Otillräcklig aktivitet har blivit ett stort folkhälsoproblem i världen. Många människor är otillräckligt aktiva och ju mer stillasittande personerna är desto högre risk har de att drabbas av sjukdom. Syftet med studien var att undersöka vad som orsakar en otillräcklig fysisk aktivitet hos personer i åldern 40-75 år. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie som hanterar både kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet grundar sig på tolv artiklar och presenteras under fem teman: beteendemässiga faktorer, konkurrerande krav, upplevda hinder, situationsspecifika aspekter och personliga faktorer. Inställningen till fysisk aktivitet grundar sig bland annat på personernas uppväxt och tidigare erfarenheter. Många saknar kunskap om aktiviteternas positiva effekt på hälsan och vid avsaknad av uppmuntran och stöd riskerar personerna att bli otillräckligt aktiva. Orsaker till otillräckligt aktivitet var bland annat bristen på tid som istället ägnades åt familj och arbete samt bristande tillgänglighet till träningsanläggningar. Personer som tidigare har upplevt positiva hälsoeffekter och får stöd har lättare att genomföra en hälsoförändring. Stödet kan utgöras av hälsosamtal som kan inge trygghet hos personen och öka sannolikheten att en förändring genomförs. För att kunna motivera till hälsoförändring är det viktigt att distriktssköterskor har kunskap om vad som orsakar att människor är otillräckligt aktiva. / Insufficiently activity has become a major public health problem throughout the world. Many people are insufficiently active and the more sedentary individuals are, the higher risk that they will suffer from a disease. The aim of this study was to investigate the causes of an inadequate physical activity among people aged 40-75 years. The study was conducted as an integrative literature review that handles both qualitative and quantitative research. The results are based on twelve articles and presented under five themes: behavioral factors, competing demands, perceived barriers, situational aspects and personal factors. Attitudes towards physical activity are based on people's upbringing and past experiences. Many lack knowledge about the positive effects of physical activity and, when coupled with a lack of encouragement and support, there is a risk that people will be insufficiently active. One of the primary reasons for insufficient activity was lack of time which was otherwise devoted to family and work. People who have experienced health benefits and receive support have an easier time implementing a healthy change in their level of physical activity. This support can take the form of health talks which foster a sense of security for the person and increase the likelihood that a positive change is implemented. To motivate improved health, it is important that district nurses have a good background  knowledge as to the common reasons why people are insufficiently active.

<p>Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.</p>

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.

No description available.

Denna uppsats är en diskursanalys av berättelser från förskolepersonal som publicerats på www.forskoleupproret.weebly.com under hashtagen #pressatläge. I uppsatsen undersöks diskursen om stora barngrupper, samt de återkommande problematiska aspekter som uttrycks i berättelserna om stora barngrupper. I uppsatsen har en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod använts. Att kombinera dessa två metoder har medfört att vi genom den kvalitativa metoden kunnat studera språket och de symboliska innebörderna, samtidigt som vi genom kvantitativa metoden kunnat se vilka återkommande tema det finns i texterna samt vilka uttryck som varit dominerande i talet om stora barngrupper. Vid analys av materialet så har vi använt oss av Foucaults diskursanalytiska ansats, som även lett oss in på maktbegreppet och de olika subjektspositioner som blir synliga i berättelserna. Resultatet av vår studie visar att diskursen om stora barngrupper i förskolan skapas, upprätthålls och reproduceras genom talet om de problematiska aspekter som kopplas till stora barngrupper i berättelserna. I materialet framkommer ett återkommande tema om en ond cirkel som satts igång genom att barnantalet ständigt ökar samtidigt som personalantalet minskar. Resultatet visar även att pedagogerna i berättelserna positionerar sig själva som otillräckliga och oförmögna att förändra rådande situation. I flera av berättelserna positioneras barn i behov av särskilt stöd som (mer) resurskrävande, tidskrävande, barn som tar uppmärksamhet och att de är de andra barnen som blir lidande.

Bakgrund: Förmaksflimmer (FF) är vanligt förekommande hos äldre, prevalensen beräknas vara cirka 5 % samtidigt som antalet äldre individer i samhället ökar. Den äldre befolkningen har sämre levnadsvanor än den yngre och drabbas i större utsträckning av sjukdom. De ohälsosamma levnadsvanorna riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan påverka hälsa och välbefinnande på många olika sätt för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuellt samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos individer över 60 år i Blekinge. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad utifrån data från Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Data har sammanställts deskriptivt, verklig skillnad mellan grupper har undersökts med chi2-test och sedan har Spearmans rangkorrelation används för att undersöka samband. Resultat: Statistisk signifikant skillnad upptäcktes mellan FF och ohälsosamma matvanor, där fanns även en statistiskt signifikant positiv korrelation. Detta innebär att det finns ett samband mellan FF och ohälsosamma matvanor. Riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning och otillräcklig fysisk aktivitet visade ingen statistisk signifikant skillnad. Slutsats: Samband mellan FF och ohälsosamma matvanor hos den äldre befolkningen i Blekinge finns, vilket kan vara till nytta för sjuksköterskan i den personcentrerade vården. Kunskap gällande FF, levnadsvanor och äldre kan vara ett kunskapsstöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av dessa individer.