<p>Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.</p>

Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för arbetsmiljön på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i en mindre kommun i norra Sverige och vilka faktorer som präglar den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är även att lyfta det viktiga arbete personal och enhetschefer utför gentemot de ensamkommande flyktingbarnen, och det känslomässiga engagemang som uppstår på arbetsplatsen. Studiens resultat baseras på tre semistrukturerande intervjutillfällen, två gruppintervjuer med personal och en parintervju med enhetschefer. Resultatet analyserades utifrån arbetets betydelse, psykosocial arbetsmiljö, krav-kontroll-stöd modellen, gräsrotsbyråkrati och osynligt arbete. I resultatet framkommer det att den psykosociala arbetsmiljön präglas av olika faktorer, som identifieras som dilemman respondenterna måste förhålla sig till; diffusa regelverk, att vara känslomänniska på arbetsplatsen och vad som är den enskilda individens faktiska behov. Dessa dilemman analyseras i relation till krav-kontroll-stöd modellen och osynligt arbete. Slutsatsen visar att genom att uppmärksamma det osynliga arbete som respondenterna utför genereras en större förståelse av vad som utgör en god psykosocial arbetsmiljö

Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att få en djupare förståelse om varför människor väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden efter uppnådd pensionsålder, vilken inställning äldre arbetstagare har till att avsluta sitt arbetsliv samt hur samhälleliga normer och fördomar påverkar äldre i arbetslivet. Med ambitionen att uppfylla undersökningens syfte och frågeställningar, har vi genomfört tio intervjuer. Intervjupersoner är mellan 62–71 år och samtliga befinner sig i varierande mån fortfarande i arbetslivet. Då vi inte har ambitionen att studien ska kunna generaliseras, använde vi oss av bekvämlighetsurval där vi kontaktade människor i vår omgivning. Den teoretiska referensramen består av ålderism, pension, arbetets betydelse för fortsatt arbete, attityder till arbete, motivation samt Jahodas manifesta och latenta funktioner. Teorin kommer att ligga till grund för tolkandet och analysen av undersökningens datainsamling. Studieresultatet pekar på att de faktorer som värderas i arbetet och som vidare påverkar beslutet att stanna kvar i arbetslivet är social kontakt, autonomi, struktur och rutiner samt ekonomi. Inställningen som äldre har till att avveckla sitt arbetsliv påverkas främst av vilka incitament som värderas högst och individens attityd till arbete. Ytterligare indikerar resultatet på att samhälleliga normer och fördomar inte har signifikant inverkan på studiens respondenter.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion. Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag. Här har informanternas upplevelser varit i fokus för att fånga deras unika berättelser. Resultatet visar att informanterna mådde psykiskt dåligt tiden de var utan arbete men att de idag mår bättre som en effekt av att arbetet uppfyller flera väsentliga behov för att en individ ska känna ett psykiskt välmående. Det framgick även att medbestämmande och delaktighet, som är ledord för arbetsförhållandena på det sociala företaget, spelar en stor roll för individens mående i positiv bemärkelse. / Previous research has shown that the work in various aspects is of great importance for human mental well-being. We have chosen to examine how it is to have been unemployed and then to get a job in a social enterprise. The purpose of the study was to create an understanding of the needs that work contributes to and what the importance of social enterprise is for an individual. How have individuals experienced their unemployment? Do social enterprises fulfill any particular needs for the individual? The theoretical framework we use in the study is; the latent deprivation model, humanitarian work and inclusion/exclusion. Our empirical material was gathered through seven semi-structured interviews with individuals who have been unemployed but are currently working in a social enterprise. Through these interviews, we have been able to capture the experiences of the seven individuals and focused on their unique stories. The result have shown that the informants felt mentally ill at the time they were without work, but because work satisfies several essential needs they feel much better today. Co-determination and involvement are key words for the working conditions in social enterprises, which played a major role for the individuals’ positive well-being.

The purpose of this study is to examine co-workers' experience of working within WISE and their perceived position in the company and at the labor market. The study also aims to investigate whether WISE contributes to perceived participation for co-workers, which is an ambition among these companies. The study answers three questions at issue; (1) How do co-workers within WISE perceive their work? (2) How do co-workers perceive their position and importance within the company and in the labor market? (3) How does work within WISE contribute to participation at the workplace? The study is based on a qualitative research method with an abductive approach. The questions at issue have been answered through eight semi-structured interviews with co-workers within two WISEs. The empirical material has then been analyzed on the basis of previous research linked to WISE and work, as well as our theoretical starting points, which are Empowerment, The work-first principle, Participation and SOC. The main results of the study shows that co-workers within the WISEs we have had contact with value work highly and as an important part of their lives. The work is described as meaningful as it provides the co-workers with a connection to colleagues and a place to be. The co-workers answers further indicate that they do not experience themselves as participants in an employment activity, but they see their position in the labor market as working individuals. By being active within a WISE, the co-workers have gained a sense of empowerment. The methods for how participation is achieved are similar between the two companies, where staff meetings are mentioned as the main strategy. The level of participation varies between co-workers, but what they all have in common is that they experience participation at the workplace. In this way, work within WISE have contributed to participation. / Studien har som syfte att undersöka medarbetarnas upplevelse av att arbeta inom ASF och deras upplevda ställning på företaget samt arbetsmarknaden. Studien syftar även till att undersöka huruvida ASF bidrar till upplevd delaktighet för medarbetarna, vilket är en ambition bland dessa företagen. Studien besvarar tre frågeställningar; (1) Hur upplever medarbetare inom ASF sitt arbete? (2) Hur upplever medarbetare sin position och betydelse inom företaget och på arbetsmarknaden? (3) Hur bidrar arbeten inom ASF till delaktighet på arbetsplatsen? Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Frågeställningarna har besvarats genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom två ASF. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till ASF och arbete, samt våra teoretiska utgångspunkter vilka är Empowerment, Arbetslinjen, Delaktighet och KASAM. Studiens huvudresultat visar att medarbetare inom de ASF vi haft kontakt med värderar arbete högt och som en viktig del av deras liv. Arbetet beskrivs som meningsfullt då det tillför för medarbetarna ett sammanhang med kollegor och en plats att vara. Medarbetarnas svar tyder vidare på att de inte upplever sig som deltagare i en sysselsättningsverksamhet utan de ser sin position på arbetsmarknaden som arbetande individer. Genom att vara verksamma inom ASF har medarbetarna erhållit en känsla av empowerment. Metoderna för hur delaktighet uppnås är liknande mellan de två företagen där personalmöten nämns som den främsta strategin. Nivån av delaktighet varierar mellan medarbetarna men gemensamt är att de alla upplever delaktighet på arbetsplatsen. På så sätt har arbete inom ASF bidragit till delaktighet.