Nästan alla barn och unga går i skolan från 6 till 18 års ålder. Skolan är därför en viktig arena i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan är den enda i skolan som förutom lärarna träffar varje elev regelbundet. Skolsköterskan är därigenom en nyckelperson i skolans hälsofrämjande arbete. Därför är det viktigt att undersöka deras egna uppfattningar och erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet. Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan Sex skolsköterskor intervjuades. Analysen genomfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan är att arbetet underlättas av strukturella verktyg, att skolsköterskors personliga sätt att arbeta är betydelsefullt, att det är viktigt att möta behov även på klass- och skolnivå, att samarbetet med familjen är en nödvändig förutsättning samt att tydlig ledning och organisation i skolan är betydelsefulla. Resultatet bekräftar fynden i de tidigare sparsamma undersökningar som gjorts. Behoven av framtida studier bör fokuseras mot de olika behov som finns avseende ålder, kön och social ojämlikhet. Rektors engagemang för att stödja arbetet bör granskas. Nationella övergripande riktlinjer för skolsköterskorna hälsofrämjande arbete bör skapas.

No description available.

En studie utförd med en kvalitativ forskningsansats. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna uppfattar arbetet med fysisk aktivitet för att öka barnens intresse för att vara fysiskt aktiva, samt att undersöka hur förskollärarna uppfattar begreppen fysisk aktivitet och rörelseaktivitet och om de uppfattar att miljön har en betydelse för fysisk aktivitet.  Studien belyser vikten av fysisk aktivitet och hur viktigt det är även i förskolan, där barnen oftast spenderar långa dagar då vi lever i ett arbetssamhälle. Studien grundar sig i den sociokulturella teorin där lärarperspektivet är utgångspunkten. Målet är att vi vill att förskollärarna ska öka sin medvetenhet för undervisningen med fysisk aktivitet.  Resultatet visar att kunskapen för fysisk aktivitet brister och tid för de planerade aktiviteterna är otillräcklig.

The importance of sustainability related questions hass increased rapidly and affects companies in different extent. Sustainable development is explained as ``a development that satisfies todays needs without compromising next generations opportunity to satisfy their needs´´. A societal transformation creates more beneficial conditions for companies to focus their work on sustainability to create a greener imprint on the enviroment. Societal transformations are resourse demanding but necessary to secure a sustainable future where they work to improve the social, enviromental and economic problems that exist today. The purpose of this study is to answer how companies relates to the are influenced by the opportunities and challenges in their sustainable work when the municipality is undergoing a green societal transformation and growth.  A qualitative research approach was chosen, where six semi-structured interviews based the gathering of the empirical material for the study.  The companies that represented the study qualify as local contractors within the energy-, electricianc- and contracting industry. An interview guide, with three themes, was designed usingthrough the theories. These three themes are continuous for the entire study where the result is represented  and is analyzed, through these.  The result of the study shows that companies experience the opportunities and challenges that come with societal transformations but where the majority are the opportunities.  are over representative. Further, the conflict of interest regarding companies’ sustainable work and their profitability corresponds with the literature, where it says these two are challenging to combine. Further, the study shows that companies are motivated by the inner motivation legitimacyfactor regarding sustainable work rather that the outer. There is a clear interest of regarding sustainability, for the companies as well as the customers, but where the question of whom should take the costs for the enviroment is crucial.  The result of the study can be useful for other cities that have or are going through similar societal transformations. Further, it can be used by established companies or startup companies, which undergoes extensive changes or in other ways are aiming to approve the approach towards the sustainability work.

Polisyrkets karaktär kräver att den anställda kan utföra emotionellt arbete för att uppvisa de känslor som stämmer överens med arbetsrollen. Detta medan både befolkningen och brottsligheten ökar i Sverige vilket leder till en ökad arbetsbelastning samtidigt som det fattas ett tusentals poliser. Syftet med studien är därför att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever och hanterar det emotionella arbete de utför. För att besvara studiens syfte utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetat i yttre tjänst inom olika kommuner i Västra Götalands län. Resultatet delades sedan in i två delar, delen om upplevelser visade på att respondenterna både hade en medvetenhet och en avsaknad av medvetenhet gällande emotionellt arbete i olika situationer. Vidare betonas vikten av kollegorna i det arbete de utför. De beskriver även de förväntningar och känsloregler de dagligen förhåller sig till. Delen om upplevelser avslutas med hur synen på det emotionella arbetet utvecklats från då till nu. Delen om hantering visar sedan på hur de anställda får stöd från chefer, ledning och kollegor i form av debriefing och professionella samtal, om det skulle behövas. Här presenteras även andra strategier såsom träning och att ta på sig masken och gå in i yrkesrollen som polis. / The nature of police work requires its employees to perform emotional labour to display the kind of emotions that are consistent with the demands of the job role. All while experiencing an increased workload due to a growing population and an increasing crime rate in combination with a shortage of police officers. This study, therefore, aims to examine how police officers experience and handle emotional labour. Ten semi-structured interviews were conducted with police officers who work in various municipalities within the Västra Götalandregion. The result was divided into two parts, the first one describing experiences. The respondents showed an understanding of certain parts of emotional labour and a lack of understanding regarding other parts of emotional labour. Furthermore, the importance of colleagues in the work the police perform is emphasised. They also describe the expectations and emotional rules they relate to daily. The part regarding experiences ends with the perceived differences of emotional labour then and now. The second part of the results describes how they manage emotional labour with support from managers and colleagues in the form of debriefing and professional help, if needed. Other strategies such as training and stepping into the police role are also presented here.