En överlåtelse kan ske till underpris för att omstrukturera en verksamhet. För att inte de olika parterna i överlåtelsen ska uttags-, utdelnings- samt tjänstebeskattas förutsätts att överlåtelsen är en kvalificerad underprisöverlåtelse. Definitionen i svensk rätt av en kvalificerad underprisöverlåtelse är att ett antal villkor ska vara uppfyllda samt att överlåtelsen ska ske utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet. Det är klart i svensk rätt att den öppna ersättning som betalas vid en överlåtelse ska beaktas. Mer debatterat är om dolda ersättningar såsom en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser. Om arbetsprestationen kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser riskerar den totala ersättningen att hamna på eller över marknadsvärdet vilket leder till att de berörda parterna i överlåtelsen uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattas. Frågan är således om en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelse.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik. Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter. Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet. Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik.</p><p>Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.</p><p>Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet.</p><p>Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.</p>

Coronapandemin och den drastiska omställningen till distansarbete har varit källor till oro för många organisationer. Ett vanligt fenomen är att chefer tenderar att söka sig till hårdare styrning under oförutsägbarhet, vilket kan få konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Med utgångspunkt i SCARF-modellen och Self-determination theory, ämnar studien undersöka om oförutsägbarheten innebär en hårdare styrning och vad den får för konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Utifrån det teoretiska ramverket genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda i fyra olika företag, verksamma i olika branscher. Resultatet indikerar på att kravet på uppföljning och rapportering ökar i de företag vars tillvaro varit mer oförutsägbar och förblir oförändrat i de företag vars tillvaro varit mer förutsägbar. Styrningens förväntade negativa inverkan på anställdas inre motivation och arbetsinsats kan inte bekräftas. Resultatet indikerar istället på positiva effekter som förbättrad känsla av produktivitet, ökad tydlighet och struktur.

Att arbeta med ett äldre så kallat legacy-system är en vanlig uppgift bland dagens programmerare men det saknas data om hur arbetsinsatsen är fördelad. Denna data vore användbar för att utvärdera hur kostsamt det är att vidareutveckla ett system kontra en omskrivning eller migration. För att åtgärda detta bidrar den här undersökningen med data som visar arbetsinsatsfördelningen vid migration av ett mindre legacy-system. Frågan som undersöks är ”Hur fördelas kostnaden i tid när man utvärderar och bygger om ett legacy-system?. Grunden för data i denna undersökning kommer ifrån utvecklingen av ett litet studentutvecklat system som använts på KTH och som var i stort behov av uppdatering. Det fanns mycket dokumentation om systemets krav och design, men den kod som fanns var ej användbar då den ej var dokumenterad och saknade klar struktur. Detta ledde till en omskrivning av systemet enligt de krav som tidigare formulerats. I det här projektet användes en vetenskaplig fallstudie med en kvantitativ metod för att få fram resultat. Tiden som lades ned på de moment som identifierats innan uppstart mättes och användes för att beräkna arbetsinsatsfördelningen. Resultatet av denna undersökning är en samling data som kan användas för uppskattningen av arbetsinsatsfördelningen vid omskrivningen av ett mindre legacy-system. I denna undersökning redovisas arbetsinsatsfördelningen som uppmätts under migrationen av ett legacy-system till en ny teknologi, då det existerande systemet inte betraktades som värt att uppdatera. Undersökningens slutsats är att om det finns ett bra förarbete som går att använda för att bygga om systemet så kommer majoriteten av arbetsarbetsinsatsen att läggas på implementeringen av systemet i kod. / Working with legacy-systems is a common task for programmers, and the development of these requires a great effort, but data regarding the distribution of this effort is scarce. This data would be valuable when evaluating the cost of continued development of a system compared to a rewrite or migration. To rectify this, we aim to provide a datapoint regarding the effort distribution for the migration of a small legacy-system. Our question is “How is the cost in time distributed when a legacy-system is evaluated and rebuilt?”. The data presented in this thesis comes from the development of a legacy-system developed by students at KTH. The system needed an update since it had ceased to function. There was a great amount of documentation with regards to requirement specifications and application design which could be used when redeveloping the system. The code, however, lacked any substantial documentation and structure, so it was decided early on that rewriting the system according to the existing documentation was going to be more efficient than working with the code for the current system. A scientific case study built on quantitative methods was used to collect data. To measure effort the time spent on each predefined moment was counted in minutes, and this was used to calculate the distribution of effort. The result of this thesis is a table of data and a review of the distribution of effort when working on a small legacy-system with clear requirements. The data produced in this thesis is based on the effort spent on rewriting a system that was not worth updating. The conclusion of this thesis is that most of the effort will be spent on implementing the code when a clearly defined system is rewritten from the ground up.