De agila projektmetoderna har använts i stor utsträckning under de senaste åren som ett sätt att motverka svagheterna med traditionella metoder. Men studierna visar att införandet av varken agila - eller traditionella metoder är effektiva i stora organisationer när det gäller stora och komplexa IT-projekt. Stödet för integrering av agila- och traditionella projektmetoder fortsätter därför att växa inom den akademiska litteraturen. Det finns för lite forskningar som beskriver hur en hybridmetod ska införas i stora och komplexa IT-projekt. Denna rapport tar fram en detaljerad projektstyrningsmodell som kommer att integrera den traditionella och agila metoden med hjälp av hybridmetoden. Rapporten beskriver även roller och möten behövs. Det används ett stort urval av vetenskaplig litteratur för att förstärka den detaljerade projektstyrningsmodellen. Den kvalitativa metoden används och intervjuer görs med respondenter från två stora organisationer; en myndighet och ett konsultbolag. Sammanlagt tretton personer intervjuas med roller som projektledare, scrummaster och produktägare. Resultatet av denna studie är ett förslag på en detaljerad tragil projektstyrningsmodell med roller och möten som behövs för att kunna uppnå en högre andel lyckosamma IT-projekt. Den tragila projektstyrningsmodellen kan användas av stora organisationer som bedriver stora eller komplexa IT-projekt. Slutsatsen är att organisationerna kan anpassa projektstyrningsmodellen efter behovet eftersom varje organisation och IT-projekt kan vara unikt.

<p>Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund). </p><p>Resultatet visar lärarna i sakolans verksamhet inte ser någon motsättning i att blanda olika metoder trots att enskilda forskare i den litteratur jag valt förespråkar en metod för läs- och skrivinlärningen. Lärarna plockar de bitar ur metoderna som de anser passar dem och de elever de har för tillfället.</p>

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund). Resultatet visar lärarna i sakolans verksamhet inte ser någon motsättning i att blanda olika metoder trots att enskilda forskare i den litteratur jag valt förespråkar en metod för läs- och skrivinlärningen. Lärarna plockar de bitar ur metoderna som de anser passar dem och de elever de har för tillfället.