Föreliggande studie syftar till att undersöka praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare, inom högre utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt är erfarenhetsbaserat lärande. Den metodologiska ansatsen är kvantitativ och det empiriska materialet samlades in genom webbaserade enkäter. Resultatet tyder på att det är fler beteendevetare som studerat det beteendevetenskapliga programmet utan praktik, än med praktik. Resultatet visar även att det till viss del råder skillnad mellan beteendevetare i förhållande till erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter. Vidare indikerar resultatet att de som studerat utan praktik, hade föredragit att studera med praktik. / This study intends to examine the significance of internship for experience-based learning and employment opportunities for behavioral scientists, within higher education. The theoretical outset is experience-based learning. The methodological approach is quantitative, and the empirical material is collected through web-based surveys. The result indicates that there are more behavioral scientists who have studied the behavioral science program without an internship, than with an internship. The result also shows that there is, to some extent, a difference between behavioral scientists in relation to experience-based learning and employment opportunities. Furthermore, the result indicates that those who studied without an internship, preferred to study with an internship.

Studien avsåg att undersöka funktionsvarierades möjligheter att få en anställning på den svenska arbetsmarknaden baserat på arbetsgivares attityder till att anställa arbetssökande med funktionsvariation inom handel och kontor. Studien genomfördes som en enkätstudie och riktades till arbetsgivare där chefers och annan rekryterande personals attityd till att anställa arbetssökande utifrån tolv typer av funktionsvariationer undersöktes. I enkäten deltog 57 personer varav 30 från kontorsbranschen och 27 från handel. Resultaten indikerade att arbetsgivare generellt hade en negativ attityd till att anställa arbetssökande med funktionsvariationer. Störst sannolikhet att bli anställd hade arbetssökande med “hörselnedsättning” medan arbetssökande med “svåra besvär med dyslexi och/eller dyskalkyli” hade lägst sannolikhet att bli anställd. Studiens slutsats var att arbetssökande med funktionsvariationer hade sämre möjligheter att få en anställning jämfört med arbetssökande utan funktionsvariationer inom branscherna handel och kontor, när andra variabler som kön, ålder och utbildning inte kunde påverka arbetsgivarnas attityder. / The study aimed to investigate disabled persons opportunities to get a job in the Swedish labor market based on employers' attitudes to employing persons with disabilities in trade and offices. The study was a questionnaire study and was aimed towards employers’ attitudes to hiring persons based on twelve types of disabilities. The survey was attended by 57 people, of whom 30 came from the office industry and 27 from trade. Results showed that employers generally had a negative attitude towards hiring persons with disabilities. Persons with "hearing impairment" had the highest probability of being employed, while persons with "severe problems with dyslexia and/or dyscalculia" had the lowest probability of being employed. The conclusion of the study was that people with disabilities had inferior opportunities to persons without disabilities in the industries trade and offices, when other variables such as gender, age and education could not influence employers' attitudes.