Examensarbetet har utförts för pappers och massabruket Vida paper i Lessebo, där de under lång period har haft problem med höga halter av kväve i deras avloppsvatten. Vida paper tillverkar bland annat papper i olika färgskalor, och enligt spekulationer från företaget ska de varierande halterna av kväve bero på de olika färgerna som tillverkas, vilket är det som ska undersökas i arbetet. Det finns för närvarande 15 färger, från 6 olika leverantörer, som idag producerar ca 100 nyanser på pappersbruket. Kväveprover har tagits på 51 av de 100 nyanserna, av dem har 11 stycken avvikit med höga halter av kväve. Efter analyser av vad de 11 avvikande kväveproverna innehåller för färger har det visat sig att 8 stycken av dem innehåller färgen Levacell Echtgelb 2RF. Slutsatsen är att efter analyser från kväveprover och leverantörer konstateras att Levacell Echtgelb 2RF, färg nr. 5, är den färg som innehåller mest kväve. För att reducera kvävehalten hänvisas Vida paper att se över Levacell Echtgelb 2RF och överväga att hitta en annan liknande färg med mindre kvävehalt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patientens uppfattning av den omgivande sjukvårdsmiljön samt betydelsen avseende dess design, färger, konst och ljud för patientens hälsa och upplevelse av välbefinnande. I resultatet ingår 16 artiklar, varav 13 med kvantitativ ansats, 2 med kvalitativ ansats, samt en artikel med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna representerar studier från flera olika länder; Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA, Filippinerna och Kina. Resultatet visade att utformningen av sjukvårdsmiljön, det vill säga dess design, hade stor betydelse för det sociala samspelet, både patienter emellan och mellan en patient och dennes anhöriga och därmed indirekt på patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Även fönsterutsiktens kvalitet visade sig i hög grad påverka patientens hälsa och välbefinnande. Resultatet visade vidare att musik hade en positiv effekt på välbefinnandet under coronarangiografi samt på postoperativ smärta. Smärttröskel och smärttålighet kunde också påverkas positivt med hjälp av visuell stimuli som omvårdnadsåtgärd. Diskussioner med den äldre patienten kring målad konst ökade det sociala samspelet, förbättrade välbefinnandet och hälsan samt hade en positiv effekt på den äldres syn på sin egen livssituation. Två tredjedelar av patienterna i en studie menade att den målade konsten var en avgörande faktor för deras tillfrisknande.

Bakgrund: ​Tjänstesektorn växer i takt med att svenskar spenderar mer pengar än någonsinpå restaurangbesök. Hur färgsättning i ett servicelandskap påverkar förväntningar av ett restaurangbesök är mindre studerat. Förväntningar på ett restaurangbesök kan skapas genom exempelvis marknadskommunikation såsom sociala medier. Restauranger marknadsförs ofta genom sociala medier där bilder på servicelandskapet florerar. Denna studie ämnar således att undersöka färgsättning av restauranger och dess inverkan på förväntad servicekvalitet, där även skillnader mellan män och kvinnor studeras. Syfte: ​Denna studie syftar till att klargöra skillnaderna mellan förväntningar på en restaurangs servicekvalitet, beroende av färg på interiören som framträder i bildmaterial. Forskningsfrågor: Vilka skillnader ger varm eller kall färgsättning, av interiören i en restaurang, på förväntningar av servicekvalitet? Vilka är skillnaderna mellan män och kvinnors förväntningar på servicekvalitet när färgsättningen av interiören är varm eller kall? Metod: Frågeställningen ligger till grund för det kvantitativa metodvalet. Studien utgår frånen hypotetiskt-deduktiv ansats, där ett antagande om verkligheten presenteras i tre ​hypoteserbaserade på teori. Primärdatan har samlats in genom en webbenkät, där 452 respondenter utgör det empiriska materialet, vilka ligger till grund för dataanalys. Analysen genomfördes i programmet SPSS för att mäta skillnader genom Paired samples T-test samt Anova. Resultat och slutsats: Studiens resultat pekar på att färg påverkar kundens förväntningar av servicekvalitet. Där det finns signifikanta skillnader mellan varm och kall färgsättning av interiören på en restaurang. Vidare kommer en kall färgsättning att skapa högre förväntningar på servicekvalitet än en varm. Resultatet indikerar även en avsaknad av signifikanta skillnader mellan män och kvinnors förväntningar på servicekvalitet vid varierande färger. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studien bidrar med kunskap inom konsumentbeteende, Service Management samt sinnesmarknadsföring genom förståelse för hur färgsättning kan påverka människan. I praktiken kan resultatet från denna studie tillämpas i syfte att stänga gap mellan förväntad och upplevd servicekvalitet. Upplevelsen kan förbättras genom att restaurangägare brukar färgsättning som går i linje med det de kan leverera.

Sammanfattning Titel: Färg och typsnitts påverkan på logotypers exklusivitet. Författare: Anton Sjööblom Zellman & Louise Lindbäck. Kurs: C-uppsats, Examensarbete i Företagsekonomi. Huvudområde: Företagsekonomi. Handledare: Jonas Molin & Lars-Johan Åge. Datum:2019-05-24 Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Metod: Vi har använt ett deduktivt tillvägagångssätt med utgångspunkt från tidigare forskning. Vi har sedan genomfört en kvantitativ undersökning för att reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Färgerna mörkröd, mörkgrön, mörkblå, svart, grå och vit, samt typsnitten i formaten Sans-serif och Serif har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har en enkätundersökning utförts med 109 deltagare. Våra resultat har sedan analyserats i Jamovi där vi utfört en deskriptiv statistik, faktoranalys, korrelationsanalys samt en KMO analys. Slutsats: Studiens resultat visar att typsnittsformatet har störst påverkan på den upplevda exklusiviteten. Resultatet visar även att den emotion som uppstår när respondenterna ser en färg i kombination med ett typsnitt skapar en annan emotion än om respondenterna ser färgerna var för sig. Den färg respondenterna ansåg vara mest exklusiv var färgen mörkröd, följt av färgen mörkblå. Däremot kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades minst exklusiva. Den färg respondenterna ansåg vara minst exklusiv var färgen vit, följt av färgen svart. Kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades mest exklusiva. Resultatet visade även att typsnittet i Serif format uppfattades mest exklusiv av respondenterna oavsett vilken färg logotypen hade. Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till forskningen inom marknadsföring och ämnet företagsekonomi är en fördjupad förståelse för hur färger och typsnitt i en logotyp påverkar den uppfattade exklusiviteten. Med denna studie vill vi hjälpa företag att använda sig av färger och typsnitt i logotyper för att kunna rikta sig till rätt målgrupp, men även att matcha sin logotyp till vad varumärket vill förmedla. Vår studie och våra resultat kan praktiskt fungera som en vägledning i företags utformning när det gäller logotypen, men även när det gäller färgsättning eller val av typsnitt. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag på vidare forskning skulle kunna vara att jämföra flera olika typsnitt inom de två formaten Serif och Sans-serif för att testa den uppfattade exklusiviteten djupare. Ett annat förslag är att skapa fler nyanser av dessa färger för att finna fler skillnader till den uppfattade exklusiviteten. Vi har i vår studie använt oss av enbart enfärgade logotyper, så därför kan ett ytterligare förslag på vidare forskning vara en studie med flerfärgade logotyper.

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på. / Uppsatsnivå: C

<p>Studiens syfte har varit att undersöka färgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat på att färg används i begränsad omfattning dels i lärarutbildningen men även i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlärarens historia. Genom bakgrundsfakta om färg vill vi åstadkomma ett ökat intresse för användandet av traditionella färger och ett laborerande arbetssätt. Färganvändning kopplas till kursplanen i trä- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen. För att få fram data till studien har vi använt flera olika metoder. Sökning på Internet och bibliotek har kompletterats med experters råd för att få fram lämplig litteratur. Litteraturstudier har gett oss en bred bas om färgens och slöjdens historia. Detta tillsammans med studiebesök och intervjuer ger oss möjlighet att förankra färganvändningen historiskt och pedagogiskt. Som avslutning genomför vi en färglabboration där vi provar många färgtyper och om det är möjligt att genomföra detta tillsammans med barn. I litteraturstudierna finner vi flera förklaringar som samverkar till målningens svaga ställning i trä och metallslöjden. Tidigare uttalanden och ställningstaganden har spelat in tillsammans med slöjdlärarnas bakgrund och yrkesroll. Historiskt har vi fått fram ett material som kan inspirera och lyfta fram färgens betydelse i slöjdsalen. Internet fyller ett gott syfte som källa för färgrecept och historiska kopplingar. Laborerandet som avslutar vår undersökning visar att det är enkelt och inspirerande att laborera med färgtillverkning om förutsättningarna är riktiga. Det kräver lämplig miljö och ett brett utbud av ingredienser och pigment.</p><p>The purpose of this study has been to investigate the importance of colour in sloyd (craft class). We have reacted that colour is only used in limited extent. Not only in the teachers education, but also in primary school. We have researched for explanations in the history of sloyd education and its teacher. Thru background facts about colour, we want to increase interest for the use of traditional colour and experimental use of it. The use of colour gets connected to the syllabus for sloyd and gets explained in the discussion. To get hold of information to the study we have used a number of different methods. Browsing on the internet and on libraries has been used as well as interviews with experts to get a hold of proper literature. Studying of literature has given us a broad knowledge about colour and the history of sloyd. This alongside fieldtrips and interviews gives us the possibility to root in colour for historical and pedagogical use. As closure are we conducting an experiment where we will try out different samples and colours and if possible, do this with children. In the literature studies we are finding a lot of explanations who collaborate fore the weak position painting have in sloyd. Early statements and standpoints have played a big part together with teacher’s background and career profiles. Historically we have gained material that could inspire and boost the importance of colour in the classroom. Internet comes handy as a source fore colour receipts and historical connections. The experiment that puts a closure to our investigation shows that it is simple and inspiring to experiment with colour production if the conditions are right. It demands a suitable environment and a broad spectrum of ingredients and pigments.</p>

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka färgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat på att färg används i begränsad omfattning dels i lärarutbildningen men även i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlärarens historia. Genom bakgrundsfakta om färg vill vi åstadkomma ett ökat intresse för användandet av traditionella färger och ett laborerande arbetssätt. Färganvändning kopplas till kursplanen i trä- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen. För att få fram data till studien har vi använt flera olika metoder. Sökning på Internet och bibliotek har kompletterats med experters råd för att få fram lämplig litteratur. Litteraturstudier har gett oss en bred bas om färgens och slöjdens historia. Detta tillsammans med studiebesök och intervjuer ger oss möjlighet att förankra färganvändningen historiskt och pedagogiskt. Som avslutning genomför vi en färglabboration där vi provar många färgtyper och om det är möjligt att genomföra detta tillsammans med barn. I litteraturstudierna finner vi flera förklaringar som samverkar till målningens svaga ställning i trä och metallslöjden. Tidigare uttalanden och ställningstaganden har spelat in tillsammans med slöjdlärarnas bakgrund och yrkesroll. Historiskt har vi fått fram ett material som kan inspirera och lyfta fram färgens betydelse i slöjdsalen. Internet fyller ett gott syfte som källa för färgrecept och historiska kopplingar. Laborerandet som avslutar vår undersökning visar att det är enkelt och inspirerande att laborera med färgtillverkning om förutsättningarna är riktiga. Det kräver lämplig miljö och ett brett utbud av ingredienser och pigment. The purpose of this study has been to investigate the importance of colour in sloyd (craft class). We have reacted that colour is only used in limited extent. Not only in the teachers education, but also in primary school. We have researched for explanations in the history of sloyd education and its teacher. Thru background facts about colour, we want to increase interest for the use of traditional colour and experimental use of it. The use of colour gets connected to the syllabus for sloyd and gets explained in the discussion. To get hold of information to the study we have used a number of different methods. Browsing on the internet and on libraries has been used as well as interviews with experts to get a hold of proper literature. Studying of literature has given us a broad knowledge about colour and the history of sloyd. This alongside fieldtrips and interviews gives us the possibility to root in colour for historical and pedagogical use. As closure are we conducting an experiment where we will try out different samples and colours and if possible, do this with children. In the literature studies we are finding a lot of explanations who collaborate fore the weak position painting have in sloyd. Early statements and standpoints have played a big part together with teacher’s background and career profiles. Historically we have gained material that could inspire and boost the importance of colour in the classroom. Internet comes handy as a source fore colour receipts and historical connections. The experiment that puts a closure to our investigation shows that it is simple and inspiring to experiment with colour production if the conditions are right. It demands a suitable environment and a broad spectrum of ingredients and pigments.

SammanfattningDetta arbete är en elevutvärdering av en rättningsmetod där man använder den formativa bedömningen istället för betyg och poäng. Genom att rätta med färger och kommentarer samt ge eleverna tid att rätta de fel de begått, ger man eleverna möjligheterna att vara delaktiga i sitt eget lärande. Med den nya läroplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedömande för lärande) som startades i Lunds kommun för två år sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedömningen på ett tydligare sätt. Detta gjorde att vi arbetade fram en pedagogisk idé som är en rättningsmetod där man använder sig av den formativa bedömningen i stället för den summativa. Vi har använt oss av denna rättningsmetod i vår spanskundervisning i ungefär två år. Utvärderingen som gjorts är baserad på en anonym enkät om hur eleverna uppfattar denna rättningsmetod. Det var fyra spanskklasser i årskurs 8 och 9 på högstadiet som fick besvara enkäten. Resultatet har sedan analyserats och relaterats till den formativa bedömningen och hur den teorin ser ut. Resultatet var mycket positivt då en hög procent av eleverna är nöjda med metoden och känner att de har utvecklats i sitt lärande. Men det finns en del saker att förbättra och förtydliga för eleverna som t.ex. att använda sig mer av kamratbedömning i rättningsarbetet och att förtydliga skillnaden mellan formativ - och summativ bedömning så att eleverna förstår varför de inte får ett betyg eller poäng på arbetet/provet.

Syftet med vår studie är att skapa ett större perspektiv och att bidra till forskningsområdet kring sinnesmarknadsföring och dess utveckling genom att belysa en ämnesexperts perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju med färgexperten Per Nimer. Resultat: Trender har existerat och påverkat oss i årtionden. Trendutvecklingen påverkas genom skeenden i samhället vilka avspeglas i psykosociala och demografiska aspekter hos individer. Färger har olika betydelser beroende på i vilken kontext de figurerar i. Den aktuella trenden inom färger är en riktning mot miljömedvetenhet samt kulörer som representerar trygghet i samhället. / The purpose of our study is to create a larger perspective and contribute to research on sensory marketing and its development through to illuminate a subject matter expert perspective. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interview with the color expert Per Nimer.Findings: Trends have existed and influenced us for decades. The development is affected by events in society, which are reflected in the psychosocial and demographic characteristics of individuals. Colors have different meanings depending on the context in which they appear in. The current trend in color is a direction towards environmental awareness and colors that represent security in the society.