Sammanfattning Titel: Färg och typsnitts påverkan på logotypers exklusivitet. Författare: Anton Sjööblom Zellman & Louise Lindbäck. Kurs: C-uppsats, Examensarbete i Företagsekonomi. Huvudområde: Företagsekonomi. Handledare: Jonas Molin & Lars-Johan Åge. Datum:2019-05-24 Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Metod: Vi har använt ett deduktivt tillvägagångssätt med utgångspunkt från tidigare forskning. Vi har sedan genomfört en kvantitativ undersökning för att reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Färgerna mörkröd, mörkgrön, mörkblå, svart, grå och vit, samt typsnitten i formaten Sans-serif och Serif har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har en enkätundersökning utförts med 109 deltagare. Våra resultat har sedan analyserats i Jamovi där vi utfört en deskriptiv statistik, faktoranalys, korrelationsanalys samt en KMO analys. Slutsats: Studiens resultat visar att typsnittsformatet har störst påverkan på den upplevda exklusiviteten. Resultatet visar även att den emotion som uppstår när respondenterna ser en färg i kombination med ett typsnitt skapar en annan emotion än om respondenterna ser färgerna var för sig. Den färg respondenterna ansåg vara mest exklusiv var färgen mörkröd, följt av färgen mörkblå. Däremot kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades minst exklusiva. Den färg respondenterna ansåg vara minst exklusiv var färgen vit, följt av färgen svart. Kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades mest exklusiva. Resultatet visade även att typsnittet i Serif format uppfattades mest exklusiv av respondenterna oavsett vilken färg logotypen hade. Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till forskningen inom marknadsföring och ämnet företagsekonomi är en fördjupad förståelse för hur färger och typsnitt i en logotyp påverkar den uppfattade exklusiviteten. Med denna studie vill vi hjälpa företag att använda sig av färger och typsnitt i logotyper för att kunna rikta sig till rätt målgrupp, men även att matcha sin logotyp till vad varumärket vill förmedla. Vår studie och våra resultat kan praktiskt fungera som en vägledning i företags utformning när det gäller logotypen, men även när det gäller färgsättning eller val av typsnitt. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag på vidare forskning skulle kunna vara att jämföra flera olika typsnitt inom de två formaten Serif och Sans-serif för att testa den uppfattade exklusiviteten djupare. Ett annat förslag är att skapa fler nyanser av dessa färger för att finna fler skillnader till den uppfattade exklusiviteten. Vi har i vår studie använt oss av enbart enfärgade logotyper, så därför kan ett ytterligare förslag på vidare forskning vara en studie med flerfärgade logotyper.

The aim of this thesis was to evaluate the music downloading service Musikwebb regarding its indexing and retrieval effectiveness. This was done by performing various kinds of search in the system. The outcome of these searches were then analysed according to the criteria specificity, precision, recall, exclusivity and authority control. The study showed that Musikwebb had several flaws regarding its retrieval effectiveness. The most prominent cases were the criteria exclusivity and specificity. Several of Musikwebb’s classes could be regarded as almost similar and the average number of songs in each class was over 50 000. As this study shows, having over 50 000 unique entries in a class results in problems regarding the effectiveness of the browsing technique. The developers of Musikwebb are recommended by the author to acquire their licensed material from All Music Guide, including the implementation of the All Music Guide classification system.

<p>Bakgrund: Varumärken förmedlar vissa värden som tillfredsställer fysiska och psykiska behov, så även lyxvarumärket. Lyx vittnar om framgång och lycka. Intresset för lyx är idag större än tidigare. Faktum är att den globala lyxmarknaden varje år omsätter mer än Sveriges BNP. </p><p>Syfte: Med utgångspunkt i antagandet att lyx uppfattas på likartat sätt världen över, är syftet med uppsatsen att ur producentens perspektiv utreda om lyxvarumärken har några karakteristiska särdrag samt undersöka om tillgängligheten kan antas ha några effekter på lyxvarumärken. </p><p>Genomförande: Studien är baserad på tre personliga besöksintervjuer med relevanta aktörer inom den svenska lyxbilsindustrin. </p><p>Resultat: Det finns två sorters lyx, gammal och ny. Somliga egenskaper skiljer dem åt. Gammal lyx karakteriseras av en myckethög grad av exklusivitet, en hög prissättning samt en strikt begränsad produktion. Den nya lyxen kännetecknas även den av en exklusivitet men produkterna kan emellertid varken exklusivitetsmässigt eller hantverksmässigt mäta sig med den gamla lyxen. Den nya lyxens tillkomst ligger i den pågående demokratiseringen av lyxen. Demokratiseringen innebär att lyxvaror görs tillgängliga i större utsträckning än tidigare.</p>

Bakgrund: Varumärken förmedlar vissa värden som tillfredsställer fysiska och psykiska behov, så även lyxvarumärket. Lyx vittnar om framgång och lycka. Intresset för lyx är idag större än tidigare. Faktum är att den globala lyxmarknaden varje år omsätter mer än Sveriges BNP. Syfte: Med utgångspunkt i antagandet att lyx uppfattas på likartat sätt världen över, är syftet med uppsatsen att ur producentens perspektiv utreda om lyxvarumärken har några karakteristiska särdrag samt undersöka om tillgängligheten kan antas ha några effekter på lyxvarumärken. Genomförande: Studien är baserad på tre personliga besöksintervjuer med relevanta aktörer inom den svenska lyxbilsindustrin. Resultat: Det finns två sorters lyx, gammal och ny. Somliga egenskaper skiljer dem åt. Gammal lyx karakteriseras av en myckethög grad av exklusivitet, en hög prissättning samt en strikt begränsad produktion. Den nya lyxen kännetecknas även den av en exklusivitet men produkterna kan emellertid varken exklusivitetsmässigt eller hantverksmässigt mäta sig med den gamla lyxen. Den nya lyxens tillkomst ligger i den pågående demokratiseringen av lyxen. Demokratiseringen innebär att lyxvaror görs tillgängliga i större utsträckning än tidigare.

Authors: Anton Hiort af Ornäs, Jonatan Rungegård and Martin Thiberg Supervisor: Hans Allmér Examiner: Miralem Helmefalk Title: Luxury exposures´ impact on consumers' willingness to pay and on the exclusivity of the product Subject: Master Thesis in Detail and Service Management, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2FE66E, 2019 Keywords: Sensory marketing, visual stimuli, gold colour, store environment, exposure, multisensory experience, brand-recognition, luxury, exclusivity, willingness to pay, experiment.   Context: The study, in collaboration with Åhléns, examined how a product's exclusivity and consumers´ willingness to pay are affected by exposures associated with luxury. The topic was chosen because there are not many studies in this area today.  Research question: How does an exposure, associated with luxury, affect consumers´ willingness to pay and the perception of the product´s exclusivity?   Purpose: The purpose of the study is to gain a greater understanding of how visual stimuli associated with luxury affect the consumers´ willingness to pay and the product's exclusivity.   Method: The study has a quantitative research strategy and a deductive approach. The survey is based on an experiment where consumers were  manipulated with visual stimulus. The result is based on 400 structured interviews.   Conclusion: The study showed that when the champagne glass was exposed together with exclusive brands and the colour gold, the willingness to pay and the perception of exclusivity of the glass was raised. The result also showed that there exists a connection between the perceived exclusivity and the willingness to pay.

<p>Under de senaste decennierna har idrottens värld genomgått stora förändringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rättigheter. På den hårt konkurrensutsatta TV-marknaden är idrottsevenemang det särklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrågan på TV- rättigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frågor om vissa försäljningsförfarandens förenlighet med EG-rättens konkurrensregler. Framförallt har Kommissionen varit kritisk mot idrottsförbunds kollektiva försäljning av rättigheterna till populära evenemang, såsom matcherna i de nationella fotbollsligorna. Man menar att detta förfarande begränsar konkurrensen mellan de deltagande klubbarna och förvränger konkurrensen på marknaden i efterföljande led, d.v.s. TV-marknaden, på ett oacceptabelt sätt. De konkurrensskadliga betänkligheterna är särskilt uppenbara då en köpare erbjuds ensamrätt att sända från ett evenemang. I ett sådant fall kan den kollektiva försäljningen skapa en produkt som endast ett fåtal stora mediaföretag har råd att köpa. Dessutom gör exklusiviteten att köparens konkurrenter helt stängs ute från värdefullt programinnehåll. </p><p>Denna uppsats argumenterar för att kollektiv försäljning är av avgörande betydelse för idrottens möjligheter att värna om solidariteten mellan starka och svaga klubbar, liksom mellan idrottens olika nivåer. Förfarandet möjliggör en omfördelning av försäljningsintäkterna som är nödvändig för att vidhålla en någorlunda jämn balans mellan klubbarna i en liga. Utan en sådan balans skulle idrotten förlora en av sina viktigaste ingredienser, nämligen osäkerheten kring resultatet. I många fall kan idrottens speciella karaktär därför rättfärdiga ett undantag från EG:s konkurrensregler. </p><p>När det gäller exklusivitetsavtal finns det mindre anledning att ge undantag. De konkurrensskadande riskerna i form av strypta marknader och förstärkning av monopolställningar är anmärkningsvärda. Å andra sidan bör man uppmärksamma att det är just ensamrätten som genererar större delen av idrottsassociationernas inkomster. Det vore inte rimligt att helt förbjuda dessa att utnyttja denna inkomstkälla. Därför bör exklusivitetsavtal kunna godkännas under ett antal förutsättningar; framförallt att de bör vara mycket begränsade i omfattning och varaktighet.</p>

Under de senaste decennierna har idrottens värld genomgått stora förändringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rättigheter. På den hårt konkurrensutsatta TV-marknaden är idrottsevenemang det särklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrågan på TV- rättigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frågor om vissa försäljningsförfarandens förenlighet med EG-rättens konkurrensregler. Framförallt har Kommissionen varit kritisk mot idrottsförbunds kollektiva försäljning av rättigheterna till populära evenemang, såsom matcherna i de nationella fotbollsligorna. Man menar att detta förfarande begränsar konkurrensen mellan de deltagande klubbarna och förvränger konkurrensen på marknaden i efterföljande led, d.v.s. TV-marknaden, på ett oacceptabelt sätt. De konkurrensskadliga betänkligheterna är särskilt uppenbara då en köpare erbjuds ensamrätt att sända från ett evenemang. I ett sådant fall kan den kollektiva försäljningen skapa en produkt som endast ett fåtal stora mediaföretag har råd att köpa. Dessutom gör exklusiviteten att köparens konkurrenter helt stängs ute från värdefullt programinnehåll. Denna uppsats argumenterar för att kollektiv försäljning är av avgörande betydelse för idrottens möjligheter att värna om solidariteten mellan starka och svaga klubbar, liksom mellan idrottens olika nivåer. Förfarandet möjliggör en omfördelning av försäljningsintäkterna som är nödvändig för att vidhålla en någorlunda jämn balans mellan klubbarna i en liga. Utan en sådan balans skulle idrotten förlora en av sina viktigaste ingredienser, nämligen osäkerheten kring resultatet. I många fall kan idrottens speciella karaktär därför rättfärdiga ett undantag från EG:s konkurrensregler. När det gäller exklusivitetsavtal finns det mindre anledning att ge undantag. De konkurrensskadande riskerna i form av strypta marknader och förstärkning av monopolställningar är anmärkningsvärda. Å andra sidan bör man uppmärksamma att det är just ensamrätten som genererar större delen av idrottsassociationernas inkomster. Det vore inte rimligt att helt förbjuda dessa att utnyttja denna inkomstkälla. Därför bör exklusivitetsavtal kunna godkännas under ett antal förutsättningar; framförallt att de bör vara mycket begränsade i omfattning och varaktighet.

The competition amongst companies is getting tougher and the economic markets are getting even bigger with new products and businesses. One way for companies to differentiate themselves from the competitors is through packaging design. If the merchandise is to send a reliable and solid message to consumers, the attributes of the packaging must be consistent and uniform. If the different attributes are not coherent, the message loses credibility towards the consumer. Through the sent messages, the pack signals the products’ expected quality and price. This paper includes two studies, in which the main objective is to discover and build understanding about Swedish consumers’ perception of a product’s price depending on the pack’s design. The focus of this paper is based upon household products. The first study is solely focused on consumers’ opinions on package design, while the second study is based on existing product packs on the market. The results obtained in the consumer study will discover eventual general opinions concerning cheap and expensive packages. These results will then be compared to a selection of products from the markets’ existing offers. The purpose of this study is to clarify how well companies shape their packs based on consumers’ general perception. It is finally discussed how the different attributes can be used to legitimize a higher or lower price. / Konkurrensen mellan företag ökar och blir allt hårdare med ett ständigt växande antal aktörer på marknaden. Ett sätt att differentiera sig från konkurrenter är genom förpackningsdesign. För att varan i sin helhet ska ge ett pålitligt intryck måste förpackningens attribut vara enhetliga och genomgående. Spretar attributen inger detta förvirring och skapar brist i trovärdighet hos konsumenten. Förpackningen signalerar varans förväntade kvalitet och pris. Denna uppsats omfattar två studier med syfte att kartlägga svenska konsumenters uppfattning av en produkts pris utifrån förpackningens utformning. Fokus i denna uppsats ligger på hushållsprodukter. Den första studien vänder sig direkt till konsumenten medan den andra undersöker befintliga förpackningar på marknaden. Resultatet av konsumenternas generella uppfattning, gällande billiga respektive dyrare förpackningar, jämförs med ett urval från marknadens befintliga utbud. Detta görs med syfte att klargöra för hur väl företagen arbetar efter konsumenternas generella uppfattning. Slutligen diskuteras hur de olika attributen kan användas i förpackningsdesign för att legitimera ett dyrare respektive billigare pris.

I detta kandidatarbete har vi utforskat huruvida teater som ett medium för upplevelser skulle kunna översättas till ett digitalt spelmedium. Då ‘upplevelse’ som begrepp är mycket stort har vi valt att fokusera främst på känslan av exklusivitet vid liveföreställningar, och använt ett flertal metoder för att utforska detta, bland annat designperspektivet ‘simulering’ med vilket vi ämnat att simulera den agens en skådespelare har vid varje föreställning. Vi har dokumenterat designprocessen, från idégenerering och konceptplanering till vår arbetsprocess, samt gestaltningen av vår undersökning. Slutligen har vi kritiskt granskat resultatet av detta, och har därför kunnat fastställa att vår frågeställning inte har ett konkret svar utan snarare är en pågående process, i vilken fler nyanser av ‘upplevelse’ skulle behöva utforskas för att skapa en tydligare bild av vad en upplevelse faktiskt är. / In this Bachelor Thesis, we have explored whether theater as a medium for experiences could be translated into a digital game medium. Since 'experience' as a concept is very large, we have chosen to focus mainly on the feeling of exclusivity in live performances, and used a number of methods to explore this, including the design perspective ‘simulation’ with which we intended to simulate the agency the actor has in every performance. We have documented the design process, from idea generation and concept planning to our work process, as well as the product of our research. Finally, we have critically examined the result of this, and have therefore been able to determine that our question does not have a concrete answer but rather is an ongoing process in which more nuances of 'experience' would need to be explored to create a clearer picture of what an experience actually is.

This study carried out because there is no concrete advices on web design, interaction design and strategies for how a website can create an exclusive feeling today. The purpose of the study is to gather more knowledge on how a brand can create an exclusive feel through the website but also to find more knowledge to advice existing and future brands on how to increase the exclusive feeling through design and strategies. The methods of the study consist of a literary study for basic knowledge, a quantitative content analysis examining 20 web pages interface design and a qualitative interview’s where two designers in web design participated and advises on interface designs and strategies for exclusive websites.   The methods have contributed to the results for the following questions: Which design factors can be used to show exclusivity on websites?What factors does secret or exclusive bars use? What approaches or strategies are appropriate to showcase the exclusivity of a brand on a website? The results show that new knowledge has been found to show exclusivity on websites. The discovery is that it is important to make preliminary work in the structure and amount of content. Trends like using large or full presentations at the beginning of the interface are not defined as exclusive appearance. The number of colors is important to increase an exclusive feeling, but which colors are not of great importance. White and black, however, can be good colors to convey minimalism. The same applies to fonts, where the number of total fonts in an interface plays a bigger role, but how text layouts are a great advantage in exclusive design. Moving images and animations can enhance the user experience and also exclusivity. Minimalism is a major part of exclusive design and 60 percent empty space is recommended to use on the website has been discovered.   The strategies that have been shown to affect the appearance of exclusivity are invitation-only systems and memberships. By letting the visitor see what the brand is and why it should be interested is extremely important for creating an interest and not an excluding feeling, rather to bring excitement and attraction. However, much of the discovery was that the communication to the target group and how it is performed is an important role in expressing exclusivity.   To accommodate the duration of the study, the study has limited the interviews to interviewing only two designers and the quantitative content analysis only reviewed 20 web pages in total, with the statements and questions planned for the size of the study.