Global ETD Search

1	Beteendevetare - Ett (o)möjligheternas begrepp : - en kartläggning och textanalys av tre olika aktörers beskrivning av beteendevetare ur ett professionsteoretiskt perspektiv Johansson, Åsa January 2008 (has links) <p>Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer. Vi är inte ute efter att komma fram till en bestämd definition av begreppet beteendevetare utan av att reflektera över hur den används, vem som använder den samt vilka förväntningar som kan tänkas finnas på dem som kallar sig beteendevetare. Kartläggningen visar att det finns en rik variation i alternativ på arbetsmarknaden för beteendevetare. De har dock en ganska lång väg kvar mot en profession sett ur ett professionsteoretiskt perspektiv.</p> Beteendevetare Beteendevetenskap Profession Professionalisering Textanalys Sociology Sociologi
2	Beteendevetare - Ett (o)möjligheternas begrepp : - en kartläggning och textanalys av tre olika aktörers beskrivning av beteendevetare ur ett professionsteoretiskt perspektiv Johansson, Åsa January 2008 (has links) Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer. Vi är inte ute efter att komma fram till en bestämd definition av begreppet beteendevetare utan av att reflektera över hur den används, vem som använder den samt vilka förväntningar som kan tänkas finnas på dem som kallar sig beteendevetare. Kartläggningen visar att det finns en rik variation i alternativ på arbetsmarknaden för beteendevetare. De har dock en ganska lång väg kvar mot en profession sett ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Beteendevetare Beteendevetenskap Profession Professionalisering Textanalys Sociology Sociologi
3	Finns det en oro inför den framtida professionen bland universitetsstudenter? : En kvantitativ studie om Ekonomi- och PAO-studenter. Saweris, Kristina January 2019 (has links) Fler studenter examineras från högskola varje år och många av dessa känner en oro inför inträdet i arbetsmarknaden. Studenter som läser Ekonomi och Personal, arbete och Organisation (PAO) är den undersökta populationen. Syftet blev därmed att undersöka studentgruppernas oro och agerande för att komma ut i arbetslivet. Antal deltagare var 97 studenter på Stockholms Universitet och dessa fick svara på en webbaseradenkät. Enkäten bestod av frågor om arbetslivserfarenhet, oro inför framtida profession men också self-efficacy. Resultatet visade att Ekonomi- och PAO-studenter inte skiljde sig åt gällande extraarbete, oro inför framtida profession eller self-efficacy. Därutöver fanns det ingen skillnad på self-efficacy mellan studenter som arbetar och inte arbetar. Däremot upptäcktes en statistisk signifikant skillnad i oro mellan studenter som arbetar och inte arbetar. Resultaten visade inte på några könsskillnader avseende oro inför framtida profession. Denna studie kan hjälpa till att belysa vikten av arbetslivserfarenhet samt studenters oro och self-efficacy inför ens framtida profession. Beteendevetare ekonomi oro framtidsoro self-efficacy arbetslivserfarenheter extraarbete kön Psychology Psykologi
4	Praktik inom högre utbildning : En kvantitativ studie om praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare Böröczki, Bea January 2019 (has links) Föreliggande studie syftar till att undersöka praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare, inom högre utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt är erfarenhetsbaserat lärande. Den metodologiska ansatsen är kvantitativ och det empiriska materialet samlades in genom webbaserade enkäter. Resultatet tyder på att det är fler beteendevetare som studerat det beteendevetenskapliga programmet utan praktik, än med praktik. Resultatet visar även att det till viss del råder skillnad mellan beteendevetare i förhållande till erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter. Vidare indikerar resultatet att de som studerat utan praktik, hade föredragit att studera med praktik. / This study intends to examine the significance of internship for experience-based learning and employment opportunities for behavioral scientists, within higher education. The theoretical outset is experience-based learning. The methodological approach is quantitative, and the empirical material is collected through web-based surveys. The result indicates that there are more behavioral scientists who have studied the behavioral science program without an internship, than with an internship. The result also shows that there is, to some extent, a difference between behavioral scientists in relation to experience-based learning and employment opportunities. Furthermore, the result indicates that those who studied without an internship, preferred to study with an internship. praktik teori erfarenhetsbaserat lärande anställningsmöjligheter beteendevetare beteendevetenskapliga programmet högre utbildning Educational Sciences Utbildningsvetenskap
5	Socialsekreterarnas upplevelser på hur utbildning har förberett dem på att hantera arbetsbelastning i sin profession samt hur arbetsbelastningen hanteras på plats i yrket- med fokus på beteendevetare och socionomer : En kvalitativ undersökning. / Social workers experiance of how their education prepered them to handle workload in their profession and how they handle the workload onsite in the workplace -primarly fokus on social workers with educational bakground in behavioural science and social work. : A qualitative research Ramic, Armina, Sadoon, Jasmina January 2020 (has links) Socialsekreterarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning har i flera år uppmärksammats i hopp om förbättring. Detta kan man finna i mängder forskningsstudier och andra rapporter, både från idag, tio år tillbaka och längre. Mot bakgrund av detta är syftet med föreliggande studie att undersöka hur socialsekreterare med beteendevetenskaplig- och socionominriktad utbildning ser på sin arbetsbelastning. Huvudfråga delas in i två subfrågor; hur utbildningar har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning samt hur arbetsbelastningen hanteras på plats i yrket- med fokus på beteendevetare och socionomer. Ingen tidigare forskning finns att hitta riktad mot dessa examenstyper och mer forskning krävs för att belysa skillnader vad gäller socialsekreterarnas utbildningsbakgrund i denna fråga. Fokus riktas mot att skapa en djupareförståelse för om de skiljer sig åt mellan de två utbildningsbakgrunder med hänsyn till ovannämnda två forskningsfrågor. För att kunna utföra denna undersökning så har semistrukturerade intervjuer används med åtta deltagare sammanlagd; fyra är av respektive utbildning. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod och resulterade i två teman. Under vardera tema identifierades även subteman. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att arbetsbelastningen är hög men hanterbar. Samtliga informanter beskriver att utbildning inte har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning i det kommande yrkeslivet, dvs inga strategier eller verktyg till hur man kan gå tillväga har informerats om i utbildningen- oavsett utbildningsbakgrund. Fyndet med studien vad gäller hantering av arbetsbelastning på plats i yrket visar sig vara att samtliga informanter är ense om tillvägagångssättet för hur man kan hantera detta stressmoment. Studien bidrar med en ökad förståelse vad gäller vikten av att upplysa om hanteringsstrategier i utbildningen samt att stöd och samverkan i yrkeslivet är en viktig resurs för att bibehålla motivationen och arbetsglädjen på arbetsplats. Inte minst sin psykiska hälsa. / The work environment and workload of social workers has been a topic of conversation for many years, in hopes of improvement. Several studies and reports written on the matter, both recent and older that dates back ten years and more bears evidence of this. With this as a notion, the purpose of this study is to determine how social workers with an education in behavioural science and in social work view their workload. The main inquiry here is divided into two parts:In what way has the social workers education prepared them in handling workload? And how is the workload handled onsite in the workplace- primarily focusing on people with an education in behavioural science and social work. No previous research can be found focusing on these types of degrees and more research is needed to examine the differences between social wokers' educational backgrounds in this issue. The focus is to create a deeper understanding of whether there is a difference between the two educational backgrounds in this issue. To perform this study, qualitative research was used with a semi-structured interview and with a total of eight informants. Four informants from each educational background. The data gathered was analysed with a thematic analysis method and resulted in two different themes. Under each of the separate themes, different subthemes were also identified. The results shows that all participants experience that the workload is high, but manageable. All participants express that their education has not prepared them to manage workload in the coming profession –regardless of their previous education. The findings in this study in regards to handling workload, is shown to be that all participants are in agreement in how to deal with the stress that the occupational workload induces. This study contributes an increased understanding as to the weight of proper information regarding stressmanagement strategies for people undertaking an education or training in this field. It also highlights the importance of collaboration in the workplace to maintain motivation and morale among staff. Especially in regards to the mentalhealth of the workers. Workload social worker behavioural science stress burnout former education KASAM coping coping mechanisms sociology. Arbetsbelastning socialsekreterare beteendevetare socionom stress utbrändhet utbildningsbakgrund KASAM Coping copingstrategier Sociology Sociologi
6	Förutsättningar för behandlare i företagshälsovården att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet Gjertz, Helena, Tirén, Susanna January 2022 (has links) Nästan en tredjedel av alla anställda i Sverige upplevde under 2020 arbetsrelaterade besvär, så som hög arbetsbelastning, trötthet, oro, ångest eller utmattningssymptom. Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö och ska vid behov ta hjälp av företagshälsovård (FHV) och även samverka med företagshälsovård i preventivt syfte. En misstänkt bidragande orsak till den ökande ohälsan i arbetslivet kan vara att arbetsgivare inte uppfyller sitt fulla ansvar och införlivar arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Studien undersökte behandlares (psykologer och beteendevetares) upplevelser av att arbeta med stöd till individer som upplever brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie gjordes med åtta informanter från tre olika företagshälsor över hela landet. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier med det övergripande temat Behandlares förutsättningar att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet. Resultatet indikerar att behandlarens roll innebär en balansgång mellan organisationen och klienten vilket ibland kan innebära motstridiga intressen. Studien visar också att behandlarnas stöd i stor utsträckning handlar om att stötta klienter att göra anpassningar för att kunna hantera arbetssituationen i arbetsmiljöer som präglas av höga krav. En implikation av resultaten är att organisationer skulle behöva använda sig av FHV i större utsträckning än i dag i sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga ohälsa och främja hälsa. / Nearly one third of all employees in Sweden experienced work-related problems during 2020, such as heavy workload, worry, fatigue, anxiety or exhaustion disorder. Employers are responsible for the organizational and social work environment and are obliged to take assistance from occupational health services (OHS) when needed, and to collaborate with OHS for preventive purposes. A contributing factor to the increasing ill-health in working life could be that employers do not fulfill their responsibility and incorporate preventive and health-promoting work environment management. The study examined psychologists and behavioral scientists’ experiences of giving support to individuals who experience shortcomings in the organizational and social work environment. An interview study was conducted with eight informants from three different OHS across the country. The analysis consisted of a qualitative content analysis that resulted in four categories with the overall theme Conditions for working with support to increased health in working life. The results indicate that the supporting role involves balancing between the organization and the client, which can sometimes mean conflicting interests. The study also shows that the support is largely about supporting clients to make adjustments, to be able to handle the work situation in work environments that are characterized by high demands. One implication of the results is that organizations would need to use OHS to a greater extent, in order to support an improved work environment, to prevent ill-health and to promote health. occupational health services psychologist behavioral scientist supportive talk work related ill-health preventive work environment management företagshälsovård behandlare psykolog beteendevetare samtalsstöd arbetsrelaterad ohälsa preventivt arbetsmiljöarbete Psychology Psykologi
7	Subliminal priming : Manipulation till att välja en specifik kulör på plastpåse / Subliminal priming : Manipulation to choose a specific colour on a plastic bag Nordberg, Rickard January 2014 (has links) Primad information är lättare tillgängligt i minnet och kan således lättare bli igenkänt. Förutsättningar för priming är bland annat subliminal perception, mål, tillförlitlighet, icke vaksamt och icke vanemässigt. Studiens syfte är att få bredare förståelse gällande subliminal primings påverkan. Frågeställningen var om kunder i en affär kan manipuleras, primas, till att ta en specifik kulör på plastpåse vid kassan samt om det finns någon könsskillnad vid effekten av priming. Deltagarna var 490 kunder, varav 333 män. Två olika skyltar med olika kulörer placerades vid kassan. Det noterades om kunderna valde den primade kulören på plastpåse eller inte. Kontrollgruppen bestod av 117 personer och dessa fick inte se någon skylt. Resultatet visade en signifikant skillnad, deltagarna valde samma kulör på plastpåse som skylten. Inga könsskillnader påträffades. Forskning visar att primingeffekter kan motstridas genom att individen gör sig medveten av potentiell omedveten påverkan. / Primed information is more accessible in memory and can thus easily be recognized. Prerequisites for priming include subliminal perception, goals, reliability, non alert and non habitually. The study aims to gain broader understanding regarding subliminal primings influence. The purpose of this thesis was to see whether the customers in a store could be manipulated, primed, to take a specific colour on plastic bags at checkout and if there are any gender differences in the effect of priming. Participants were 490 customers, of whom 333 men. Two different signs with different colours were placed at the checkout. It was noted if customers chose the primed colour of the plastic bag or not. The results showed a significant difference, the participants chose the same colour on the plastic bag as the sign. No gender differences were found. Research shows that priming effects can be opposed if people make themselves aware of potential unconscious influences. priming subliminal elections bag color colour psychology nordberg Rickard mdh mälardalen Eskilstuna Västerås sps126 behavioral behavioral course hvv health care welfare essay c-essay advertisement gender decision making gender advertising perception marketing emotion technique Swedish law colors people individuals plastic bag popcorn Vicary manipulation specific business shop trend alcohol choice Choosing decision making behaviour priming subliminal val påse färg kulör psykologi nordberg rickard mdh mälardalen eskilstuna västerås sps126 beteendevetenskap beteendevetare kurs hvv hälsa vård välfärd uppsats c-uppsats colour advertisement gender decision making kön reklam perception marknadsföring emotion metod svensk lag färger människor individer plastpåse påse popcorn vicary manipulation specifik affär shop trend alkohol examen beteende

1

Page generated in 0.0556 seconds