Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste åren ökat. Tillgångarna i dessa företag består, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anställdas kompetens, utbildning och färdigheter. Det finns idag många olika mätmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens årsredovisningar. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen väljer att redovisa sitt humankapital och varför man väljer just detta tillvägagångssätt. Vi vill även identifiera om det har skett några väsentliga förändringar i företagets sätt att redovisa humankapital under en begränsad period.      Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femårsperiod.   Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och där fallstudien används som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka därmed utgör primärdata. Sekundärdata i form av årsredovisningar har samlats in och studerats.   Resultat, slutsatser: Efter undersökningen kan vi konstatera att samtliga företagen presenterar humankapital i årsredovisningen genom nyckeltal samt att man i löpande text berör de anställda och dess värde i företaget. Hur mycket man väljer att redovisa humankapitalet i löpande text beror till stor del på företagens egna intressen. Vidare kan vi konstatera att under den femårsperiod som vi studerat företagens sätt att redovisa humankapital så har de förändringar som skett till största del berott på organisatoriska förändringar.

No description available.

The enormous expansion of knowledge society has lead to a path away from the industrial enterprises toward the more knowledge-based entrepreneurship companies. This development has also meant that intellectual capital now can be seen as the core of the new business structure. However the growth has not been reflected in either the legal or the economic regulations in relation to what could have been expected, which means that there is thus a gap between de lege lata and de lege ferenda. This can specifically been seen regarding the prohibition of adding property other than cash applied in payment for shares or regarding issue of new shares when it comes to work and services. The prohibition may therefore be considered to stand against the knowledge companies’ advancement. Consequently the question is therefore whether or not changes can be made with consideration to the creditors and to the current legal foundation. It is my opinion that some changes can be made if de development of valuation methods continue to progress and if the regulations regarding labor would open up to more detailed agreements between employers and employees. If such steps were to be taken the possibility of payment with work and services would increase, however the cost of developing those improvements is today in my opinion not defensible and therefore intellectual capital continues to fall between the Swedish regulations.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov. Utifrån analysen visade det sig att respondenterna ser situationsanpassat ledarskap som något som återkommer i allt ledarskap.

<p>The enormous expansion of knowledge society has lead to a path away from the industrial enterprises toward the more knowledge-based entrepreneurship companies. This development has also meant that intellectual capital now can be seen as the core of the new business structure. However the growth has not been reflected in either the legal or the economic regulations in relation to what could have been expected, which means that there is thus a gap between <em>de lege lata</em> and <em>de lege ferenda</em>. This can specifically been seen regarding the prohibition of adding property other than cash applied in payment for shares or regarding issue of new shares when it comes to work and services. The prohibition may therefore be considered to stand against the knowledge companies’ advancement. Consequently the question is therefore whether or not changes can be made with consideration to the creditors and to the current legal foundation. It is my opinion that some changes can be made if de development of valuation methods continue to progress and if the regulations regarding labor would open up to more detailed agreements between employers and employees. If such steps were to be taken the possibility of payment with work and services would increase, however the cost of developing those improvements is today in my opinion not defensible and therefore intellectual capital continues to fall between the Swedish regulations.</p><p> </p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.

No description available.

<p>Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.</p><p>Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget gick ut på att undersöka årsredovisningar från 15 företag som vi ansåg föll under definitionen kunskapsföretag. Det andra steget var att genomföra intervjuer med tre av dessa företag för att undersöka vilka alternativa kommunikationskanaler som eventuellt används i förmedlingen av humankapitalet och hur de såg på problematiken kring humankapitalets vara eller icke vara i redovisningen.</p><p>Vi valde att utgå från tre typer av teorier, kommunikationsteori, intressentteorin och Konradgruppens alternativa redovisning. Av dessa lades tyngdpunkten på den sistnämnde då denna teori tar upp en alternativ redovisning för kunskapsföretag.</p><p>Resultaten från steg 1 analyserades med hjälp av en excel-tabell där användningen av Konradgruppens föreslagna nyckeltal och redovisning sammanfattades. Resultaten från steg två analyserades genom att vi försökte hitta samband och likheter mellan svaren från de olika intervjuerna.</p><p>Dessa resultat visade att kunskapsföretagen inte i någon större utsträckning använde sig av vare sig de av Konradgruppen föreslagna nyckeltalen eller någon annan form av kommunikation för att kommunicera ut humankapitalets betydelse för värdeskapandet. Istället visar resultaten att företagen anser att marknaden är kompetent nog att uppfatta detta på egen hand.</p>