Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ”Årets berättare” mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik. Frågeställningen i undersökningen har varit: Går det att hitta gemensamma nämnare i reportagen med avseende på: • Berättartekniska metoder och användningen av reporterrösten • Retoriska och dramaturgiska grepp • Graden av dramaturgi, hur väl följer reportaget en dramaturgisk kurva • Ämnets aktualitet. Utifrån frågeställningen och litteratur har sedan en, för studiens syfte passande, analysmodell utformats som sedan applicerats på reportagen. Resultaten av undersökningen visar att det goda reportaget definieras av en synlig reporterröst, användning av hela eller delar av den klassiska dramaturgiska modellen och att ämnet inte verkar ha någon större betydelse. Det viktigaste är att reportaget på något sätt berör eller väcker känslor hos läsaren.

Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Avskaffandet i Danmark och Storbritannien medförde problem för mindre företag att bli beviljade krediter hos bankerna. Därmed är det intressant att studera hur avskaffandet har påverkat kreditbedömningen av mindre företag i Sverige.Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som har betydelse vid kreditgivning till mindre företag. Fokus ligger på hur tillförlitlig små respektive stora banker anser att en icke reviderad årsredovisning är jämfört med en reviderad årsredovisning eller om andra faktorer anses viktigare. Studien ska därmed underlätta för mindre företag som står inför beslutet att välja revision eller inte.Metod: Studien är genomförd ur en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom semi-strukturerade besöksintervjuer. Det insamlade materialet har sedan jämförts och kopplats ihop med sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar.Resultat och slutsats: Studien visar att revisionen inte har någon betydelse vid kreditgivning så till vida att redovisningen är upprättad av kompetent personal. Istället är det förtroendet, som skapas genom relationer, som har den betydande rollen vid kreditgivning. Finns inget förtroende till företagaren är risken stor att bankerna väljer att avslå en kreditpropå. Studien visar också att inga skillnader råder mellan större respektive mindre banker. / Background: On November 1, 2010, the audit requirement for small businesses in Sweden was abolished. The abolition in Denmark and the UK caused problems for smaller businesses to get credit granted by banks. We wonder therefore how abolition has affected credit assessment of small businesses in Sweden.Purpose: The purpose of this paper is to study the factors that are important in lending to small businesses. The focus is on how reliable small and large banks believe that a non-audited financial report is compared with an audited financial report or if other factors are considered more important. The essay should help smaller businesses who faced with the decision to choose audit or not.Method: The paper is written from a qualitative approach where the empirical data is collected through semi-structured interviews. The collected materials were then compared, and paired with secondary data in the form of scientific articles.Conclusion: The study shows that the audit has no meaning when granting credits to the extent that accounting are prepared by competent persons. Instead, it's the trust that is created through relationships, which has the significant role in the granting of credit. Is there no confidence to the owner of the company, there is a risk that banks choose to reject a credit. The study also shows that no differences exist between small and large banks.

With some help of a few interviews, with children, and some staff members, in two different schools, I hope to answer the question: if the picture of the operation, that the children and the staff are having, has some similarities, and I will try to compare these pictures with what some legal documents such as Lgr 11 and Kvalitet I Fritidshem is saying about daycare opera-tions? To be able to run a successful daycare center, is never an easy thing. The key to success is to make parties, like the staff, children and their parents to feel happiness, when it comes to things around and about the daycare center. The result shows that both the children and the staff are expressing a frustration around the daycare operation, because they feel that there being wrongly answered, by a higher authority. The children are frustrated of how the staff is answering them about different things and the staff is frustrated about how the headmasters are answering them. The staff has some improvements to do, when it comes to their commu-nication between them, about their answering of the children. It is obvious that the pictures that the staff is having of the operation, doesn’t always match the pictures that the children have of the same reality.

Digitaliseringen inom redovisningsarbetet har pågått under många år. Trots detta är dess påverkan högst aktuell även idag då utvecklingen fortsatt drivs framåt, vilket påverkar redovisningsbyråernas dagliga arbete. Tidigare forskning visar att digitaliseringen medför både hot och möjlighete rför redovisningen. Syftet med denna studie är att, ur ett institutionellt perspektiv, skapa förståelse för hur digitaliseringen påverkar redovisningsarbetet i stora och små redovisningsbyråer. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med individer i stora och små redovisningsbyråer. En jämförelse har sedan skett samtidigt som institutionell teori använts för att tolka resultatet. Resultaten tyder på att de stora redovisningsbyråerna arbetar digitalt i större utsträckning än de små byråerna. De stora byråerna tycks även ha en större insikt i vad digitaliseringen innebär och ser större möjligheter i framtiden. Slutsatserna är att det finns en skillnad mellan de stora och små redovisningsbyråerna i hur digitalt de arbetar idag samt hur de vill utvecklas i framtiden. Avslutningsvis fortsätter digitaliseringen att påverka redovisningsarbetet och studien visar på att denna förändringsprocess i sin tur påverkas av de institutionella krafterna.

I detta arbete undersöks pedagogers stress i arbetet och hur det kan påverka den pedagogiska verksamheten. Ämnet är aktuellt i många debatter idag och upprorsgrupper visar på att de vill ha en förändring av arbetsförhållandet. Kraven från politiker och Skolverket sätter idag stor press på pedagogerna och sjukskrivningar ökar allt mer. Vi vill med studien undersöka hur stressen kan se ut i förskolan hos pedagoger och vilka faktorer som kan utlösa den. Den fokuserar även på hur barn kan bli påverkade i deras utveckling och lärande om pedagogerna utsätts för förhöjd stressnivå. Studien utgår från två olika frågeställningarna som lyder: 1. Vad i verksamheten upplever pedagogerna som stressande? 2. Hur ser pedagogerna på relationen mellan den upplevda stressen och den pedagogiska verksamheten som barnen erbjuds? Resultatet av enkätundersökningen redovisas i cirkeldiagram och sammanställs i en sammanfattning. Vi har valt att undersöka detta via en kvantitativ enkätundersökning. Den skickades ut till en grupp på Facebook som heter Förskoleupproret (u.å.), där medlemmarna till största del är verksamma pedagoger. Förskoleupproret behandlar ämnen som berör arbetsförhållandena i förskolan och arbetar för bättre villkor till verksamheten. I enkäten har det kommit fram att det inte är arbetsuppgifterna som är krävande, utan att den bidragande orsaken till stress är de stora barngrupperna samt tidsbristen. Dessa faktorer har också visat sig vara en orsak till att förskolorna inte kan upprätthålla en god kvalité och erbjuda barn den pedagogiska verksamhet som de har rätt till.

Ungdomsland är ett produktområde som återfinns på en av Nolias besöksmässigt största mässor, Stora Nolia mässan, som detta år anordnas i Piteå. Ungdomsland inriktar sig främst till personer i 8‐12 års ålder och har därmed aktiviteter på området som ska locka denna målgrupp. Inför årets mässa har Ungdomsland valt att göra mer reklam för området i form av en hemsida, en banner på Nolias hemsida, rörlig reklam på Digital posters samt en halvsida reklam i Stora Nolias mässkatalog. För att få mer information om målgruppens vetskap om Ungdomsland och vad de skulle vilja finna för aktiviteter där skedde en öppen diskussion samt en enkätstudie på två lågstadieskolor. Svaren på dessa användes sedan som hjälp att skapa designen till de olika produkterna. Designen genom alla produktioner följer en röd tråd så att åskådaren ska känna igen sig i vad de ser och kunna förknippa det till Ungdomsland samt de andra produkterna. Det har även genomförts användartester där deltagarna berättat öppet hur de upplever de olika produkterna. Svaren från dessa undersökningar har varit positiva och inga större ändringar har behövt göras. Även projektkoordinatorn för Ungdomsland och mässansvarige för Nolia tycker om produkterna och känner sig nöjda med dem. Efter positiv respons har produkterna lämnats in till respektive part för tryck och användning.

Denna studie är en kvalitativ diskursanalys av prisbelönad journalistik - i denna studie vinnare av Lukas Bonniers Stora Journalistpris, kategori: årets berättare - avsedd att jämföra den mot ett teoretiskt ramverk av god journalistik. Studien bygger på ett teoretiskt ramverk av god journalistik som formats med hjälp av olika teorier för den liberala pressideologin samt kvalitativa analyser av prisbelönta verk med avsikt att studera deras verklighetsbeskrivning, metod och budskap.De frågor som besvaras är vilka metoder som använts i skapandet av prisbelönta, journalistiska verk och hur dessa stämmer överens med den teoretiska normen för god journalistik. Resultatet visar att prisbelönad journalistik framgår mer subjektivt och känsloladdat än den objektiva och neutrala rapportering som det teoretiska ramverket efterfrågar.

The aim of this thesis is to estimate the market value of the company Stora Enso Wood Products Ždírec s.r.o. to the date of 1st April 2015. For this purpose a strategic analysis was firstly conducted. This analysis focused not only on the environment where the company operates, but also on internal factors that significantly affect the company's competitiveness in the specific timber market. Consequently the financial stability and performance of the company was assessed through financial analysis. Its results confirmed the principle of going concern which enabled to estimate the market value of the company using some of the income approach. Due to adjustment of the capital structure, the two-step model of DCF Equity method was chosen. The determined value of the company was finally compared with a book value of equity.

Previous studies have shown how endothermic organisms have a range of environmental temperatures in which energy used for thermoregulation is relatively low. If the temperature exceeds this specific range, the individual needs to thermoregulate. The demand for thermoregulation depends on several factors, for instance the intensity of solar radiation. Species which have little opportunity to avoid incident solar radiation at their breeding sites, such as cliff-nesting seabirds, could thus be exposed to temperatures outside of their preferred range. In 2019, cameras were installed on the cliffs of Stora Karlsö, which has the Baltic Sea’s largest colony of common guillemots (Uria algee). These cameras made it possible to study the thermoregulatory behavior of common guillemots. Due to seabird species adaptation for minimal heat loss and a rise in global temperature, the common guillemot constitutes an interesting study species. This study aimed to answer the two following questions: How often do common guillemots exhibit thermal regulation? Which variables affect the frequency of thermal regulation in common guillemots? To investigate thermoregulatory behavior and potential drivers, this study included a basic pilot study, behavioral analyzes and regression analyzes to explore potential causal relationships. Due to previous studies five behavior were suggested to indicate thermal regulation in common guillemots of Stora Karlsö; Panting, Raising scapular feathers, “Screaming”, Orientation toward the sun and Seeking shadow. During June 2019, the guillemots showed thermoregulatory behavior 22 of 28 days. Two separate regression analyzes indicate that 18,57 % of the variability of the thermal regulation can be explained by temperature and 84,83 % of the variability can be explained by direct solar radiation. This study observed possible trade-offs and thermal adaptations.

Syftet med arbetet var att upprätta en svavel- och kloridbalans för Skoghalls bruk för att bättre kunna förstå sulfatfabrikens in- och utflöde av anjonerna. Detta gjordes genom att undersöka några av de största och mest intressanta in- och utflöden innehållande svavel och klor. Det var dessutom fokus på att studera analysmetoden för pappersmassorna då vissa balanser som utförts tidigare gett orimliga resultat. Det undersöktes genom att analysera halten av anjonerna som fanns i fibern respektive löst i filtrat.  Upparbetade prover analyserades i en jonkromatograf alternativt med titrering för att erhålla halter av anjonerna. Erhållen balans hade en ökning i både in- och utlopp jämfört med tidigare internt beräknade värden. De tydligaste avvikelserna var halterna i oblekt och blekt massa men även CTMP- avlopp, tvättvätska från blekeriet och restsyra. Differenserna skulle kunna bero på olika metoder för upparbetning av proverna då det inte var givet för referensvärdena.  Resultat visade även att största andelen anjoner sitter lösta i vätskan vilket stämmer med teorin att fibrerna lättare binder katjoner. Att anjoner är mest anrikade i vätskan ger antagandet att även största andelen av de utlösta extraktivämnena som är negativt laddade, borde finnas i vätskan och kan tvättas bort. Slutsatserna för arbetet blev att man i framtida analyser behöver analysera fler provströmmar som täcker en större del av fabrikens in- och utflöden av svavel och klor, samt att utföra fler mätningar av massaprover då metoden ger stor variation av halter.