Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ”Årets berättare” mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik. Frågeställningen i undersökningen har varit: Går det att hitta gemensamma nämnare i reportagen med avseende på: • Berättartekniska metoder och användningen av reporterrösten • Retoriska och dramaturgiska grepp • Graden av dramaturgi, hur väl följer reportaget en dramaturgisk kurva • Ämnets aktualitet. Utifrån frågeställningen och litteratur har sedan en, för studiens syfte passande, analysmodell utformats som sedan applicerats på reportagen. Resultaten av undersökningen visar att det goda reportaget definieras av en synlig reporterröst, användning av hela eller delar av den klassiska dramaturgiska modellen och att ämnet inte verkar ha någon större betydelse. Det viktigaste är att reportaget på något sätt berör eller väcker känslor hos läsaren.