Antalet aktieägare i Sverige har de senaste åren nått nya rekordnoteringar. Tillsammans med ett digitaliserat samhälle har det resulterat i ett mer lättillgängligt informationsflöde där informationen används som underlag vid investeringsbeslut. Problemet är att många individer saknar grundläggande kunskaper vad gäller det privatekonomiska området och riskerar således att välja fel produkter eller tjänster på den finansiella marknaden. Således är det naturligt att mindre erfarna investerare söker sig till de erfarna. Människor har begränsad rationalitet och det finns kognitiva samt tidsmässiga gränser för hur mycket information vi kan bearbeta. Stora mängder information har visat sig svårhanterlig för mindre erfarna investerare vilket kan resultera i att de agerar irrationellt.  Twitter har etablerat sig som en av de mest använda plattformarna bland investerare för att interagera med likasinnade. Detta har resulterat i att det vuxit fram flertalet aktieprofiler på plattformen och tidigare studier visar på att individer påverkas av information som delas i sociala medier. Något som kan visa sig besvärligt är ifall individen tar genvägar för att förenkla sin investeringsprocess genom att söka vägledning från profiler på Twitter. Det finns näst intill obegränsat med aktier för investeraren att välja mellan och i kombination med stora informationsflöden är det intressant att undersöka vad som påverkar investeringsbeslutet.  Studiens syfte är att undersöka hur investerare på sociala medieplattformen Twitter påverkas i sina investeringsbeslut sett ur olika perspektiv kopplat till teorier inom beteendevetenskaplig finans. Studiens forskningsmetod är kvalitativ där vi använt oss av åtta semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Deltagarna är indelade i erfarna investerare (EI) och mindre erfarna investerare (MEI) baserat på erfarenhet och antal följare på Twitter.  Studiens resultat visar att individer som använder sig av Twitter på ett eller annat sätt påverkas i sitt investeringsbeslut. Resultatet visar en tydlig skillnad på EI och MEI sett till hur de blir påverkade. EI är  betydligt mer  medvetna om de fördomar som förekommer  inom beteendevetenskaplig finans och  kan därför i större utsträckning undvika dessa fallgropar där erfarenhet är den främsta faktorn till detta.

Till följd av dagens digitalisering och nätbanker som Avanza och Nordnet har intresset för investeringar ökat hos privatpersoner, i dag finns det även information tillgänglig dygnet runt i alla olika former. Centrala delar i vårt informationssökande är bland annat sociala medier, vänner, familj och kollegor på arbetsplatsen. Att det i dag är så lätt att investera har däremot sina nackdelar, i en rapport från Finansinspektionen framgår det att småsparare ofta saknar finansiell kunskap vilket gör att allvaret i att investera på börsen har försvunnit. Den största målgruppen som investerar i dag är unga män men det är även de som tar de sämsta finansiella besluten. Med hjälp av beteendeekonomi kan vi få en förståelse av vilka psykologiska faktorer som påverkar de unga männens investeringsbeslut och hur de agerar i situationer när finansiella beslut ska tas. Det finns teorier som ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen och menar att människor inte alltid agerar rationellt, vilket leder till början av beteendeekonomi. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur den unga mannens investeringsbeslut påverkas av beteendeekonomiska teorier såsom flockbeteende, socialt inflytande, övertro och rädslan för att missa. Forskningsdesignen för studien har varit kvalitativ. Tillvägagångssättet för att samla in data var att vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer med unga män i olika åldrar. Resultatet visar att flockbeteende påverkar samtliga deltagare, särskilt när de var nya på börsen, men att påverkan minskade med erfarenhet. Socialt inflytande påverkade inte deltagarna i någon större utsträckning, förutom en deltagare som upplevde det tidigare. Övertro var något som alla deltagare upplevde, men efter att ha förlorat pengar blev de mer försiktiga och skeptiska. Rädslan för att missa påverkade samtliga deltagare, men idag är de mer medvetna om känslan och försöker undvika den. Studien drar slutsatsen att unga mäns investeringsbeslut påverkas mest av flockbeteende och rädslan för att missa och minst av socialt inflytande.

No description available.

Idag möter investerare information från både traditionella medier och offentliga rapporter, men även genom sociala medier. I en rapport av Internetstiftelsen (u.å.) framgår det att 96 procent av Sveriges befolkning använder sig av internet, och att av dessa är 93 procent dagligen uppkopplade (Internetstiftelsen, u.å.). Av dessa använder sig nio av tio personer sociala medier och det framgår att sociala medier nu är en naturlig del av individens vardag. Det finns omfattande studier som undersöker sociala medier och aktiemarknaden för att se om det finns ett samband mellan informationsspridningen på sociala medier och dess påverkan på aktiekursen. Som investerare är det den tillgängliga informationen som är underlaget för beslutet att investera eller inte. Ohlin (2017) rapporterar att det förekommer alltmer falska aktietips inom sociala plattformar. Ekobrottsmyndigheten ser ett ökande antal anmälningar av denna typ av brott. Två ekonomistudenter dömdes den 15:e oktober 2019 av Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan, där det framgick att de båda hade systematiskt påverkat aktiekurserna till att stiga. Till följd av det intresse som finns för hur aktiekursen påverkas av sociala medier, är det av värde att förstå hur dessa köprekommendationer och möjligen falska aktietips inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande. Det finns flertalet forskare inom finansområdet som uppmuntrar till att använda mer kvalitativa metoder i samband med ämnet beteendeekonomi (Jaiyeoba & Haron, 2016; Kaczynski et al., 2013; Kleinübing et al., 2005; Zahera & Bensal, 2017). Genom att undersöka vad människor faktiskt säger och få ta del av resonemanget bakom samtal, kan finansområdet utvecklas. Den aktuella studien lutar sig därmed mot en kvalitativ ansats, med syftet att få en djupare förståelse för hur den individuella investerarens beslutsfattande påverkas av köprekommendationer inom sociala medier. I samband med analys av empiri har studien använt sig av deduktiv tematisk analys, där ursprungliga teman har varit drivande. Dessa är representativitet, förankring och kognitiv dissonans som återkopplas från Chandra (2008), och är viktiga beståndsdelar i den individuella investerarens beslutsfattandeprocess och etablerade begrepp inom beteendevetenskaplig ekonomi. Till följd av analys av empiri kunde det urskiljas relevanta underliggande teman till de tidigare presenterade, och dessa är: Köprekommendationer som en ögonöppnare, Skepsis angående sociala medier och köprekommendationer, Vem är bakomköprekommendationer, Bekräftelse av egen värdering, Osäkerhet vid motgång och avslutningsvis Självsäkerhet är bästa försvar. Genom dessa underliggande teman besvaras både studiens forskningsfråga samt att syftet uppnås och en djupare förståelse erhålls för hur köprekommendationer inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande.