Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Med samlag avses här endast heterosexuella vaginala samlag. Denna uppsats behandlar gränsdragningen mellan kvalificerade och icke kvalificerade sexuella handlingar. Genom en analys av förarbeten och domar har kunnat dras vissa slutsatser om vilka sexuella handlingar som kan anses jämförliga med samlag. De handlingar som säkrast kan sägas jämförliga är orala samlag utförda på män och anala samlag. Införande av fingrar eller annat i kvinnas underliv ses också vanligtvis som jämförligt med samlag. Orala samlag utförda på kvinnor torde i de flesta fall vara jämförligt med samlag, men i denna del visar sig praxis något spretig och vissa oklarheter råder. En fråga som inte blivit prövad av prejudicerande instans är om fall där det inte förekommit någon fysisk beröring mellan gärningsman och offer (exempelvis vid övergrepp via webbkamera) kan ses som kvalificerade sexuella handlingar. Det är också oklart om och i så fall när onani åt annan kan utgöra en kvalificerad sexuell handling. Tillsammans med detta har undersökts vilka omständigheter som kan påverka bedömningen och här har också resultatet varit en aning skiftande. Det torde dock vara så att bara de omständigheter som direkt påverkar den sexuella kränkningen – och inte kränkningen till följd av brottet i dess helhet – får vägas in då domstolen avgör om handlingen är kvalificerad. Utöver det rent rättsliga har uppsatsen också en genusvetenskaplig ansats där det undersökts hur föreställningar om kön och sexualitet påverkar bedömningen av kränkningen. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har vissa mönster kunnat urskiljas i de genomgångna domarna. Här kan bland annat konstateras att den manliga sexualiteten fått tjäna som utgångspunkt då sexuella övergrepp definieras. Vidare går det se att den sexuella integriteten i huvudsak kopplats till kroppens insida. Detta får till följd att penetrerande övergrepp i regel bedöms som mest allvarliga medan exempelvis utnyttjande av det manliga könsorganet tenderar att ses som mindre allvarligt.

Under de drygt 20 år som passerat sedan sexköpslagen infördes i Sverige har både samhället och sexualbrottslagstiftningen genomgått stora förändringar. Det gamla begreppet sexuellt umgänge har ersatts med det vidare begreppet sexuell handling och internet möjliggör idag köp av s.k. livepornografi där köpare betalar säljare för att utföra specifika sexuella handlingar på sig själva som köpare kan följa i realtid. Gränsen mellan vad som är pornografi och vad som faktiskt kan utgöra ett sexköp håller på att suddas ut. Samtidigt som de senaste årens rättsutveckling har förändrat synen på begreppet sexuell handling på det viset att sådana handlingar numera kan genomföras över nätet tycks den rådande uppfattningen vara att sexköp förutsätter fysisk kontakt. Syftet med uppsatsen har varit att utreda om sexköpsbrottet kan begås på nätet. Utredningen har bestått dels av att undersöka hur rekvisitet sexuell förbindelse i sexköpsparagrafen ska förstås och dels att undersöka om sexualbrott överhuvudtaget kan begås mot vuxna människor på nätet. I syfte att utröna sexköpsparagrafens rätta mening, i förenlighet med legalitetsprincipen, har utredningen utgått från lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet som presenteras i uppsatsen är att rekvisitet sexuell förbindelse avser samlag eller sexuell handling enligt nuvarande begreppsbildning och att sexualbrott mot vuxna kan begås över nätet. Sexköpsbrottet bör således vara tillämpligt online.

No description available.

No description available.