Studiens syfte var att undersöka vad en medarbetare upplever vad ett effektivt ledarskap är, hur en medarbetares välbefinnande upplevs på arbetsplatsen samt hur medarbetare upplever välbefinnande utifrån ett effektivt ledarskap på en arbetsplats med utgångspunkt från medarbetarnas subjektiva upplevelse. Syftet undersöktes genom en kvalitativ metod med en induktiv tematisk analys bestående av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att respondenterna upplever att ett effektivt ledarskap är av betydelse för en medarbetares välbefinnande på en arbetsplats. Respondenterna upplevde att en ledare måste vara lyhörd och lyssna på sina medarbetare, att ledaren anpassar sig till individerna samt att det finns en tydlighet och struktur för att ett effektivt ledarskap ska uppnås. För att uppnå välbefinnande på arbetsplatsen enligt resultatet är kollegorna av betydelse för medarbetarna. Arbetsbelastningen får inte vara för hög, medarbetarna får arbeta med frihet under ansvar samt att ledaren visar en tillit och förmedlar en trygghet till medarbetarna för att uppnå välbefinnande på en arbetsplats.

Denna studie syftar till att undersöka medarbetares upplevelser av ett förändringsarbete som skett till följd av en sammanslagning av två företag. De frågeställningar som ligger till grund för studien behandlar medarbetarnas reaktioner på förändringen och vilka faktorer som har bidragit till medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen. Med utgångspunkt i frågeställningarnas karaktär genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta medarbetare deltog.   Studiens resultat visar att såväl reaktionerna på organisationsförändringen som hanteringen av dessa reaktioner har skiljt sig åt mellan medarbetarna. Vidare har faktorer såsom delaktighet, stöd och att förändringsarbetet upplevts som tydligt påverkat medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen. Undersökningen visar även att oro och stress förekommit, men i mindre utsträckning än förväntat. De faktorer som bidragit till upplevelsen av förändringsprocessen har också visat sig vara nära sammankopplade. Dessutom fann vi att organisationskultur både tycks vara något subjektivt upplevt och något som människor gemensamt kommit överens om.

Digital övervakning leder till både positiva och negativa upplevelser hos studiens respondenter. Vi visar att medarbetare som känner sig sedd som människa, också ställer sig positiva till mer intensiv digital övervakning. Med stöd i respondenternas positiva upplevelser, går studien längre än tidigare litteratur som utgått från medarbetarperspektiv. Vilket medför både praktiska och teoretiska implikationer för övervakning med digitala medel

Background: Municipal elderly care is facing several challenges to cope with tomorrow's care and care initiatives. Implementing and using welfare technology, with a focus on the elderly persons increasing their independence and security while improving the employees' work environment, is seen as a possible way to succeed in maintaining quality in elderly care in the future. Aim: The aim of this work was to describe the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology in elderly care in the Nordic countries, and which factors are important to consider when implementing new technology. Method: Ten articles were analyzed and processed through a systematic literature review with a qualitative approach. Results: The results revealed three themes that described the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology. These were the elderly person's needs and qualifications, the employees' needs and qualifications and the employees' changed assignments. Conclusion: The conclusion is that municipal elderly care has a general poor preparedness for changes that need to be made based on the implementation and use of welfare technology, both in terms of knowledge and skills but also in terms of digital infrastructure. It is important that organizations invest in training to make employees confident and comfortable with the technology so that they can in turn make the elderly person feel secure.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

The purpose of this study is to examine co-workers' experience of working within WISE and their perceived position in the company and at the labor market. The study also aims to investigate whether WISE contributes to perceived participation for co-workers, which is an ambition among these companies. The study answers three questions at issue; (1) How do co-workers within WISE perceive their work? (2) How do co-workers perceive their position and importance within the company and in the labor market? (3) How does work within WISE contribute to participation at the workplace? The study is based on a qualitative research method with an abductive approach. The questions at issue have been answered through eight semi-structured interviews with co-workers within two WISEs. The empirical material has then been analyzed on the basis of previous research linked to WISE and work, as well as our theoretical starting points, which are Empowerment, The work-first principle, Participation and SOC. The main results of the study shows that co-workers within the WISEs we have had contact with value work highly and as an important part of their lives. The work is described as meaningful as it provides the co-workers with a connection to colleagues and a place to be. The co-workers answers further indicate that they do not experience themselves as participants in an employment activity, but they see their position in the labor market as working individuals. By being active within a WISE, the co-workers have gained a sense of empowerment. The methods for how participation is achieved are similar between the two companies, where staff meetings are mentioned as the main strategy. The level of participation varies between co-workers, but what they all have in common is that they experience participation at the workplace. In this way, work within WISE have contributed to participation. / Studien har som syfte att undersöka medarbetarnas upplevelse av att arbeta inom ASF och deras upplevda ställning på företaget samt arbetsmarknaden. Studien syftar även till att undersöka huruvida ASF bidrar till upplevd delaktighet för medarbetarna, vilket är en ambition bland dessa företagen. Studien besvarar tre frågeställningar; (1) Hur upplever medarbetare inom ASF sitt arbete? (2) Hur upplever medarbetare sin position och betydelse inom företaget och på arbetsmarknaden? (3) Hur bidrar arbeten inom ASF till delaktighet på arbetsplatsen? Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Frågeställningarna har besvarats genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom två ASF. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till ASF och arbete, samt våra teoretiska utgångspunkter vilka är Empowerment, Arbetslinjen, Delaktighet och KASAM. Studiens huvudresultat visar att medarbetare inom de ASF vi haft kontakt med värderar arbete högt och som en viktig del av deras liv. Arbetet beskrivs som meningsfullt då det tillför för medarbetarna ett sammanhang med kollegor och en plats att vara. Medarbetarnas svar tyder vidare på att de inte upplever sig som deltagare i en sysselsättningsverksamhet utan de ser sin position på arbetsmarknaden som arbetande individer. Genom att vara verksamma inom ASF har medarbetarna erhållit en känsla av empowerment. Metoderna för hur delaktighet uppnås är liknande mellan de två företagen där personalmöten nämns som den främsta strategin. Nivån av delaktighet varierar mellan medarbetarna men gemensamt är att de alla upplever delaktighet på arbetsplatsen. På så sätt har arbete inom ASF bidragit till delaktighet.

Den hybrida arbetsmodellen har blivit allt vanligare i många organisationer efter att covid-19- pandemin förändrade sättet som företag och deras anställda kunde arbeta på. Faktorer som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar avgörande roller i implementeringen av den hybrida arbetsmodellen, vilket kräver anpassning och förståelse för medarbetares uppfattningar och erfarenheter. Syftet med studien är att få en större förståelse för den hybrida arbetsmodellen genom att undersöka rollen som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar för att forma medarbetares uppfattningar och erfarenheter av modellen. Baserat på tidigare forskning är ett centralt antagande i denna studie att organisationskultur påverkar ledarskapsbeteenden i en organisation samt användningen av digitala verktyg, och att båda dessa faktorer påverkar medarbetares uppfattningar och erfarenheter av den hybrida arbetsmodellen. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Social Learning Theory för att identifiera observerbara beteenden, och beskrivningar av beteenden, i de olika kontexter den hybrida arbetsmodellen innebär. Studien visar att ledarskap och organisationskultur påverkar upplevelsen och uppfattningen av den hybrida arbetsmodellen. Att implementera flexibilitet kräver en kultur och ett ledarskap som stödjer det. Digitala verktyg underlättar den hybrida modellen men kan inte ersätta fysisk interaktion för sammanhållning. Företag kan fokusera på att etablera gemensamma strukturer och processer för att skapa positiva upplevelser och uppfattningar, med fokus på flexibilitet. / The hybrid work model has become increasingly common in many organizations after the COVID-19 pandemic changed the way companies and their employees could work. Factors such as leadership, organizational culture, and digital tools play crucial roles in the implementation of the hybrid work model, which requires adaptation and understanding of employees' perceptions and experiences. The purpose of the study is to gain a greater understanding of the hybrid work model, specifically examining the role of leadership, organizational culture, and digital tools in shaping employees' perceptions and experiences of the model. Based on previous research, a central assumption in this study is that organizational culture influences leadership behaviors in an organization as well as the use of digital tools, and that they both influence employees’ perceptions and experiences of the hybrid work model. To examine this, eight semi-structured interviews were conducted. The empirical material was analyzed using Social Learning Theory to identify observable behaviors, and descriptions of behaviors, within the different contexts the hybrid work model pertains. The study finds that leadership and organizational culture influence the experience and perception of the hybrid work model. Implementing flexibility requires a culture and leadership that support it. Digital tools facilitate the hybrid model but cannot replace physical interaction for cohesion. Companies could focus on establishing shared structures and processes to create positive experiences and perceptions, focusing on flexibility.