innebär tillexempel att elever löser uppgifter utan vägledning eller skapar nya och flexibla lösningar. Deimitativa resonemangen har delats in i underkategorierna algoritmresonemang och memoreratresonemang. Samtliga uppgifter i läroböckerna har analyserats och noterats i ett kodschemautifrån ramverk, läroböckernas struktur samt matematiska områden i gällande läroplan.Resultaten visar att det är låg andel av uppgifter som kräver kreativa resonemang av elevernabåde utifrån matematiska områden och utifrån struktur. De flesta uppgifterna kan lösas medhjälp av vägledning och är i form av upprepande rutinuppgifter. Memorerade resonemang ärdominerande i två av böckerna och algoritmresonemang i de andra två. Alla läroböckerna istudien är indelade i svårighetsgrad med basuppgifter, träna-extra-uppgifter samt fördjupandeuppgifter. Basuppgifterna innehåller i låg grad uppgifter med krav på kreativa resonemangvilket innebär att elever som enbart räknar denna typ av uppgifter inte får möjlighet att öva påförmågan att resonera utan är hänvisade till att lösa rutinuppgifter. Risken med dennafördelning av uppgifter är att elever i framtiden får svårt att utveckla sinamatematikkunskaper.Val av lärobok i matematik bör utgå från varje enskild lärares förutsättningar, som lärarensämneskunskaper och didaktiska kunskaper samt elevgrupp. Läroböcker med låg grad avvägledning och därmed hög andel uppgifter med krav på kreativt resonemang kräver godamatematiska kunskaper hos läraren. Då studien visar på snarlik struktur och innehåll jämförtmed andra länders läroböcker kan de vikande resultaten i internationella undersökningar inteenbart bero på läroboken utan även hur den används samt på lärarens ämneskunskaper.

Studiens syfte är att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever använder när de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer där eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kännetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begränsad utsträckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang. Resonemanget kategoriserades med inspiration av Haegermark Lundins (2011, s.28) definition för Kreativt begränsade resonemang (KBR).

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR. Resultaten i den här studien indikerar även att känslor kan vara starkt förknippade med prestationsförmågan. Med en matematikundervisning som fokuserar relationell förståelse kan man således ge eleverna större möjlighet att lyckas vilket kan öka deras självtillit och prestationer.

Studier och granskningar har visat på en fokusering på imitativt resonemang i skolsammanhang där eleverna många gånger inte bedöms utifrån samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som ställs på elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter från en lärarhandledning analyserats och klassificerats utifrån ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jämföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har även en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter är tillräckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krävde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med någon typ av imitativt resonemang. Utifrån jämförelsen med resonemangskraven för de nationella proven drogs slutsatsen att resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter överlag inte var tillräckligt höga för att i tillräcklig utsträckning testa alla kunskapskrav. Resultatet indikerar att centrala förmågor, i första hand problemlösnings-, resonemangsförmågan och förmågan att använda matematiska begrepp, inte testas i tillräckligt hög grad.

<p>Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för <em>hur </em>och <em>varför</em> något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast <em>hur</em> något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: <em>Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? </em>Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.</p>

Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för hur och varför något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast hur något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att många elever har problem med platsvärde. Forskning belyser vikten av att elever får kunskaper om att talsorterna har olika värde beroende på dess position. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever baserar sina resonemang på när de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod där sex elever enskilt har observerats med hjälp av videokamera har vi gjort två delstudier. Resultatet visar att eleverna använder sig av algoritmer och kreativa resonemang utifrån individuella belägg i sina argumentationer och att elevernas begreppsbilder i många fall brister då de inte har en full förståelse för definitioner. De sammanlagda resultaten från de båda studierna indikerar att i de fall eleverna inte skapar resonemang baserade i matematiska egenskaper, uppvisar de i sin argumentation en begränsad begreppsbild.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie är att se vad för matematiska resonemang elever i årskurs 4 för inom området ”likheter” och ”lika med”. Undersökningen visade att eleverna använde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgår ifrån. De resterande 12 problemsituationerna var rent imitativa resonemang. Det visade sig att elever använde sig av kreativt matematiska resonemang i större utsträckning än de imitativa resonemangen. Vid de problemsituationer som var av kreativt resonerande löste eleverna problemsituationerna på ett korrekt sätt medan de situationer som eleverna löste uppgifterna med ett imitativt resonemang blev samtliga slutsatser felaktiga.

Tidigare forskning har uppmärksammat elevers svårigheter med bråk samt bråkräkning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. Utifrån detta är syftet med den här uppsatsen att studera de resonemang som elever för när de löser uppgifter som innefattar division av bråk. Vilka argument grundar sig val av strategi på samt de lösningar som nås? Är argumenten förankrade i bråkens inre matematiska egenskaper? Den metod som använts är kvalitativ där tre videoobservationer har gjorts av elever när de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av bråk. Resultaten visar att ett kreativt matematiskt grundat resonemang (KMR) påträffas sällan medan ett imitativt resonemang (IR) där lösaren grundar sin argumentation på en känd algoritm är desto vanligare. I de situationer då elevens resonemang befann sig nära KMR saknades ofta förmågan att grunda slutsatsen på komponenternas inre matematiska egenskaper.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med. Resultaten visar på en ovanligt stor mängd kreativa resonemang. Tidigare studier avseende elevers matematiska resonemang har gjorts på äldre elever, vilket kan vara en av förklaringarna till detta avvikande resultat.