In this thesis are extreme value theory used to estimate the probability that large insuranceclaims are exceeding a certain threshold. The expected claim size, given that the claimhas exceeded a certain limit, are also estimated. Two different models are used for thispurpose. The first model is based on maximum domain of attraction conditions. A Paretodistribution is used in the other model. Different graphical tools are used to check thevalidity for both models. Länsförsäkring Kronoberg has provided us with insurance datato perform the study.Conclusions, which have been drawn, are that both models seem to be valid and theresults from both models are essential equal. / I detta arbete används extremvärdesteori för att uppskatta sannolikheten att stora försäkringsskadoröverträffar en vis nivå. Även den förväntade storleken på skadan, givetatt skadan överstiger ett visst belopp, uppskattas. Två olika modeller används. Den förstamodellen bygger på antagandet att underliggande slumpvariabler tillhör maximat aven extremvärdesfördelning. I den andra modellen används en Pareto fördelning. Olikagrafiska verktyg används för att besluta om modellernas giltighet. För att kunna genomförastudien har Länsförsäkring Kronoberg ställt upp med försäkringsdata.Slutsatser som dras är att båda modellerna verkar vara giltiga och att resultaten ärlikvärdiga.

Purpose: To investigate how attitudes of hockey supporters change towards a sponsoring company depending on fan type and team commitment. Background: Sponsorship has become a widely accepted and used as a communication tool. In Sweden, sponsoring is a large part of all advertising conducted in the country. Previous studies within the subject of sponsorship show that generally sponsorship is a good affair for companies that engage in it. When it comes to sports sponsorship, hockey is the most developed sport in Sweden. Sports sponsorship is also an area where negative effects could occur due to sponsoring and the fact that many people are very passionate when it comes to sports and their favorite teams. Considering the massive amounts that companies invest in sponsoring it is of great interest to further investigate the effects of such activities. There is quite little research conducted within sports sponsoring in Sweden and therefore it is of interest both from businesses as well as the academic world to investigate the effects of sponsorship in a Swedish context. The main focus of this study is to investigate possible positive and negative attitudes towards sponsoring companies that sponsor different teams as well as effects on brand recall based on fan commitment. Method: In order to answer the purpose of this thesis a deductive approach was applied by collecting quantitative data from an experiment, control group and a follow-up study. Theories and previous research in the subject area was used in order to establish hypothesis that later has been tested.  The data retrieved through the research was processed and analyzed using SPSS. Conclusion: The results show that attitudes towards the sponsor are positive when associated with the supported team and negative when associated with the rival team. Fans viewer frequency did not have a significant impact on positive attitudes towards the supported team while fan commitment had a strong impact on negative attitudes towards the sponsor of the rival team. Brand recall was higher with highly committed fans and is correlated with fan commitment. It is concluded that negative attitudes are easily invoked by fan commitment while it is not as easy to build positive attitude with repeated viewings.

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002. Uppdragstaktiken kommer att behandlas som en ledningsfilosofi snarare än som en ledningsmetod.Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Svaren på frågeställningar söks i källinnehållet med hjälp av kvalitativtextanalys.Analysen i uppsatsen visar att det är styrkt att Karl XII agerade delegerande under anfallet mot Trondheim även omhan också reglerade en del detaljförhållanden. Det finns också tydliga drag av uppdragstaktik i hela upplägget ochgenomförandet av fälttåget. Det finns ett tydligt inslag av uppdragstaktikiskt tänkande i både Karl XII:s och iArmfeldts förhållningssätt under slutfasen av det stora nordiska kriget. / In this paper the command and control of Karl XII during the campaign inNorway 1718 will be discussed. The purpose of the paper is to examine thehistorical course of events during the assault on Trondheim in the perspectiveof how we today understand mission command and to indicate the existence ofit. My hypothesis is that the main ideas in mission command are not aphenomenon of our days. In the paper I will try to answer of the followingquestions.- Was Karl XII a delegating or a centrally controlling militarycommander during the assault on Trondheim carried out by the army ofJämtland?- Does Karl XII’s command and control of Armfeldt and his army bearany traces of what we today regard as mission-oriented command andcontrol?The theoretical framework of the paper is mission-oriented command andcontrol as it is described in the Swedish defence doctrine of 2002. Missioncommand will be discussed as a command and control philosophy rather than amethod. The paper is designed as a case study. The sources will be analysed byqualitative text analysis in order to handle the questions.The conclusions of the paper show that Karl XII truly acted in a delegatingmanner during the assault on Trondheim, although he also controlled somedetails. The plans concerning the assault and the accomplishment of the assaultshow distinct traces of mission command. The attitudes of both Karl XII andArmfeldt also show obvious elements of mission command thoughts during thefinal phase of the Great Northern War / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.   Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.   Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.

The purpose of this essay is to examine and explain how the Swedish mining court of Stora Kopparberget (the Great Copper Mountain) implemented its judicial legislation between 1641-1682. Questions are asked about which counts of indictments the court tried, which sentences they handed out, in what quantities and how these results looks in comparison with other contemporary courts. The index cards of the court judicial protocols are the primary source of information. The methods are those of quantity- and comparative analysis.The results show that theft of copper ore was the most common crime ransacked by the court. Other common crimes were (in order): sin of omission, transgression of work directions, fights, slander and disdain, trade of stolen ore, failing appearance in court etc.Fines were by far the most common sentence followed by shorter imprisonments, gauntlets, loss of right to mine possession, twig beating, loss of work, penal servitude, banishment, “wooden horse riding” and finally military transcription. Even though previous re-search, in the field of Swedish specialized courts, is almost non existent evidence confirms great similarities between the Stora Kopparberget mining court and Sala mining court. This essay will, hopefully, enrich our knowledge of specialized courts, of 17th century mining industry and society and let us reach a broader understanding of the working conditions of the mountain.

No description available.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte.  Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv. Hur ser jag på rörelse, hur ser andra på rörelse och vad kan ligga till grund för barnens kroppsliga uttryck för rörelse?   Essän syftar till att rikta blicken mot mig själv och mitt agerande i händelserna, vad jag gjorde bra och vad jag kunde ha gjort annorlunda. Genom att reflektera med en pendlande rörelse mellan teorier, mina tankar och mina händelser, försöker jag synliggöra vad som är min praktiska kunskap. Jag ställer mig kritisk mot den forskning som påstår att stora barngrupper är stressande för barn och vuxna, då min upplevelse av fenomenet är annorlunda. Min praktiska kunskap, baserad på mina två års erfarenheter med stora barngrupper, säger mig att med välorganiserade strukturer blir även detta ett framgångsrikt arbetssätt.   Essän i sig är en metod där jag genom att utgå från mina egna erfarenheter, reflekterar kring dessa med hjälp av andra teorier. Att skriva en essä handlar om processkrivande där jag undersöker ett fenomen ur flera olika perspektiv. Till grund för framskridandet av min studie ligger även hermeneutiken med sin tanke om att tolka meningen bakom och fenomenologin genom att se på ett fenomen så som det upplevs av människan som subjekt. / This essay is based on two self-perceived events that reflect each other in the form of chaotic indoor running and structured outdoor movement activity. The events create strong opposing emotions within myself and I wonder why I think that sometimes it is acceptable to move around and sometimes it is not.   The purpose of this essay is to study movement in preschool from different perspectives and extract knowledge about what movement in preschool means. By exploring multiple perspectives on motion, I strive to gather enough knowledge to create exemplary conditions for children's movement indoors. The environment should attract all individuals regardless of gender and therefore I have chosen to examine what earlier research says about boys and girls movement. The questions that form the basis for the study allow me to distance myself from the dilemma and create an understanding through new perspectives. How do I view movement? How do others view movement and what could be the underlying factors for the children's physical expression of movement?   The essay intends to look inwards at my thought processes and outwards at my actions in the events. What I did well and what I could have done differently? By reflecting continuously between theories, my thoughts and my events, I try to highlight my practical knowledge. I find myself critical of the research that says that large groups of children are stressful for children and adults, as my experience of the phenomenon is to the contrary. My practical knowledge, based on my two years of experience with large groups of children, tells me that with well-organized structures even large groups can be a successful approach.   The essay itself is a method whereby I start from my own experiences and then reflect on those experiences with the help of other theories. The essay itself is a writing process throughout which I examine a phenomenon from different perspectives. The underlying theoretical perspectives of my study are hermeneutics with the idea of interpreting the meaning behind the situation and phenomenology, by looking at a phenomenon as it affects humans as subjects.

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk. De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och 1989(PM4). Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper. För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov. Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för energieffektivisering” (PFE)1. Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs befrias från elskatten. Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet. Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del av denna lista. Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de dimensionerades. För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av ovanstående exempel. De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad pumparna förbrukar idag. Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre återbetalningstid.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

De stora revisionsbyråerna kännetecknas av strikt hierarki med en tydlig karriärstege. Att bli partner i en stor revisionsbyrå innebär att nå den högsta positionen inom byrån och bli en del av firman. Av de hundratals ekonomer som börjar sin karriär i någon av de stora revisionsbyråerna är det ungefär bara var tionde person som blir partner. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vem det är som lyckas att bli partner och vad som krävs för att bli utvald. Syftet är även att förstå vilken roll det kulturella kapitalet och habitus har för en individs möjligheter att lyckas bli partner i en stor revisionsbyrå.   I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om vem det är som blir partner och uppfylla studiens syfte. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer varav tre manager och fem partners. I studien har professionsteorin och organisationsteorin till största del använts som en bakgrundsbeskrivning. Studiens största fokus ligger dock på Bourdieus teori om det kulturella kapitalet och habitus.   Slutligen kom vi fram till att den som lyckas bli partner är den som har förmågan att driva firman framåt och generera intäkter till firman. Det är därför viktigt att vara marknadsorienterad och tycka om att göra affärer. / The largest auditing firms are characterized by strict hierarchy with a career ladder. Becoming a partner in a large auditing firm means reaching the highest position within the firm and becoming a part of the firm. Of the hundreds of economists who start their career in one of the large auditing firms, it's only about one of ten who become partners. The purpose of the study is to create a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and what it takes to be chosen. The purpose is also to understand the role of cultural capital and habitus for an individual's ability to succeed in becoming a partner in a large auditing firm.   In the study, a qualitative approach has been used to gain a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and to fulfill the purpose of the study. In the study eight semi-structured interviews were conducted, including three managers and five partners. Both profession theory and organizational theory has been used mostly as a background description. The main focus of the study is Bourdieu's theory of cultural capital and habitus.   Finally, we found that the one who makes partner is the one who has the ability to run the company and generate revenue for the company. It is therefore important to be market-oriented and to like doing business.