The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry. The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems. The A&R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies. The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för om och hur humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Vidare vill vi undersöka vilka faktorer som styr humankapitalets värde. Vår teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsföretag, förvärv och värdering. Vi tittar även närmare på Due Diligence och Human Resource Due Diligence som är två typer av företagsbesiktningar. Vi har valt att skapa förståelse för ämnet genom de systemorienterade teorierna. Vi har valt att utgå från en deduktiv ansats i vår uppsats. Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med revisorer från revisionsbyråerna Revisionskonsulterna J Hägglund, PwC, EY och Akridi. Empirin har samlats in genom tre besöksintervjuer och en telefonintervju. Informationen vi samlat in via intervjuerna beskriver revisorernas syn på humankapitalets påverkan på ett företagsförvärv av kunskapsföretag. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och empiri och jämförelser mellan empiri och empiri. Slutsatserna grundar sig i den analys som vi gjort mellan teori och empiri. Vi har kommit fram till att humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Påverkan sker indirekt genom risken som finns i humankapitalet. Humankapitalets påverkan på den totala värderingen är i slutändan en subjektiv bedömning av värderaren eftersom det saknas metoder för att värdera humankapital.

IT-konsultbranschen är bransch som kännetecknas aven ständig förändring. Det är en komplex miljö eftersom att arbetet drivs i projektform och många projekt är olika varandra. Dessutom går tekniken väldigt snabbt framåt och det som är modernt och nytänkande idag kan vara gammalt imorgon. Branschen lider idag av en väldigt hög personalomsättning och företagen brottas med frågor om hur de kan behålla sin personal och därigenom humankapitalet för att fortsätta ha god lönsamhet. Tidigare forskning visar att vid styrning av personal i kunskapsföretag är det viktigt att ha en bra balans mellan flexibilitet och kontroll. Dock finns det ett forskningsgap kring hur personalen uppfattar styrningen i praktiken. Syftet med studien är således att skapa en förståelse kring hur de anställda upplever balansen mellan flexibilitet och kontroll när det kommer till IT-konsulter. Den teoretiska referensramen går igenom hur styrningen har behövt anpassas från den tidigare traditionella styrningen för att passa in i dagens samhälle som består av många komplexa situationer. Vidare har en kvalitativ datainsamling utförts genom intervjuer med fem IT-konsulter på ett medelstort företag. Detta för att öka förståelsen kring hur IT-konsulter uppfattas att de styrs. I analysen diskuteras sedan respondenternas svar med hjälp av teorierna kring hur styrningen förändrats, detta för att skapa en djupare förståelse. Studiens slutsatser visar att styrningen av IT-konsulter idag präglas av en hög flexibilitet till en bekostnad av kontroll. De anställda behöver ha flexibilitet för att kunna hantera de situationer som uppstår och IT-konsulter har ett arbete som kräver nytänkande, då har organisationen fått släppa på delar av sin kontroll.

Samhällsekonomin har blivit mer kunskapsbaserad vilket har lett till att företags intellektuella kapital har blivit allt viktigare. På grund av tillgångens natur finns dock osäkerhet om hur de ska redovisas. En bransch som kännetecknas av hög kompetens är IT-branschen. Finansiella rapporter har som syfte att ge information om företaget till företagets intressenter. För att dessa ska vara användbara måste därför informationen vara korrekt. Eftersom det intellektuella kapitalet inte alltid redovisas i den traditionella balans- och resultaträkningen kan det uppstå informationsasymmetri där intressenterna har mindre information än vad företaget har. Syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företag redovisar intellektuellt kapital och undersöka om det finns skillnader i redovisningen i samband med börsnotering. Teoretiskt bidrar denna studie till större förståelse för hur intellektuellt kapital redovisas och praktiskt bidrar den till intressenters ökade förståelse för de finansiella rapporterna. Definitionen av intellektuellt kapital som denna studie utgår från är att humankapital, strukturellt kapital och relationellt kapital bildar det intellektuella kapitalet. Studien är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt, där studien utgår från befintlig teori och undersöker denna i empirin. Åtta IT-företag som är börsnoterade på Nasdaq Stockholm har studerats, där årsredovisningen 2020 och årsredovisningen i samband med deras börsnotering studerats. Resultatet av denna studie visar att företagen i huvudsak redovisar sitt intellektuella kapital som text i årsredovisningen och vissa delar i de finansiella rapporterna. Humankapitalet redovisas i huvudsak i text i form av beskrivningar av medarbetarnas kompetens, trivsel och engagemang. Det strukturella kapitalet beskrivs genom innovation och utveckling, processer och system, företagets kultur, kunskap om marknad samt varumärken. Samtliga av dessa delar beskrivs i text, men en del så som varumärke och processer redovisas även som en tillgång i balansräkningen. Det relationella kapitalet redovisas som relationer med kunder, partners och övriga intressenter, faktorer såsom lojalitet och samarbeten redovisas i text och exempelvis kunder redovisas i vissa fall som en tillgång i balansräkningen. Denna studie visar vidare att redovisningen av intellektuellt kapital har blivit mer omfattande när jämförelse har gjorts mellan årsredovisningarna 2020 och de i samband med börsnotering.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum. Vår tanke med studien har varit att titta på hur utvecklingen av det intellektuella kapitalet har sett ut men med en särskild tonvikt vid hur konjunkturer påverkat besluten om vilken och hur mycket information om det intellektuella kapitalet som ska tas med i årsredovisningarna.Studien har varit av kvalitativ karaktär med inslag av den kvantitativa strategin där vi genom att titta på ett fåtal företag har skapat oss en djupare förståelse med en främst kvantitativ undersökning.Vi har genomfört tre intervjuer, varav en var en förintervju för att säkra relevansen av vår problemställning. De två andra intervjuerna var med informationschefer från två av våra aktörer, för att få kommentarer till de aktuella årsredovisningarna.I teorikapitlet har vi tagit upp lagregleringen som finns kring immateriella tillgångar, bakgrunden till hur det intellektuella kapitalet kommit till, de olika delarna som intellektuellt kapital består av, värdering samt konjunkturer och hur de påverkar olika organisationer.Eftersom vi endast har studerat fyra företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla kunskapsföretag. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens redovisning av det intellektuella kapitalet. I våra analyser har vi utgått från årsredovisningarna och intervjuerna, empirin, och kopplat den till vår teoretiska referensram. Vi valde att först analysera varje företag för sig och se hur utvecklingen har gått för att sedan jämföra de fyra företagen med varandra.Alla våra respondenter har på något sett med information om deras intellektuella kapital i sina årsredovisningar, vissa mer andra mindre. Vi kan konstatera att företagen, när det går dåligt och är lågkonjunktur, väljer att redovisa mer om sitt relationskapital och alltså fokusera utåt på sina kunder. Detta för att locka dem och på så sätt öka omsättningarna. När det däremot är bättre tider kunde vi se att det fanns mer information om de anställda. Man vill då locka till sig nya talanger eftersom företaget är i tillväxt och behöver arbetskraft.

<p>Bakgrund: I och med kunskapssamhällets framväxt har efterfrågan och vikten av kunskapsarbetare ökat, särskilt i kunskapsföretag. Det är därför viktigt för företag att kunna attrahera, behålla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera och förstå vad det är som gör att kunskapsarbetare väljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frågor. </p><p>Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestående av teorier om företagstyrning och personalomsättning, har vi genomfört intevjuer med revisorer på två revisionsföretag i Linköping. </p><p>Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och väljer att stanna om de upplever att de har självständighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de får arbeta med trevliga och kompetenta kollegor. Vidare påverkar arbetsmarknadssituationen och kunskapsarbetarens personliga särdrag och situation deras val.</p>

<p>Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande. </p><p>Avgränsningar: Studien omfattar endast kunskapsintensiva konsultföretag. Med värde avses individens subjektiva tolkning snarare än värde i monetära termer. Genomförande: Intervjuer har genomförts med representanter för: Andersen Consulting, NYX, Olander Organisationsutveckling, KPMG, LR Revision, Information Highway samt IT-Design. </p><p>Resultat: Såväl Service som Knowledge Management hjälper oss att förstå kunskapsföretags värdeskapande på ett förtjänstfullt sätt och ger sitt specifika bidrag till förståelsen. Centrala element som identifierats är: behovsidentifiering, anpassning av lösningen, kundens utveckling samt att värde kan skapas successivt i oändlighet om rätt förutsättningar råder. Sammanfattningsvis förstår vi värdeskapande som kundens egen förmåga att tillgodogöra sig och vidareutveckla kunskap och därefter driva värdeskapandet vidare på egen hand.</p>

<p>Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet. Vi rekommenderar en del förändringar i prioriteringen av bedömningsfaktorer för att höja kvaliteten. Företagens nyckelresurs, intäktspersonerna, bör få mer fokus. Nyckeltalsanalysen bör inriktas på specifika nyckeltal för kunskapsföretag. Bedömningen av företagaren bör fokuseras på nätverk och ledaregenskaper, istället för den personliga ekonomin. Vi anser att företagens behov och önskemål kan uppfyllas. För att behoven av kvalificerad rådgivning och snabba beslut bättre ska kunna uppfyllas rekommenderar vi att kreditbedömarna branschindelas.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att genom en undersökning av reklambyråer få en förståelse för hur de går tillväga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill därmed se om tillgänglig teori kan tillämpas på en reklambyrås externa kommunikation. Det ingår även i vårt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring.</p> / <p>Our purpose with this study is to, through research of advertising agencies, gain an understanding how they market themselves to a market of advertising buyers. We want to see if available theory can be applied to an advertising agency’s external communication. It is also included in our purpose to provide Stigges Reklam with propositions to their marketing.</p>

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande. Avgränsningar: Studien omfattar endast kunskapsintensiva konsultföretag. Med värde avses individens subjektiva tolkning snarare än värde i monetära termer. Genomförande: Intervjuer har genomförts med representanter för: Andersen Consulting, NYX, Olander Organisationsutveckling, KPMG, LR Revision, Information Highway samt IT-Design. Resultat: Såväl Service som Knowledge Management hjälper oss att förstå kunskapsföretags värdeskapande på ett förtjänstfullt sätt och ger sitt specifika bidrag till förståelsen. Centrala element som identifierats är: behovsidentifiering, anpassning av lösningen, kundens utveckling samt att värde kan skapas successivt i oändlighet om rätt förutsättningar råder. Sammanfattningsvis förstår vi värdeskapande som kundens egen förmåga att tillgodogöra sig och vidareutveckla kunskap och därefter driva värdeskapandet vidare på egen hand.