<p>Det problem som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är avgörande för att medelstora möbelföretag kan bibehålla sin position på dagens föränderliga marknad.</p><p>Svenska möbelkedjor befinner sig idag i en situation då de är chanslösa gentemot den marknadsledande aktören. Samtidigt har fler nya mindre företag, som tydligt nischat sig på design dykt upp på marknaden. De medelstora möbelkedjorna vänder sig till ett stort kundsegment och erbjuder ett brett sortiment. Det betyder att de medelstora möbelföretagen har kommit i kläm, då de inte kan konkurrera med marknadsledaren om priset och inte heller med designen, som de nischade möbelbutikerna erbjuder.</p><p>Undersökningen handlar om hur dagens medelstora möbelkedjeföretag ska kunna stå sig i den ovan beskrivna konkurrenssituation då de medelstora möbelföretagen måste finna nya sätt för att överleva på den svenska möbelmarknaden.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera vad två medelstora och två mindre möbelföretag står för, samt vad konsumenter idag efterfrågar vid möbelköp för att på så vis tydliggöra de faktorer som är betydande för en bibehållen position på marknaden.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av personliga intervjuer med representanter från de utvalda företagen samt genom en enkätundersökning bland konsumenter. Teorierna som ligger till grund för genomförandet av denna uppsats behandlar främst relationsinriktade och värdeskapande strategier. Företagen har redogjort för hur de ser på sig själva, hur deras kundhanteringsprocesser ser ut samt hur de arbetar för att skapa mervärde för kunderna.</p><p>Slutsatsen visar att de medelstora möbelföretagen har insett att deras situation är hotande och de har därför försökt att vidta vissa åtgärder. Vissa åtgärder kommer att ta lång tid att genomföra, men framförallt saknas det tydliga strategier för att binda kunderna långsiktigt till företagen.</p>

Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva. För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010. Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt. Att genomföra utvärderingar är ett sätt att inför framtida planeringar veta vad som var bra och vad som måste förbättras. Därför är det viktigt för en ledning, oavsett evenemangstyp, att genomföra utvärderingar över sitt evenemang.

Det problem som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är avgörande för att medelstora möbelföretag kan bibehålla sin position på dagens föränderliga marknad. Svenska möbelkedjor befinner sig idag i en situation då de är chanslösa gentemot den marknadsledande aktören. Samtidigt har fler nya mindre företag, som tydligt nischat sig på design dykt upp på marknaden. De medelstora möbelkedjorna vänder sig till ett stort kundsegment och erbjuder ett brett sortiment. Det betyder att de medelstora möbelföretagen har kommit i kläm, då de inte kan konkurrera med marknadsledaren om priset och inte heller med designen, som de nischade möbelbutikerna erbjuder. Undersökningen handlar om hur dagens medelstora möbelkedjeföretag ska kunna stå sig i den ovan beskrivna konkurrenssituation då de medelstora möbelföretagen måste finna nya sätt för att överleva på den svenska möbelmarknaden. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera vad två medelstora och två mindre möbelföretag står för, samt vad konsumenter idag efterfrågar vid möbelköp för att på så vis tydliggöra de faktorer som är betydande för en bibehållen position på marknaden. Undersökningen har genomförts med hjälp av personliga intervjuer med representanter från de utvalda företagen samt genom en enkätundersökning bland konsumenter. Teorierna som ligger till grund för genomförandet av denna uppsats behandlar främst relationsinriktade och värdeskapande strategier. Företagen har redogjort för hur de ser på sig själva, hur deras kundhanteringsprocesser ser ut samt hur de arbetar för att skapa mervärde för kunderna. Slutsatsen visar att de medelstora möbelföretagen har insett att deras situation är hotande och de har därför försökt att vidta vissa åtgärder. Vissa åtgärder kommer att ta lång tid att genomföra, men framförallt saknas det tydliga strategier för att binda kunderna långsiktigt till företagen.

No description available.

Bakgrund: Ett plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och cirka 5 000 människor drabbas årligen av ett hjärtstopp utanför sjukhus. Att överleva ett hjärtstopp kan väcka många existentiella frågor och känslor som påverkar både livskvalitet och livsvärld. Sjuksköterskan kan möta patienter som överlevt ett hjärtstopp inom vilken klinisk specialitet som helst. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp som skett utanför sjukhuset. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Patienterna upplevde mycket ångest, oro och rädsla efter att de överlevt ett hjärtstopp. Patienterna upplevde att det var nödvändigt med nya rutiner för att kunna gå vidare. Det emotionella och sociala stödet var en viktig del i återhämtningen efter hjärtstoppet. Patienterna upplevde att det var viktigt för dem att få information kring hjärtstoppet och vägen tillbaka till ett sunt liv. Konklusion: Studien kom fram till att patienterna hade ett stort behov av information kring den nya vardagen. Det var viktigt för patienterna att bearbeta sina existentiella frågor och få stöd från sjukvården, familj och vänner. Patienterna önskade att sjuksköterskan hade mer konkret information om patientens tillstånd och vad deras kropp klarade av rent fysiskt.

Bakgrund: Hjärtstopp är en vanlig dödsorsak i världen. Antal individer som överlever ett hjärtstopp har ökat och ligger på 2-11% globalt sett. Forskningen går inte i samma takt som överlevnaden ökar och informationen kring upplevelser av att överleva ett hjärtstopp är bristfällig. Att överleva ett hjärtstopp kan vara traumatiskt och påverkar individens kroppsliga förmågor samt det psykiska välmåendet. Omvårdnaden och sjuksköterskan har en betydande roll för att främja patientens hälsa och välbefinnande efter ett hjärtstopp, men det krävs fortfarande mer forskning för vad individen behöver från vården.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, grundad på åtta vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade två huvudteman. Upplevelsen av förlorad trygghet där livet kantas av oro, ångest och rädsla för framtiden. Se livet med nya ögon då vardagen helt plötsligt förändras och ens syn på livet fått en ny vändning. Livsstilsförändringar kan vara tvunget och många har fått nya värderingar och prioriteringar i livet. För vissa individer har hjärtstoppet inneburit fysiska begränsningar och många har börjat tänka på existentiella frågor. Det saknas stöd och vägledning för att ta sig vidare i livet. Slutsats: Patienter som överlevt ett hjärtstopp behöver mer stöd och vägledning från sjuksköterskan.

Bakgrund: Överlevnadschansen av ett hjärtstopp är låg där medelålders män är den mest utsatta gruppen. De mest förekommande orsakerna är bakomliggande hjärtsjukdomar varav hjärtinfarkt dominerar. Ett hjärtstopp kan leda till kognitiva problem och att se över livsstilen är viktigt för att förebygga så att det inte händer igen. Mötet med döden ändrar perspektivet till livet och spirituella frågor kan väckas. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats där data analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna fick en ny syn på sin kropp och ändrade prioriteringar i livet med en längtan efter normalitet. Att ha mött döden gav en tacksamhet till livet. Det fanns ett behov av att fylla minnesluckorna som uppstod under hjärtstoppet. Överlevnaden innebar blandade känslor som rädsla och oro över sin kropp och inför framtiden. Stödet från familjen och vården spelade en stor roll för tillfrisknandet, dock upplevde informanterna att vården negligerade dem. Slutsats: Hjärtstoppet gav upphov till psykologiska svårigheter som inte tycks uppmärksammas av vården. Mening i livet tycks vara en faktor för att uppleva normalitet och att fylla avbrottet där minnen saknas tyder på behovet av att forma ett sammanhang. Omgivningens stöd är av vikt för tillfrisknandet. Med inblick i personernas livsvärld kan sjuksköterskan få kunskap för att underlätta tillfrisknandet.

Bakgrund: Insjuknandet av bröstcancer ökar ständigt samtidigt som tillfrisknandet ökar. Genom att beskriva bröstcanceröverlevares upplevda hälsa efter en genomgången sjukdom kan det hjälpa sjuksköterskan att utveckla en god omvårdnad. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av hälsa i vardagen efter att ha överlevt bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Efter sökning i Cinahl och Medline resulterade till 811 där 17 stycken användes som resultatartiklar. Analys genomfördes via Fribergs femstegsmodell. Artiklarna granskades enligt Jönköping University Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman rörande hälsan i vardagen. De huvudteman som identifierades var Fysisk hälsa i vardagen och Psykosocial hälsa i vardagen. Kvinnorna upplevde både fysiska och psykosociala förhållanden som påverkade den upplevda hälsan i vardagen. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att kvinnor som överlevt bröstcancer upplevde förändringar som påverkade vardagen och deras upplevda hälsa. Upplevelserna sågs som både positiva och negativa. För att uppnå en god upplevd hälsa hos kvinnorna som överlevt bröstcancer, krävs det mer kunskap hos vårdpersonal och hälso- och sjukvården kring överlevnaden. Detta för att kvinnor ska erhålla bättre möjligheter för en godare upplevd hälsa efter sin sjukdom.

Varje år sker cirka 6000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Patienter som varit med om ett plötsligt hjärtstopp kan drabbas av mer eller mindre uttalade fysiska, kognitiva, sociala och emotionella konsekvenser som minskar deras upplevda livskvalitet. Patienter som har överlevt ett hjärtstopp är en växande patientgrupp och sjukvården bör lägga mer fokus på evidensbaserad uppföljning, hälsofrämjande stöd och rehabilitering till dessa patienter och deras närstående för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god livskvalitet.  Syftet är att fördjupa kunskaperna om patientens livskvalitet under det första året efter ett överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.  En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi enligt metod beskriven av Polit och Beck(2017) samt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) har använts för att granska 16 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades mer eller mindre av olika faktorer relaterat till behandling, individ, efterförlopp och social situation. Ett snabbt ingripande, en defibrillerbar första rytm och en kort vårdtid var associerade med goda förutsättningar för god återhämtning och ökad livskvalitet. Vidare visade resultaten att livskvaliteten var beroende av hur väl patienterna återhämtade sig fysiskt och mentalt och hur aktiva var de i det sociala sammanhanget. Resultaten beskrev även att livskvaliteten påverkades av ålder och kön. Det framkom även att livskvaliteten förbättrades i tid och att efter ett år många patienter uppgaven god livskvalitet ett år efter händelsen. Examensarbetets resultat kan bidra till att kunna se vilka faktorer har starkt samband och kan påverka patientens livskvalitet efter hjärtstopp. Detta för att få kunna anpassa vårdåtgärderna utifrån patientens behov. För att öka förståelse i hur livskvaliteten upplevs på individnivå krävs det mer forskning inom ämnet av kvalitativ ansats. / Every year, approximately 6,000 cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Patients who have experienced a sudden cardiac arrest may experience physical, cognitive, social and emotional consequences that reduce their perceived quality of life. Patients who have survived a cardiac arrest are an increasing patient group, and healthcare should focus more on evidence-based follow-up, health-promoting support and rehabilitation for these patients and their relatives in order to create the best conditions for a good quality of life. The aim is to deepen the knowledge about the patient's quality of life during the first year after surviving a sudden cardiac arrest outside hospital. A literature review with a systematic search strategy according to the method description of Polit and Beck (2017) and Bettany-Saltikov and McSherry (2016) has been used to review 16 quantitative articles. The results showed that the quality of life was affected by treatment, individual, course and social situation. A quick intervention, a defibrillable first rhythm and a short care period were associated with good conditions for good recovery and increased quality of life. Furthermore,the results showed that the quality of life depended on how well the patients recovered physically and mentally and how active they were in the social context. The results also described that quality of life was affected by age and gender. It also emerged that the qualityof life improved in time and that after one year many patients reported a good quality of life one year after the event.  The results of the degree project can help to be able to see which factors are strongly related and can affect the patient's quality of life after cardiac arrest. This is to be able to adapt the care measures based on the patient's needs. To increase understanding of how the quality of life is experienced at the individual level, more research is needed in the subject of a qualitative approach.

SAMMANFATTNING Introduktion Årligen inträffar omkring 10 000 hjärtstopp i Sverige och endast 12% av de som drabbas överlever. Vid ett hjärtstopp förlorar hjärtat sin pumpförmåga och blodcirkulationen upphör. Kroppen utsätts för ett stort trauma och de långsiktiga komplikaitonerna hos överlevarna är ofta många. Det saknas nationella riktlinjer från Socialstyrelsen avseende vårdandet av personer som överlevt hjärtstopp. Samtidigt är det en patientgrupp som ökar i antal och som har ett stort vårdbehov. Således är det av relevans att öka kunskapen inom aktuellt område.  Syfte Att undersöka upplevelser och erfarenheter efter utskrivning från sjukhus hos personer som överlevt hjärtstopp.  Metod Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva kvalitativa studier hämtade från PubMed eller CINAHL stod till grund för resultatet. Resultatanalys utfördes enligt Fribergs (2017) modell för resultatanalys.  Resultat Tre teman och nio kategorier identifierades: En förändrad vardag inkluderar kategorierna: somatiska komplikationer, kognitiva komplikationer, familjesituation, begränsningar och anpassningar. Inom temat: Emotionella upplevelser återfinns kategorierna: psykologiska utmaningar och existentiella tankar. Slutligen innefattar temat: Upplevelser av vården kategorierna: avsaknad av information och stöd och deltagarnas förbättringsförslag.  Slutsats Komplikationerna efter ett hjärtstopp resulterar i en förändrad vardag som präglas av begränsningar, vilka i sin tur resulterar i en försämrad psykisk hälsa hos överlevarna. De upplever att vården inte tillgodoser deras behov. De kommer med förslag på förbättringar till vårdpersonalen, varav de flesta hör till sjuksköterskans arbetsuppgifter.