Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem. Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget gick ut på att undersöka årsredovisningar från 15 företag som vi ansåg föll under definitionen kunskapsföretag. Det andra steget var att genomföra intervjuer med tre av dessa företag för att undersöka vilka alternativa kommunikationskanaler som eventuellt används i förmedlingen av humankapitalet och hur de såg på problematiken kring humankapitalets vara eller icke vara i redovisningen. Vi valde att utgå från tre typer av teorier, kommunikationsteori, intressentteorin och Konradgruppens alternativa redovisning. Av dessa lades tyngdpunkten på den sistnämnde då denna teori tar upp en alternativ redovisning för kunskapsföretag. Resultaten från steg 1 analyserades med hjälp av en excel-tabell där användningen av Konradgruppens föreslagna nyckeltal och redovisning sammanfattades. Resultaten från steg två analyserades genom att vi försökte hitta samband och likheter mellan svaren från de olika intervjuerna. Dessa resultat visade att kunskapsföretagen inte i någon större utsträckning använde sig av vare sig de av Konradgruppen föreslagna nyckeltalen eller någon annan form av kommunikation för att kommunicera ut humankapitalets betydelse för värdeskapandet. Istället visar resultaten att företagen anser att marknaden är kompetent nog att uppfatta detta på egen hand.

Syfte: Syftet är att få fram vad bankerna tittar på vid en kreditbedömning. Skiljer sig kreditbedömningsprocessen åt om det är ett företag som har tillgångar mot ett som generellt inte har tillgångar, i det här fallet kunskapsföretag. Vilka är de viktigaste faktorerna i en kreditbedömning? Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts på fyra olika bankkontor i Gävle. Efter intervjuerna har data renskrivits direkt och skickats ut till respondenterna för godkännande. Det godkända materialet har sedan sammanställts. Teorin har samlats in via litteratur och vetenskapliga artiklar. Empiri och teori har sen analyserats för att se om det finns likheter och skillnader inom områdena. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att bankerna har samma kreditbedömningsprocess för kunskapsföretag som för andra företag. Resultaten visar också att nyckeltalen jämför olika referensmått beroende på bransch. Inga speciella nyckeltal granskas för kunskapsföretag vilket gör att humankapitalet blir svårbelyst. Trots att marknaden för kunskapsintensiva företag är på uppgång verkar inte bankerna ha något behov av att anpassa kreditbedömningsprocessen eftersom kreditbehovet för företagsgruppen generellt är lågt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se om kunskapsföretagen har fortsatt att öka. Det skulle också vara intressant att se om bankerna ändrar sin kreditbedömningsprocess i framtiden. Uppsatsens bidrag: Bankernas tillvägagångssätt i kreditbedömningsprocessen anpassas inte till typen av företag. Nyckeltalen som granskas bedöms utifrån olika referensmått, vilket är en anpassning till bransch, men för kunskapsföretag saknas möjligheten att kunna omvandla värdet av humankapitalet till hårda värden. Detta gör analysen besvärligare och svårare att få konsekvent.

Nätverkssamhälle, informationssamhälle, kunskapssamhälle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, använda av såväl samtidsobservatörer som visionärer. En uppfattningom att det samhälle vi ser idag väsentligen skiljer sig från det industrisamhälle somdominerade 1900-talet är inte svår att nära, och den för många självklara komponent somtillförts är just information och de mekanismer som omgärdar den. Att förändra samhället ärdock inget som enbart isolerad teknikutveckling åstadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i våra liv, förändrat våra vardagliga sysslor och det sättmänniskor kommunicerar med varandra. Ett nytt socialt landskap har bildats utifråninformationsteknikens förutsättningar där synen på såväl identitet som sociala normerförändrats. Här agerar även organisationer, varav vissa helt är beroende av det socialalandskapet för att bedriva sin verksamhet, och bland dessa är det lätt att tänka sig att nyametoder för strategi och styrning av verksamheter i en social miljö utvecklas. Denna uppsatsundersöker hur relationer och sociala normer påverkar försäljning av starkt kunskapsprägladetjänster, där tillvägagångssättet för att nå affär handlar mer om att navigera rätt i ett socialtlandskap än att kunna leverera en produkt till den plats där den efterfrågas. Centrala aspekterberör nätverk mellan personer och organisationer samt dess normer, hur diffusionsprocesserpåverkar säljarbetet samt hur kunskapsarbetaren hanterar sin organisations identitet i relationtill sin egen. Genom en kvalitativ, fenomenologisk ansats skapas förståelse förkunskapsföretaget och hur det agerar inom det sociala landskapet. Intervjurespondenter ärsamtliga 10 medarbetare i företaget, med vilka öppna, tematiska intervjer genomförts.Analysmetoden går ut på att kondensera empirin till kärnfulla meningar som formulerar detväsentliga. Dessa sätts samman till centrala teman som ger en mer övergripande bild avfenomenet. Det uppsatsen resulterar i är främst förståelse för hur en av nätverkssamhälletsaktörer resonerar och agerar. Bilden av ett behov av förändrade värderingar och strategierväxer fram, och detta som en konsekvens av anpassningen till ett företagsklimat medtilltagande sociala inslag. Medvetenhet om hur organisationen kommunicerar, med vilka dentalar, och betydelsen av tillit, framstår som föremål för en framtida utveckling.

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry. The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems. The A&R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies. The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

Humankapital kan ses som kunskapsbaserade företags viktigaste resurs och det kan definieras som den kunskap och erfarenhet som personalen besitter. Denna studie fokuserar på begreppet kunskap och begränsar sig till att behandla små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen. Det är en kunskapsintensiv bransch och små företag antas inte ha samma resurser jämfört med större företag, vilket medför att det är av stor betydelse för dem att utveckla sitt humankapital, snarare än att förvärva det. Därav syftar studien till att undersöka hur små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen arbetar med kunskapsutveckling. Vidare undersöks varför företag arbetar med kunskapsutvecklingen på vissa specifika sätt. En kvalitativ metod har tillämpats för att beskriva och förklara hur och varför företagen arbetar med kunskapsutveckling. Genom en kvalitativ studie har data samlats in från tre olika företag med avsikten att förklara hur och varför dessa företag arbetar med kunskapsutveckling. En abduktiv ansats med utgångspunkt i det deduktiva har använts för att genomföra studien. Resultaten som visas är att företagen arbetar med både gemensam och individuell kunskapsutveckling på företagen. Kunskapsutvecklingen sker både genom utbildning och informellt lärande. Beroende på vilka behov som finns sker utbildningen antingen individuellt eller företagsgemensamt och vid individuella utbildningar sker ofta valet av utbildning i samråd mellan chef och anställd. På företagen sker ett kontinuerligt informellt lärande både genom att ta del av varandras kunskap men även genom att söka kunskap på egen hand. Vidare sker kunskapsutvecklingen till stor del för att kunna utveckla tjänsternas kvalitet och därigenom göra kunderna mer nöjda.

I dag diskuteras det mycket kring personalens värde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag där personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgången. Redovisningen av det så kallade humankapitaletskiljer sig mycket åt mellan olika företag.Syftet med uppsatsen är att analysera hur vanligt det är att börsnoterade ITkonsultföretagredovisar sitt humankapital i årsredovisningen, utöver detsom måste redovisas enligt lag. Vidare är syftet att ta reda på vilka nyckeltaleller annan information, som mest används vid humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att redovisa sitt humankapital på dethär sättet i årsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagshumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkät. Ienkätundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har även kompletterat enkätundersökningenmed att granska kunskapsföretagens årsredovisningar.Studien visar att det är vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag redovisarsitt humankapital. Det görs vanligtvis i form av nyckeltal samt som löpandetext i årsredovisningen. Företagen inspireras av att redovisa humankapitaletdärför att det ger bättre information till aktieägare och övriga intressenter. / Uppsatsnivå: D

En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen. Med andra ord så är företagets personal, som inte är ägt av företaget, det som kännetecknar humankapital.Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse för hur redovisningen av humankapitalet har gått till samt att belysa om hur utvecklingen har sett ut. Slutligen har uppsatsen som syfte att ge en beskrivning av vart utvecklingen av en humankapitalanpassad redovisning är på väg.Vi har använt oss av hermeneutisk synsätt då vi har haft ett tolkande synsätt. Först sammanställde vi den teoretiska referensramen för att sedan gå ut i verkligheten och se hur teorin tillämpas och slutligen återkomma till teorin för att få förståelse kring tillvägagångssätten. Till uppsatsen anser vi att kvalitativa metoden passar bäst då syftet är att upplysa om utvecklingen av humankapitalet.Det finns lagstadgat information om humankapital som måste förekomma i årsredovisningar som oftast kompletteras med textuell information. Den textuella informationen är oftast utsprid i hela årsredovisningen och svenska företagen nöjer sig med sådana årsredovisningar. Utvecklingen av humankapital har gått spikrakt uppåt under 1990-talet för att sedan sjunka under 2000-talet. Det är inte heller mycket som tyder på att utvecklingen kommer att ändra riktning i framtiden då intressenterna ser ut att bli tillfredsställda av den information som redan ges. Så länge som rapporteringen angående humankapitalet är frivilligt kommer företag att ta den enklare vägen eftersom rapportering av humankapitalet är inte det enklaste att ta fram.

Dagens företag är inte uppbyggda på samma sätt som de var för 50 år sedan. Idag finns detinte så mycket producerande företag utan det är vanligare att företag tillhandahåller tjänstersom bygger på kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgångar utan derasvärde ligger mer i immateriella tillgångar och främst intellektuellt kapital. En följd är attkunskapsföretags bokförda värde kan vara så lite som en tiondel av deras verkliga värde.Klyftan mellan värdena kan härledas till det intellektuella kapitalet och är således en storvärdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar värdeför organisationer. Företag kan idag inte tillgodoräkna sig kapitalet på något vis vilket berormycket på att det finns många problem med redovisningen av det. Det största problemet är attdet inte går att värdera det intellektuella kapitalet på något tillförlitligt sätt.Syftet med vår forskning är att analysera vilken vikt som läggs vid det intellektuella kapitaleti årsredovisningen. Vi undersöker hur intellektuellt kapital behandlas i teorin och praktikensamt om redovisningen av det kan utvecklas. I vår undersökning är vi även intresserade avvad kunskapsföretag och revisionsprofessionen anser om den klyfta som finns mellan företagsbokförda och verkliga värde.I vår kvalitativa undersökning intervjuar vi två revisorer och vi intervjuar även en expert påområdet som bland annat varit med och utvecklat en modell för intellektuellt kapital. Detgenomförs också intervjuer med två insatta representanter ifrån kunskapsföretag.Vår undersökning visar på att representanter från företag och revisorer inte ser den klyfta somfinns mellan företags bokförda och verkliga värde som något större problem. Revisorernaanser att det vore svårt att minska klyftan med hjälp av det intellektuella kapitalet.Representanterna ifrån kunskapsföretagen är väl medvetna om klyftan men de ser det som ensjälvklarhet att fler aspekter granskas vid en företagsvärdering.I framtiden är en redovisning av intellektuellt kapital i balansräkningen näst intill omöjligtmed det redovisningssystem som används idag. Ett alternativ för att illustrera kapitalet är attge det mer utrymme i årsredovisningens övriga delar. De respondenter vi intervjuat anser attdetta skulle vara ett bra alternativ. Informationen i årsredovisningen skulle kunna visas medhjälp av en standardiserad mall som förklarar vad för information och vilka nyckeltal som skainkluderas.Idag har inte det intellektuella kapitalet någon större relevans i årsredovisningen.Representanterna från kunskapsföretagen tycker att kapitalet är mycket viktigt och arbetarmed det internt men arbetet illustreras inte utåt även om behovet finns. Om intellektuelltkapital kommer vara eller icke vara en del av årsredovisningen är svårt att förutse men detfinns ett klart behov av att öka dess relevans. / Uppsatsnivå: D

Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för ledarskapets betydelse för social hållbarhet i form av jämställdhet i små kunskapsföretag.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och har genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre små kunskapsföretag inom den företagsfrämjande sektorn.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att ledarskapet är av stor betydelse för ett framgångsrikt arbete med jämställdhet som en del av social hållbarhet. Studien identifierar en modell för hållbart ledarskap för jämställdhet och påtalar ett behov av ett mer systematiserat arbete för kvalitativ jämställdhet.   Examensarbetets bidrag: Vi har identifierat områden i det hållbara ledaskapet som vi uppfattar har stor betydelse för ledarens framgång i hållbarhets- och jämställdhetsarbete med fokus på organisation och ledarskap. Detta har bidragit till att utveckla en teoretisk modell av företagens jämställdhetsarbete. Vi menar att små kunskapsföretag kan tillämpa modellen för att leda och utveckla det kvalitativa jämställdhetsarbetet till att bli organisationsövergripande, samt ha den som grund för att skapa och behålla en inkluderande arbetsplatskultur med regelbunden och systematisk uppföljning.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns behov av fortsatt forskning som studerar hur modellen kan implementeras och verifieras i små kunskapsföretag. Det finns även behov av ytterligare studier av hur det kvalitativa jämställdhetsarbetet kan utvecklas till att skapa jämställt hållbara organisationer över tid. Ytterligare förslag till fler studier är att mer detaljerat definiera varje element av hållbart ledarskap som vi identifierat samt studera hur ledare bäst kan utveckla dessa element.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar. Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag. Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur. Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen. Det har skett en utveckling på området, kanske inte lika mycket i Sverige som i andra länder, men det finns fortfarande ingen konsensus om exakt vad som bör redovisas eller hur det ska göras. Vi tror att det krävs en internationell harmonisering och gemensamma riktlinjer för att uppnå bästa resultat gällande redovisning av humankapital. / Background and problem description: Today’s market is characterized by knowledge-intensive companies that are dependent on their employees and their competence to reach success. Most aspects of companies can be copied by competitors, but it is the human capital that makes them unique and competitive. Despite the fact that these resources are so important, they do not get enough attention in companies’ accounting, this is due to the fact that today’s accounting still is based on principles from the 15th century and mainly focus on material assets. The interest for human capital accounting was first raised in the 1960s and have since then come and gone; initiatives have been taken and theories have been formed, but the development still has not lead to a uniform method for displaying intangible assets. Purpose: The purpose of this study is to describe the development of human capital accounting, which will lead to a discussion about what can be expected about the development in the future. To do this we will first identify the driving forces behind the development, analyse the possibilities and limitations concerning human capital accounting, as well as examining the extension of the subject today. Method: In this qualitative study, we have carried out interviews with five key persons who all have worked with the subject, examined annual reviews from the five largest accounting firms in Sweden, and studied relevant literature. Conclusions: The result of this study is that human capital is an important resource that should be paid attention to in firms’ accounting. However, it should not be included in the traditional, financial reports. There has been a development in human capital accounting, maybe not as extensive in Sweden as in other countries, but there is still no consensus concerning exactly what should be reported on and how to report it. We believe that there is a need for harmonization and corporate guidelines to achieve the best results concerning human capital accounting.