Global ETD Search

1	Lokalhistoria och elevens historiemedvetande : En empirisk undersökning om elever och lärares syn på lokalhistoria Andersson, Jennifer January 2017 (has links) Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas. Lokalhistoria historia ”lilla” historien ”stora” historien närområde historiebruk förflutna historiemedvetande. Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
2	Plats för det förflutna : Förflutenhetsproduktion i kommunal planering Rabnor, Lucas January 2018 (has links) Uppsatsen studerar föreställningar om det förflutna i den kommunala stadsplaneringen av stadsdelen Bredäng i Stockholm genom ett diskursteoretiskt perspektiv. Stadsplaneringen syftar till att skapa förändringar i stadsrummet. Uppsatsen studerar hur föreställningar om det förflutna artikuleras i samband med planerade förändringar. Uppsatsen frågar sig hur artikulationer om det förflutna artikuleras, till vilken betydelse artikulationerna fixerar föreställningar om det förförflutna och hur det förflutna förhåller sig till de övriga två tidskategorierna samtid och framtid. Uppsatsen anknyter till historiefilosofiska perspektiv som formulerats av Jörn Rüsen och Reinhart Koselleck. Analysmodellen har en diskursteoretiskt grund med utgångspunkt i Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus teorivärld. Uppsatsen visar att det förflutna generellt beskrivs som en förutsättning för stadsplanering och att föreställning om det förflutna kan sammanfattas till två separata tidspassager. Den första är för tiden kring 1960- och 1970-talet som knyter an till nodalpunkterna miljonprogrammet och modernism. Den andra tidspassagen är för tiden före 1960 och är mer otydlig i sin tids- och platsbestämmelse. Tiden före 1960 knyts till tecknet jordbrukslandskapet och olika gårdsnamn. Tiden kring 1960- och 1970-talet är något otydlig och det i flera fall en glidning mellan det förflutna och samtiden kring artikulationerna för denna tid. Tiden innan 1960 är däremot mer solid som förfluten tid, även om denna tid i sig självt inte är särskilt avgränsad utan närmast kan beskrivas som alltid tid innan år 1960. Uppsatsen föreslår att materialet bygger upp det förflutna som en meningskonstruktion som svarar mot upplevelsen av problem i samtiden. På det viset finns ett tydligt förhållande mellan det förflutna och samtiden. Denna meningskonstruktion har en viss tendens av att vara ett sätt att framhålla och förbereda för förändring. Bredäng det förflutna förflutenhetsproduktion stadsplanering diskursteori kulturarvsstudier miljonprogrammet historiografi Cultural Studies Kulturstudier
3	Henrik Ibsens Et Dukkehjem och Lu Xuns Sorg för det förflutna : En intertextuell analys / Henrik Ibsen's A Doll's House and Lu Xun's Regret for the Past : An Intertextual Analysis Luo, Junlin January 2023 (has links) No description available. Henrik Ibsen A Doll‘s House Lu Xun Regret for the Past Intertextuality Henrik Ibsen Ett dockem Lu Xun Sorg för det förflutna intertextualitet General Literature Studies Litteraturvetenskap
4	Folkets försvinnande : Konstruktioner av det förflutna i svensk folkminnesforskning under 1920-talet Skogh, Linnéa January 2017 (has links) In Sweden, during the 1920s, the past played a definite part in the folklore research. The folklore scholars argued for collecting the cultural memories (folkminnen) of “the people”, as they were understood to disappear due to a threat from the modern civilization, which was thought to spread across the countryside at an ever-accelerating pace. This study shows that the past is constructed through discourse – not as a predefined object but rather as a dynamic process of temporal constructions. This study analyses the construction of the past in folklore research in Sweden during the 1920s. Two methodological tools have been primarily used to help unfold the process in which the past is constructed. First, by discourses of the past (förflutenhetsdiskurser) which is how, in my case the scholars, relate to the past by various verbal practices. Secondly, by identifying binary characterizations. In this study, the construction of the past, in folklore research, has been shown through three main themes. First, by understanding the importance of collecting the cultural memories of “the people” as an urgent project – due to their inevitable disappearing – but also as a duty towards the people of the past and as a duty towards future generations. Secondly, by identifying three different dichotomies which all functioned as part of the process of the construction of the past. Thirdly, by analyzing “the people” as a category that best is described as a compound of both culture and human. folklore research the construction of the past Sweden 1920s 1900 discourse discourses of the past binary characterisations modernity temporalities folkminnesforskning konstruktionen av det förflutna 1900-tal Sverige diskurs förflutenhetsdiskurser binära karaktäriseringar modernitet History of Ideas Idé- och lärdomshistoria
5	Attitudes towards the Past in Antiquity. Creating Identities : Proceedings of an International Conference held at Stockholm University 15-17 May 2009 Alroth, Brita, Scheffer, Charlotte January 2014 (has links) This volume brings together twenty-eight papers from an International conference on attitudes towards the past and the creating of identities in Antiquity. The volume addresses many different approaches to these issues, spanning over many centuries, ranging in time from the Prehistoric periods to the Late Antiquity, and covering large areas, from Britain to Greece and Italy and to Asia Minor and Cyprus. The papers deal with several important problems, such as the use of tradition and memory in shaping an individual or a collective identity, continuity and/or change and the efforts to connect the past with the present. Among the topics discussed are the interpretation of literary texts, e.g. a play by Plautus, the Aeneid, a speech by Lykurgos, poems by Claudian and Prudentius, and of historical texts and inscriptions, e.g. funerary epigrams, and the analysis of the iconography of Roman coins, Etruscan reliefs, Pompeian and Etruscan frescoes and Cypriote sculpture, and of architectural remains of houses, tombs and temples. Other topics are religious festivals, such as the Lupercalia, foundation myths, the image of the emperor on coins and in literature, the significance of intra-urban burials, forgeries connected with the Trojan War, Hippocrates and Roman martyrs. The past identities memory tradition continuity and/or change mythology religious festivals funerary inscriptions forgeries Trojan War Hippocrates Lykurgos Etruscans the François Tomb Athens Rome Pompeii Britain Crete Cyprus Phrygia Capitolia Christian martyrs antiken det förflutna identitet minne tradition kontinuitet och/eller förändring mytologi religiösa festivaler gravinskrifter förfalskningar Trojanska kriget Hippokrates Lykurgos François-graven Athen Rom Pompeji Britannien Kreta Cypern Frygien kristna martyrer
6	Med historien som motståndare : SKP/VPK/V och det kommunistiska arvet 1956-2006 / History as Adversary : The Swedish Communist and Post-Communist Party and the Legacy of Communism 1956-2006 Bergner, Petter January 2013 (has links) This dissertation concerns Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) [the Swedish Communist Party] – in 1967 renamed Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) [the Left Party – the Communists] and in 1990 renamed Vänsterpartiet (V) [the Left Party] – and the Party's process of coming to terms with history and its communist legacy. The aim of the study is to describe and analyse the SKP/VPK/V's process of coming to terms with history for the period 1956-2006, and to set out and problematise the driving forces and constraining mechanisms of this process. The theoretical framework of the study consists of Gunnar Sjöblom’s theory about party strategies of political parties in multi-party systems and Michael Freeden’s conceptual approach to ideology analysis. During the period of study the SKP/VPK/V has, like no other political party in Sweden, been ascribed historical guilt regarding its own party history but also regarding the effects of world communism. The Party has thus found itself in a situation where it has had history as an adversary. The process of coming to terms with history has mainly revolved around three issues: independence (1956-1977), international ties (1977-1989) and a broadening beyond the communist tradition (1986-2006). The internal debate within the Party has linked these issues to calls for change aimed at ridding the party of what is considered undesirable elements of the Communist legacy. By analysing the arguments pursued in favour of these calls, it is possible to pick out a number of the driving forces behind the Party's process of coming to terms with history, namely an ambition to obtain vote maximisation, programme realisation and maximisation of parliamentary influence. The urge to distance the Party from certain aspects of its communist past has thus been related to fundamental goals that political parties in multi-party systems seek to obtain. The results of the dissertation show that it is possible to pick out five main constraining mechanisms in the Party's process of coming to terms with history. 1) The safeguarding of Party cohesion. 2) The safeguarding of the distinctive character of the Party. 3) The need to resist external pressure. 4) The desire to avoid unfair apportioning of blame. 5) The safeguarding of the right to define the substance of one's own ideology. The existence of these constraining mechanisms help to explain why the process of coming to terms with history lingered on for several decades, and also why it seems to have been a process of such complexity for the Swedish Communist and Post-Communist Party. Communism coming to terms with history Left Party Left Party - the Communists Swedish Communist Party West European Communist Parties Post-Communism Anti-Communism Politics of regret coming to terms with history process of coming to terms with history coming to terms with the past Uppgörelse Uppgörelseprocess Vänsterpartiet V Vänsterpartiet kommunisterna VPK Sveriges Kommunistiska Parti SKP kommunism antikommunism uppgörelse med det förflutna göra upp med historien postkommunism ångerpolitik partistrategier politisk historia 1900-tal

1

Page generated in 0.0281 seconds