Studiens syfte är att belysa  förskolechefens syn på specialpedagogens uppdrag som kvalificerad samtalspartner. I studien intervjuar vi sex förskolechefer från tre olika kommuner om deras syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner. Dels undersöker vi i vilket sammanhang specialpedagogen fungerar som kvalificerad samtalspartner men också vad dessa samtal innehåller. Vi undersöker även vilken syn förskolechefen har på relationen mellan förskolechef och specialpedagog samt vilka möjligheter och hinder de kan se med handledning.    Enligt skollag och styrdokument finns ingen uttalad roll för specialpedagogens uppdrag och i vårt resultat ser vi att förskolecheferna har svårigheter med att beskriva begreppet kvalificerad samtalspartner. Forskning visar också att ledarnas roll i att styra den specialpedagogiska verksamheten har betydelse för hur verksamheten utvecklas. Både i forskning och i vårt resultat anges att begreppet är otydligt och svårt att beskriva vilket gör ämnet viktigt att studera.   Resultatet visar på att handledning oftast sker vid akuta behov. Innehållet i handledningen ses då ur ett kategoriskt perspektiv då det enskilda barnet hamnar i fokus.   Systemteoretiskt perspektiv på handledning har använts för att analysera resultatet.

<p>Sammanfattning</p><p>Föreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.</p><p>Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.</p><p>Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Då vi relaterar intervjumaterialet i sin helhet gentemot ovanstående sex begrepp kan vi se betydelsen av dessa här löpa som en röd tråd.</p><p>Resultatet av studien visar att det är svårt att finna något enhälligt svar på den faktiska innebörden av uppdraget, för det för specialpedagogen, kvalificerade samtalspartnerskapet. Vi kan ändå utifrån vår tolkning av intervjudeltagarnas uttalanden se betydelsen av den kvalificerade samtalspartnern som stöd för utveckling liksom vikten av ett medvetet förhållningssätt hos denna. Då uppdraget saknar definition blir det ofta upp till varje enskild specialpedagog själv att tolka och utforma innebörden av hur examensordningen för specialpedagogen uttrycker uppdraget som kvalificerad samtalspartner.</p><p>Nyckelord: Specialpedagog, kvalificerad samtalspartner, handledning</p>

Sammanfattning Föreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning. Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen. Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Då vi relaterar intervjumaterialet i sin helhet gentemot ovanstående sex begrepp kan vi se betydelsen av dessa här löpa som en röd tråd. Resultatet av studien visar att det är svårt att finna något enhälligt svar på den faktiska innebörden av uppdraget, för det för specialpedagogen, kvalificerade samtalspartnerskapet. Vi kan ändå utifrån vår tolkning av intervjudeltagarnas uttalanden se betydelsen av den kvalificerade samtalspartnern som stöd för utveckling liksom vikten av ett medvetet förhållningssätt hos denna. Då uppdraget saknar definition blir det ofta upp till varje enskild specialpedagog själv att tolka och utforma innebörden av hur examensordningen för specialpedagogen uttrycker uppdraget som kvalificerad samtalspartner. Nyckelord: Specialpedagog, kvalificerad samtalspartner, handledning

Bakgrunden till studien har sin utgångspunkt i innebörden av specialpedagogens roll som kvalificerad samtalsledare. Eftersom innehållet i handledningsuppdraget liksom begreppet handledning inte är preciserat i något styrdokument kan det leda till många olika tolkningar. Syftet med studien är att ta reda på hur specialpedagogisk handledning ser ut i praktik och vision bland pedagoger och specialpedagoger ute i verksamheterna. Metoden kvalitativa intervjuer med öppna frågor i en frågeguide med pedagoger och specialpedagoger verksamma inom förskolan eller grundskolan användes för att ta reda på hur specialpedagogens handledningsuppdrag upplevs av de båda målgrupperna, samt hur handledningen skulle kunna vara utformad för att fungera optimalt. Resultaten visar att specialpedagogerna och pedagogerna som intervjuades har liknande uppfattningar om att det hade varit gynnsamt med en djupare, regelbunden och återkommande handledning. Ingen av målgrupperna anser att man har det nu i sin verksamhet utan reflekterar över att tiden inte finns. Specialpedagogerna bedömer det som att pedagogernas tid inte räcker till medan flera pedagoger anser att tiden är knapp men att man skulle kunna lösa det organisatoriskt om man hjälptes åt mellan arbetslagen och om handledningsuppdraget tolkas med rätt prioriteringar. / The background to the study is an interest in the ambiguity of the understanding of the special educator's role as a qualified tutorial leader. Since it does not specify what a qualified tutorial leader means, it leads to many different interpretations. Guidance as a concept can also account for several different interpretations and designs. The purpose of the study is to find out how special educational guidance translates into practice and vision among active teachers and special educators. The method of qualitative interviews with open questions in a question guide with educators and special educators working in preschool or elementary school was used to find out how to understand the special educator's counselling assignment and how the guidance would be designed to work optimally. The results show that the special educators and the teachers interviewed have similar views about it being beneficial with a deeper, regular and recurring tutorial. None of the target groups see these factors in process at the time of the interview and all reflect about time being pressing. The special educators consider that the time of the teachers is not sufficient, while several educators believe that the time is short, but that one could solve it organizationally if one was helped between the teams and if the supervisory assignment was interpreted with the right priorities.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag att verka som en kvalificerad samtalspartner i handledning. I syftet ingår också att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder specialpedagogen möter i sitt uppdrag att arbeta för skolutveckling genom handledning. Forskning visar att det finns en otydlighet både kring begreppet kvalificerad samtalspartner och kring specialpedagogens roll att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Samtidigt visar forskning att handledning är ett framgångsrikt verktyg i arbetet med skolutveckling och specialpedagogen en viktig aktör i detta. Studiens teoretiska ramverk är social systemteori och begreppen helhet, relationer och cirkularitet används i diskussionen av vårt resultat. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i förskolan. Resultatet visar att specialpedagoger inom ramen för sitt uppdrag agerar som kvalificerad samtalspartner i olika former av samtal och kompetens inom samtalsledning och samtalsstrategier lyfts fram. Resultatet visar också att specialpedagogerna bedriver handledning i olika former och i olika syften och att det ofta finns förväntningar på specialpedagogen som de på olika sätt har att förhålla sig till. Distinktionen mellan det rådgivande och det reflekterande samtalet synliggörs i vårt resultat. Specialpedagogerna lyfter fram flera faktorer som möjliggör eller hindrar specialpedagogen att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Faktorer som identifierats är skolledaren, tid och specialpedagogens roll. I vår resultatdiskussion problematiseras vårt resultat i relation till vårt teoretiska ramverk och våra teoretiska begrepp. Specialpedagogen som en av flera aktörer inom systemet påverkar och påverkas av de ömsesidiga relationer som skapar förskolans organisation. I studiens slutsats lyfts skolledarens betydelse fram både som möjliggörare och hinder. Genom att tydligt kommunicera kring syfte med handledning, förväntningar och roller ser vi att förutsättningar kan skapas för specialpedagogen att bedriva handlednings som ett led i skolutveckling.

Syftet med studien är att synliggöra mönster och påverkansfaktorer i specialpedagogisk handledning utförd av speciallärare mot matematikutveckling. Samverkan mellan speciallärare och lärare i matematik är en viktig förutsättning för matematikutveckling. I studien deltog fem speciallärare som via intervjuer fick ge sin bild av hur samtalsuppdraget förstås och praktiseras i verksamheten. Resultatet i studien har analyserats i två steg, med ett kollaborativt perspektiv på specialpedagogisk handledning som teoretiskt ramverk. De framträdande samtalsformer som funnits i studien handlar i stor utsträckning om att specialläraren agerar konsultativt eller som rådgivare i kollegiala diskussioner. En övervägande del av de samtal som speciallärarna beskriver sker i spontana och informella sammanhang. Samtal som präglas av reflektion får ett mindre utrymme, medan samtal präglade av samarbete är mer förekommande, om än inte i lika stor utsträckning som speciallärarna önskar. I resultatet framkommer tre faktorer som i hög grad påverkar samtalsformen i specialpedagogisk handledning. Förutom speciallärarens egen tolkning och uppfattning av uppdraget, har även relationen till kollegiet en viktig betydelse. Den tredje faktorn handlar om i vilken utsträckning speciallärare mot matematikutveckling får organisatoriska förutsättningar att utföra sitt specialpedagogiska handledaruppdrag. En slutsats är att faktorerna tillsammans utgör sammanhanget i vilket specialpedagogisk handledning mot matematikutveckling kan förstås.

Denna studie har fokuserat på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext då en brist av aktuell forskning inom ämnet identifierats. Syftet för studien var att bidra med kunskap om hur specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner, utifrån rektorers framställan, skulle kunna bidra till skolutveckling kopplat till skolans inre organisatoriska nivåer. Halvstrukturella intervjuer har genomförts med sex grundskolerektorer och resultatet har sedermera analyserats med hjälp av ett systemteoretiskt ramverk utifrån systemteoretiska begrepp såsom de beskrivs av Gjems (1997) och Öquist (2013; 2018). Studien har visat att rektorer ser att specialpedagogers kvalificerade samtal, inofficiella och officiella, genomförda inom skolans samtliga nivåer, skulle kunna påverka skolan som organisation och den praktik som genomförs i den. Specialpedagogen i rollen som kvalificerad samtalspartner sågs kunna utmana lärarnas tänkande i mellanmänskliga reflekterande samtal samt genom modellering av förhållningssätt påverka elevsyn och öka undervisningens kvalité. Fynden i studien visade att specialpedagogen i kvalificerade samtal tillsammans med rektor skulle kunna verka för skolutveckling genom att bidra till rektors helhetsbild av organisationens alla delar utifrån specialpedagogiska perspektiv samt den nära kopplingen till verksamhetens alla aktörer. Vidare identifieras att ett långsiktigt arbete kräver skolledningens stöd och utifrån föreliggande studie och tidigare forskning behöver förutsättningar för kvalificerade samtal skapas och prioriteras för att detta ska kunna ske. Tiden framkom som ett hinder för resursanvändandet av specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext där rektor har en viktig roll i utformandet av tjänstebeskrivning samt om tid för att kvalificerade samtal ska kunna prioriteras. Vidare behöver det finnas tillit till specialpedagogens kompetens både hos rektor och kollegor. Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner skulle med sin möjlighet att simultant tillhöra och röra sig mellan de olika systemnivåerna kunna bidra till skolutveckling och som rektors förlängda arm i verksamheten.

No description available.

En handledning är en komplex process som förväntas ge stöttning och vägledning i arbetet med barn i behov av stöd. Studiens  fokus har varit att undersöka vilka förväntningar förskollärare och specialpedagoger har på den handledning som sker inom förskolans verksamhet. Vidare har undersökts vad professionerna  anser vara framgångsfaktorer och fallgropar vid denna handledning, som utförs för att i förlängningen kunna utforma en verksamhet som möter alla barn. I vår studie har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och sex specialpedagoger för att få svar på våra frågeställningar. Det framkommer att det finns flera olika aspekter att förhålla sig till för att genomföra en handledning som ska leda till lärande och utveckling. Resultatet visar att förväntningarna varierar inför handledning, en framgångsfaktor är då handledningen blir ett arbete som genomförs tillsammans och en fallgrop kan vara när vi inte kan mötas i synsätt och förståelse, när teori och praktik inte går ihop. Resultatet visar också att handledning kan vara ett förändringsarbete som fortgår en längre tid som kan innebära en utveckling av organisationen på längre sikt.

Den här uppsatsen handlar om specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner och handledare. Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner och specialpedagogisk handledning. Fokus för studien är att få fram specialpedagogers upplevelser av rollen. Begreppen handledning och kvalificerad samtalspartner och hur de är förankrade hos specialpedagogerna belyses också.Begreppen kvalificerad samtalspartner och handledning diskuteras och en forskningsöversikt inom området redovisas. Det empiriska materialet består av inspelningar från sju intervjuer med verksamma specialpedagoger från förskola och skola. Resultatet av studien visar på olika teman som specialpedagogerna resonerar kring. De olika teman benämns som: Ett mångfacetterat uppdrag, vikten av trygghet och påfyllnad, förhållningssätt som samtalsledare, förutsättningar för rollerna, gyllene ögonblick och utmaningar, handledning och kvalificerad samtalspartner-ett känt och ett okänt begrepp. Specialpedagogerna upplever sin roll som kvalificerad samtalspartner som positiv även om den innehåller utmaningar. De menar att de är trygga i sin roll och att tryggheten växt i takt med erfarenhet. Resultatet visar på att det finns en strävan mot att ha grupphandledning och att i dessa sammanhang stimulera deltagarnas förmåga att komma fram till egna lösningar med hjälp av fördjupande frågor. Specialpedagogerna menar att förutsättningar som organisation, tid, mandat och att ha ledningen med sig är högst betydelsefulla för rollen. Begreppet handledning är mer känt hos specialpedagogerna än begreppet kvalificerad samtalspartner. Det finns en osäkerhet kring begreppet kvalificerad samtalspartner och det används ej i verksamheterna.En slutsats som dras i studien är att rollen som kvalificerad samtalspartner bör förtydligas för att förväntningar ska bli tydligare. / This essay is about the role of special educator as a qualified dialogue partner and tutor. The purpose of the study is to examine the role of the special educator as qualified dialogue partner and special education tutoring. The focus of the study is to get special educators' experiences of the role. The concepts of tutoring and qualified dialogue partners and how they are anchored at the special educators are also highlighted.The concepts of qualified dialogue partners and tutoring are discussed and a research overview in the area is reported. The empirical material consists of recordings from seven interviews with active special educators from preschool and school.The result of the study shows different themes that the special educators are discussing. The different themes are called: A multifaceted assignment, the importance of feeling safe and refills, attitude as conversation leader, role conditions, golden moments and challenges, tutoring and qualified dialogue partners-a known and an unknown term. Special educators perceive their role as qualified dialogue partners as positive even if it contains challenges. They mean that they are confident in the role and that security is growing in line with experience. The result shows that there is a strive to have group tutoring and in these contexts stimulate participants' ability to reach their own solutions using in-depth questions. Special educatorsbelieve that the conditions such as organization, time, mandate and management are most important for the role. The term "tutoring" is more familiar with the special educators than the term qualified dialogue partner. There is uncertainty about the term qualified dialogue partner and it is not used in the sectors. A conclusion drawn in the study is that the role as a qualified dialogue partner should be clarified to ensure that expectations become clearer.