Global ETD Search

1	Kan man lita på en elektronisk underskrift? : En studie av tillförlitligheten hos de olika kategorierna av elektroniska underskrifter / Can you trust an electronic signature? Alhanko, Gustaf January 2022 (has links) Everything regarding signatures, both physical and electronic, is based upon trust between the contracting parties. A signature must therefore be both reliable and secure to be used by the parties. In the recent years the use of electronic signatures has increased, and a legal framework has been established by the European union (EU) with the EU-regulation on electronic identification and trust services for electronic transactions in the internal market (eIDAS). In the regulation three different categories of electronic signatures occur: the (simple) electronic signature, the advanced electronic signature and the qualified electronic signature. What mainly distinguishes the categories are the level of safety devices connected to the signature. The qualified electronic signature has the highest level of safety devices, followed by the advanced electronic signature, which is followed by the simple electronic signature that has either few or no safety devices. Swedish law differs from the eIDAS since there is no division into different categories. In this essay I examine and evaluate the safety, and thus the reliability of, the different categories of electronic signatures are. This is done through methods established in precedents from Swedish Courts. The conclusion of the essay is that the reliability and safety of the electronic signature correlates with the level of safety devices connected to the signature. If an electronic signature has a higher level of safety devices, it should be regarded as more reliable and secure. I therefore advice contracting parties to use the simple electronic signatures with caution, especially if the contract is of high value, and instead use an electronic signature with more robust safety devices. Electronic signatures Signatures eIDAS Advanced electronic signatures Qualified electronic signatures Elektroniska underskrifter Elektroniska signaturer underskrifter signaturer eIDAS enkel elektronisk underskrift avancerad elektronisk underskrift kvalificerad elektronisk underskrift Law (excluding Law and Society)
2	Elektroniska underskrifter, ett tekniskt och juridiskt fenomen : En utredning av elektroniska underskrifters rättsliga förhållande till teknik och funktioner / Electronic signatures, a technical and legal phenomenon : An investigation of electronic signatures legal relationship to technology and functions Jonsson, Isak, Nahlbom, Robin January 2022 (has links) I uppsatsen utreds det tekniska och juridiska fenomenet elektroniska underskrifter, som idag till viss del har ersatt traditionella handskrivna underskrifter. Den rättsliga ställningen för elektroniska underskrifter påverkas direkt av den teknik de bygger på, varför juridiken bör anses vara nära sammankopplad med tekniken. Innebörden av en elektronisk underskrift kan sägas vara kontrollerbara uppgifter i elektronisk form som bland annat möjliggör att en person som har undertecknat en handling kan verifieras. Elektroniska underskrifters funktioner jämförs vanligtvis med handskrivna underskrifter trots att funktionerna uppfylls med hjälp av olika tekniska lösningar. En elektronisk underskrift fyller fem olika funktioner som bland annat gör användningen av elektroniska underskrifter säker för dess användare. EIDAS-förordningen är central för elektroniska underskrifters rättsverkan och avser att vara en teknikneutral reglering. Något regelverk för hur den underliggande tekniken ska vara utformad finns inte. Tre typer av elektroniska underskrifter kan identifieras av förordningen, vilka är enkla, avancerade och kvalificerade elektroniska underskrifter. De olika underskriftstyperna skiljer sig åt både avseende krav och rättsverkan. EIDAS-förordningens mest betydelsefulla bestämmelse torde vara att en elektronisk underskrift som huvudregel inte får förvägras rättslig verkan på grund av dess elektroniska form. Formkrav som uppställs i nationell rätt kan hindra elektroniska underskrifter från att användas. I svensk rätt förekommer både formalavtal som tillåter och inte tillåter att elektroniska underskrifter används. Bestämmelser kan även föreskriva att en viss typ av elektronisk underskrift får eller ska användas. Konsensualavtal kan till skillnad från formalavtal användas obehindrat med elektroniska underskrifter, eftersom avtalstypen är flexibel i sin natur. När elektroniska underskrifter används i en elektronisk miljö skulle problem avseende viljeförklaringar kunna uppstå och påverka konsensualavtal. Exempelvis om viljeförklaringar avges snabbt genom några knapptryck eller om elektroniska undertecknandetjänster är otydligt utformade för användare. Elektroniska underskrifter bör anses ha såväl juridiska som tekniska förutsättningar för att i framtiden kunna användas i ännu större omfattning än idag. electronic signature electronic signatures digital signature digital signatures avtalsrätt elektroniska avtal elektroniskt avtal elektronisk underskrift elektroniska underskrifter elektronisk signatur elektroniska signaturer elektroniskt undertecknande digital signatur elektroniskt avtalsslut digitalt avtal digitala avtalsslut EIDAS eIDAS-förordningen eIDAS förordningen undertecknande elektronisk signatur elektroniska signaturer underskrift underskrifter funktioner underskrifters funktioner tekniska funktioner rättsliga funktioner rättslig funktion enkel elektronisk underskrift avancerad elektronisk underskrift kvalificerad elektronisk underskrift Law Juridik

Search results

Kan man lita på en elektronisk underskrift? : En studie av tillförlitligheten hos de olika kategorierna av elektroniska underskrifter / Can you trust an electronic signature?