Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse av kvalificerade samtal i arbetslag samt vilka faktorer som lärare anser är viktiga för arbetslagsarbete. Studien undersöker även av hur specialpedagoger kan bidra i gemensamma samtal i arbetslagen då specialpedagogiska frågor diskuteras. Enkätstudien genomfördes på tre olika skolor i en kommun i södra Sverige. Forskningsfrågorna är intressanta ur ett specialpedagogiskt perspektiv då specialpedagoger som är aktiva medlemmar av arbetslag kan bidra till kvalificerade samtal i arbetslagen. Mer kvalificerade samtal i arbetslagen kan i längden leda till mer gynnsamma lärmiljöer för ett stort antal elever. Specialpedagogs bidrag kan i arbetslag nå ett stort antal elever med relativt sett små medel. Analysen visar på att lärare värderar relationella egenskaper högt för ett framgångsrikt arbetslagsarbete samt att lärarna i hög grad upplever att samtalen i arbetslagen i viss mån är kvalificerade. Lärarnas svar indikerar även att de upplever att specialpedagoger bidrar till samtalen som kvalificerad samtalspart.

En överlåtelse kan ske till underpris för att omstrukturera en verksamhet. För att inte de olika parterna i överlåtelsen ska uttags-, utdelnings- samt tjänstebeskattas förutsätts att överlåtelsen är en kvalificerad underprisöverlåtelse. Definitionen i svensk rätt av en kvalificerad underprisöverlåtelse är att ett antal villkor ska vara uppfyllda samt att överlåtelsen ska ske utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet. Det är klart i svensk rätt att den öppna ersättning som betalas vid en överlåtelse ska beaktas. Mer debatterat är om dolda ersättningar såsom en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser. Om arbetsprestationen kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser riskerar den totala ersättningen att hamna på eller över marknadsvärdet vilket leder till att de berörda parterna i överlåtelsen uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattas. Frågan är således om en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelse.

<p>En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län. I resultatet har vi i en kvalitativ analys tittat efter dominerande mönster i specialpedagogernas uppfattningar och upplevelser. Dessa mönster har vi delat in i teman. Resultatet visar att specialpedagogerna har ett otydligt handledaruppdrag av skolledningen som bygger på att pedagoger frivilligt efterfrågar handledning. Specialpedagogerna upplever sig ha dubbla roller i organisationen på grund av ansvarsuppgifter. Specialpedagogerna har mandat av sina kollegor att tillhandahålla och leda handledning. De flesta specialpedagoger upplever att de har erfarenheter av etiska dilemman i rollen som intern handledare när det gäller information, när de handleder kollegor som de har nära vänskapsrelationer med och att skolorganisationen inte tillhandahåller regelbunden handledning på handledning. Specialpedagogernas handledning sker ofta i form av individuell rådgivning där de oftast förekommande gemensamma överenskommelserna gäller tid och sekretess. Specialpedagogerna hävdar att de har en teoretisk grund i sin handledning men brister i att precisera vilken. Specialpedagogerna menar att andra arbetsuppgifter i organisationen ofta har en positiv inverkan på rollen som intern handledare.</p>

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län. I resultatet har vi i en kvalitativ analys tittat efter dominerande mönster i specialpedagogernas uppfattningar och upplevelser. Dessa mönster har vi delat in i teman. Resultatet visar att specialpedagogerna har ett otydligt handledaruppdrag av skolledningen som bygger på att pedagoger frivilligt efterfrågar handledning. Specialpedagogerna upplever sig ha dubbla roller i organisationen på grund av ansvarsuppgifter. Specialpedagogerna har mandat av sina kollegor att tillhandahålla och leda handledning. De flesta specialpedagoger upplever att de har erfarenheter av etiska dilemman i rollen som intern handledare när det gäller information, när de handleder kollegor som de har nära vänskapsrelationer med och att skolorganisationen inte tillhandahåller regelbunden handledning på handledning. Specialpedagogernas handledning sker ofta i form av individuell rådgivning där de oftast förekommande gemensamma överenskommelserna gäller tid och sekretess. Specialpedagogerna hävdar att de har en teoretisk grund i sin handledning men brister i att precisera vilken. Specialpedagogerna menar att andra arbetsuppgifter i organisationen ofta har en positiv inverkan på rollen som intern handledare.

No description available.

Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar. Resultatet redovisas i fem olika teman. De teman som framträdde ur intervjuerna var feedback, specialpedagogens roll, hur specialpedagogisk handledning gynnar eleven, skillnaden mellan psykologisk handledning och specialpedagogisk handledning och hinder. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att specialpedagogisk handledning är värdefullt och utvecklande. Specialpedagogen kommer med tänkvärda funderingar, råd, tips så de får andra aspekter på sin undervisning och sitt bemötande av eleven. Specialpedagogen använder båda begreppen handledning och kvalificerade samtal. Lärarna beskriver att det är av stor betydelse att de får reflektera och tänka tillsammans med andra i arbetslaget under organiserade former. De beskriver att det är viktigt att ta del av andras erfarenheter och allt resulterar i att de påverkas och utvecklas till skickligare lärare. Lärarna menar att det gör skillnad i deras sätt att bemöta eleven och tillgodose dess behov. De anser att specialpedagogens kompetens har betydelse för dem och allt sammantaget påverkar det lärarens uppfattning om eleven. Det som främst upplevs som ett hinder är att få tiden att räcka till handledning och till allt som ingår i verksamheten.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagoger inom gymnasieskolan beskriver och uppfattar sin roll i arbetet med kvalificerade samtal. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning utifrån hermeneutiskt perspektiv. Enligt den svenska högskoleförordningen ska rådgivande samtal ingå i specialpedagogens arbete och specialpedagogen ska fungera som en kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor. Skollagen säger att elevhälsan som specialpedagogen ingår i främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Ändå lyfts ofta det åtgärdande arbetet som specialpedagogens uppdrag. Vi har undersökt hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever att de arbetar med olika samtal med särskilt fokus på hur specialpedagogen blir en kvalificerad samtalspartner och ser på det hälsofrämjande arbetet utifrån sin profession. Resultatet visade att specialpedagogerna arbetar olika med samtal. Specialpedagogerna upplevde kvalificerade samtal som centralt i sitt arbete och ett betydelsefullt verktyg i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan men att det inte har varit lätt att implementera de systematiska samtalen som de lärt sig under utbildningen till specialpedagog. Istället för ett förebyggande arbete har samtalen i huvudsak använts för att åtgärda och följa upp hinder i lärandet. I resultatet framkom också att de kvalificerade samtalen behöver prioriteras i gymnasieskolan och ges tid. Stöd från ledningen krävs för att få mandat att arbeta med kvalificerade samtal och kvalificerade samtal beskrevs i termer av skolutveckling. Diskussionen mynnade ut i ett förslag till en modell där specialpedagogen och läraren äger samtalet tillsammans. Modellen ger ramar för att mötas i situationen, arbeta för utveckling tillsammans, samtalen blir begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de använder det kvalificerade samtal i sin yrkespraktik samt hur de upplever att dessa leder till skolutveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod vilket sågs skulle ge ett rikt material att analysera. Sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskola genomfördes. De transkriberade intervjuerna användes för en innehållsanalys där gemensamma teman eftersöktes. Resultatet som analysen gav diskuterades med hjälp av bakgrund i tidigare forskning och de teoretiska ramar som presenterades. Det resultat som trädde fram var att flertalet av de specialpedagoger som intervjuades saknade tid för att regelbundet hålla kvalificerade samtal. Där man arbetade med fortbildning i form av kollegialt lärande upplevde specialpedagogerna en kontrast mellan vad som kunde åstadkommas med kvalificerade samtal som återkom regelbundet. De samtalen gav möjlighet till reflektion och direkt koppling till praktiken mellan samtalen. Det fanns en tydlig koppling mellan reflektion och yrkesutveckling visade intervjuerna. När tiden för samtal var mer formaliserad gavs ett tydligare mandat från skolledningen, vilket upplevdes positivt. Att det fanns en kommunikation inom systemet skola var betydelsefullt och vi kunde se att specialpedagogerna var en viktig del eftersom de kommunicerade med många på olika nivåer i systemet och samtidigt behövde de ha en blick för helheten. Det fanns en diskrepans mellan uppfattningen om att skolledaren såg samtal som viktiga och att skolledarna möjliggjorde kvalificerade samtal som en längre process. Det saknades tid, kontinuitet och tydliga strukturer för möjliggörande av detta, trots att forskning påvisar vikten av detta för att professionsutveckling ska ske.

<p>Efter fem domar från Regeringsrätten från januari 2010 har rättsläget klarnat kring hur begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL skall tolkas. I min mening är dock Regeringsrättens tolkning av lagen ej helt korrekt. Domarna har bety-delse för huruvida andelar i fåmansföretag kan "avkvalificeras" eller ej, vilket i sin tur har betydelse för om andelsägare i fåmansföretag skall kunna tillgodogöra sig utdelning eller kapitalvinst till en lägre beskattning än om andelarna är kvalificerade.</p><p>Vad som skall ses som "samma eller likartad verksamhet" definieras varken i lagtext el-ler i förarbeten. Detta har lett till osäkerhet kring hur begreppet skall tolkas. Vidare har osäkerhet kring begreppets tillämpningsområde uppkommit sedan ordalydelsen i lagen ändrades 1995. Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda det gällande rättsläget för tolkningen av begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL samt dess tillämpningsområde med utgångspunkt i Regeringsrättens domar från januari 2010. Vidare diskuteras Regeringsrättens domar kritiskt och jämförs med lagens syfte och förarbeten. Slutligen analyseras möjligheten att "avkvalificera" andelar i fåmansfö-retag i det gällande rättsläget.</p> / <p>After five judgements by the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010 the legal situation surrounding the interpretation of the concept of "same or similar activity" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL has clarified. In my view, however, the court’s interpretation of the law is not entirely correct. The judges have a bearing on whether the shares in close companies can be "de-qualified" or not, which in turn will affect whether shareholders in close companies can benefit from dividends or capital gains at a lower tax rate than if the shares are qualified.</p><p>What is to be seen as "same or similar activity" is defined neither by legislation nor in the preparatory works. This has led to uncertainty about how the term is to be inter-preted. Moreover, uncertainty about the scope of this concept occurred since the word-ing of the law amended in 1995. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate the legal position of interpreting the concept of "same or similar activities" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL, and its coverage on the basis of the judgements from the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010. Further the Swedish Su-preme Administrative Court’s decisions are discussed critically and compared to the law's purpose and legislative history. Finally, it analyzes the possibility of "de-qualifying" shares in close companies in the current legal situation.</p>