Problembakgrund: Marknaden för profilkläder består idag av många aktörer, företag medfokus på enbart profilkläder och företag som huvudsakligen fokuserar på yrkeskläder. Detskapas en viss problematik inom profilbranschen som ligger i hur företag väljer att profilerasitt företag. Kläder som skulle kunna fungera som profilplagg finns tillgängligt i helakonfektionsbranschen och detta leder till en stor och splittrad profilklädesmarknad. Dåaktörerna är många och därmed också företagens val av profilering blir det alltmer viktigt förföretag att hitta nya idéer och lösningar för att följa med i konkurrensen. Uppdraget ochutgångspunkten i studien har varit att redogöra hur en framtida utveckling avkonfektionsföretaget Blåkläders profilsortiment skulle kunna se ut.Syfte: Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka och kartlägga Blåklädersprofilsortiment. Syftet med uppsatsen är även att undersöka hur man kan användadifferentiering som ett verktyg vid sortimentsutveckling samt att ge förslag till hur Blåklädersprofilsortiment kan utvecklas.Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material bestårav intervjuer med konkurrenter för att granska hur företaget Blåkläder står sig gentemot dessa.Vidare har vi gjort en undersökning med slutkunder där slumpvis utvalda företag tillfrågats.Teoretisk referensram: Vi har valt att använda oss av olika modeller och teorier för attkunna uppnå studiens syfte; Porters femkraftsmodell, konkurrentanalys,produktkonceptmodellen samt Swot-analys.Analys och slutsats: Studiens slutsatser visar att de belysta företagens profilsortimentinnehåller liknande produkter, men skiljer sig åt vad det gäller design, bredd och paketering avsortimentet. Företaget Fristads har valt att benämna sortimentet med ett eget varumärkesnamnoch skapat en tydlig differentiering på marknaden. Björnkläder har också valt att namnge delarav sortimentet, men de har inte gjort en tydlig paketering av sortimentet. Utifrån studiensresultat presenterades möjligheter för Blåkläder att utveckla sitt profilsortiment. Möjlighetersåsom att göra en tydligare produktdifferentiering, att skapa ett unikt koncept som skiljer sigfrån konkurrenter, hitta kärnan och en röd tråd i sortimentet, och skapa plagg med bättrepassform då detta efterfrågas av slutkunderna. Företag kan, oavsett i vilken bransch manverkar, tillämpa differentiering som ett verktyg vid sortimentsutveckling.Sammanfattning på engelska: Background and problem discussion: The market of profile clothing consists of differentactors; companies that only produce profile clothing and companies that produce bothprofile clothing and work wear. A common issue in the profile market is how companieschoose to profile their company. There are many products in the clothing industry that couldact as profile clothes. That is why the market for profile clothing today is fragmented.Because of the large amount of actors it is important to find new ideas and solutions forcompanies to develop their assortment of profile clothing. The starting point of this paperwas to give suggestions and describe how a future range of products for Blåkläder wouldlook like.Purpose: The purpose of this paper was to study and analyze the profile assortment ofBlåkläder. Moreover the purpose was also to analyze how to use product differentiation todevelop the assortment. We also wanted to give Blåkläder suggestions regarding how todevelop their profile assortment.Method: This paper has been based on a qualitative research. The empirical researchconsists of interviews with competitors of Blåkläder. The paper also includes a researchwith final costumers.Theoretical frame of reference: To achieve the purpose of this paper we have usedseveral models and theories; the five forces (Porter), competitor analysis, product conceptmodel and a swot-analysis.Analysis and conclusions: The conclusion presents possibilities for Blåkläder regardinghow to develop their profile assortment. We believe that product differentiation is one ofthe most important steps in this process. It is critical for Blåkläder to find a unique conceptand to find a main thread through the assortment. The result from our survey shows thatthere is a demand for more fitted profile clothing. Furthermore, companies regardless ofwhat kind of industry they are in can apply differentiation in the work to develop anassortment. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

The competition amongst companies is getting tougher and the economic markets are getting even bigger with new products and businesses. One way for companies to differentiate themselves from the competitors is through packaging design. If the merchandise is to send a reliable and solid message to consumers, the attributes of the packaging must be consistent and uniform. If the different attributes are not coherent, the message loses credibility towards the consumer. Through the sent messages, the pack signals the products’ expected quality and price. This paper includes two studies, in which the main objective is to discover and build understanding about Swedish consumers’ perception of a product’s price depending on the pack’s design. The focus of this paper is based upon household products. The first study is solely focused on consumers’ opinions on package design, while the second study is based on existing product packs on the market. The results obtained in the consumer study will discover eventual general opinions concerning cheap and expensive packages. These results will then be compared to a selection of products from the markets’ existing offers. The purpose of this study is to clarify how well companies shape their packs based on consumers’ general perception. It is finally discussed how the different attributes can be used to legitimize a higher or lower price. / Konkurrensen mellan företag ökar och blir allt hårdare med ett ständigt växande antal aktörer på marknaden. Ett sätt att differentiera sig från konkurrenter är genom förpackningsdesign. För att varan i sin helhet ska ge ett pålitligt intryck måste förpackningens attribut vara enhetliga och genomgående. Spretar attributen inger detta förvirring och skapar brist i trovärdighet hos konsumenten. Förpackningen signalerar varans förväntade kvalitet och pris. Denna uppsats omfattar två studier med syfte att kartlägga svenska konsumenters uppfattning av en produkts pris utifrån förpackningens utformning. Fokus i denna uppsats ligger på hushållsprodukter. Den första studien vänder sig direkt till konsumenten medan den andra undersöker befintliga förpackningar på marknaden. Resultatet av konsumenternas generella uppfattning, gällande billiga respektive dyrare förpackningar, jämförs med ett urval från marknadens befintliga utbud. Detta görs med syfte att klargöra för hur väl företagen arbetar efter konsumenternas generella uppfattning. Slutligen diskuteras hur de olika attributen kan användas i förpackningsdesign för att legitimera ett dyrare respektive billigare pris.

Denna uppsats undersöker hur efterfrågan av Chilenskt vin påverkas av importländernas inkomst, relativpriset på Chilenskt vin i förhållande till genomsnittspriset på den totala importen av vin, avståndet mellan handelsparterna och inhemsk vinproduktion i importlandet. Studien innefattar 15 OECD länder mellan åren 1998 och 2002. En utökad exportefterfrågefunktion ligger till grund för den empiriska undersökningen och resultaten visar signifikanta variabler med förväntade tecken. Vidare utvidgas ekvationen för att beakta tidseffekter, nämligen genom att inkludera genomsnittsvärdet på den beroende variabeln och dummy variabler för treårsperioder. Genom detta stiger förklaringsgraden i regressionen från 27,8 till 58,1 procent. De estimerade långsiktiga effekterna i efterfrågan för Chilenskt vin visar att en ökning med en procent av importörernas inkomst också ökar efterfrågan på Chilenskt vin med ungefär 0,8 procent. En lika stor ökning i relativpriset minskar efterfrågan med ungefär 0,3 procent. Ökat avstånd mellan handelsparterna med 1000 kilometer minskar efterfrågan med 16,6 procent. Om importören är ett vinproducerande land är efterfrågan 85 procent lägre än om landet inte producerar vin. Resultaten stämmer överens med teorierna om exportefterfrågan men skillnader mellan vinproducerande länder är i vissa fall stora. En anledning för detta kan vara skillnader i produktionsvolym av vin mellan länder, en annan att det finns starka kulturella associationer till inhemska produkter som gör att konsumenter föredrar inhemska produkter framför utländska. / This thesis examines how the export demand for Chilean wine is affected by importers income, relative prices, distance between trading partners and do-mestic wine production between 1988 and 2002 in 15 OECD countries. The empirical test is based on an extended export demand function, and the results show significant estimates with expected signs. Adjusting for time pe-riod specific effects by including dummy variables for three year periods and running the regression on the average values of Chilean export of wine in-creased the coefficient of determination from 27.8 to 58.1 percent. The long run effect on demand for Chilean wine indicates that a one percent increase in importers’ income raises demand for Chilean wine with about 0.8 percent. A similar increase in the relative price of Chilean wine to the world price of wine decreases demand with about 0.3 percent. Increasing distance with 1000 kilo-metres decreases demand for exports with approximately 16.6 percent. If the country is a wine producer demand is about 85 percent lower compared to non producing countries. The results are in line with the theories on export demand, however among the wine producing countries there are large differences among countries in their demand for Chilean wine. One reason could be different volume of own pro-duction, another cultural associations to domestic products making preferences biased towards the domestic variety.

<p>Denna uppsats undersöker hur efterfrågan av Chilenskt vin påverkas av importländernas inkomst, relativpriset på Chilenskt vin i förhållande till genomsnittspriset på den totala importen av vin, avståndet mellan handelsparterna och inhemsk vinproduktion i importlandet. Studien innefattar 15 OECD länder mellan åren 1998 och 2002.</p><p>En utökad exportefterfrågefunktion ligger till grund för den empiriska undersökningen och resultaten visar signifikanta variabler med förväntade tecken. Vidare utvidgas ekvationen för att beakta tidseffekter, nämligen genom att inkludera genomsnittsvärdet på den beroende variabeln och dummy variabler för treårsperioder. Genom detta stiger förklaringsgraden i regressionen från 27,8 till 58,1 procent. De estimerade långsiktiga effekterna i efterfrågan för Chilenskt vin visar att en ökning med en procent av importörernas inkomst också ökar efterfrågan på Chilenskt vin med ungefär 0,8 procent. En lika stor ökning i relativpriset minskar efterfrågan med ungefär 0,3 procent. Ökat avstånd mellan handelsparterna med 1000 kilometer minskar efterfrågan med 16,6 procent. Om importören är ett vinproducerande land är efterfrågan 85 procent lägre än om landet inte producerar vin.</p><p>Resultaten stämmer överens med teorierna om exportefterfrågan men skillnader mellan vinproducerande länder är i vissa fall stora. En anledning för detta kan vara skillnader i produktionsvolym av vin mellan länder, en annan att det finns starka kulturella associationer till inhemska produkter som gör att konsumenter föredrar inhemska produkter framför utländska.</p> / <p>This thesis examines how the export demand for Chilean wine is affected by importers income, relative prices, distance between trading partners and do-mestic wine production between 1988 and 2002 in 15 OECD countries.</p><p>The empirical test is based on an extended export demand function, and the results show significant estimates with expected signs. Adjusting for time pe-riod specific effects by including dummy variables for three year periods and running the regression on the average values of Chilean export of wine in-creased the coefficient of determination from 27.8 to 58.1 percent. The long run effect on demand for Chilean wine indicates that a one percent increase in importers’ income raises demand for Chilean wine with about 0.8 percent. A similar increase in the relative price of Chilean wine to the world price of wine decreases demand with about 0.3 percent. Increasing distance with 1000 kilo-metres decreases demand for exports with approximately 16.6 percent. If the country is a wine producer demand is about 85 percent lower compared to non producing countries.</p><p>The results are in line with the theories on export demand, however among the wine producing countries there are large differences among countries in their demand for Chilean wine. One reason could be different volume of own pro-duction, another cultural associations to domestic products making preferences biased towards the domestic variety.</p>